Skäktningsliberalister

När jag tittar på DN debatts artikel skriven av 4 höga talespersoner för olika kristna inriktningar med rubriken ”Är vi beredda att älska juden och muslimen ?” så får det mig instinktivt att reagera på formuleringen.

Kanske jag läser orden för ordagrant och analyserar det för mycket men älska är ett ganska starkt ord och vem vill bli älskad bara för att man tror på ett visst sätt, man vill väl bli älskad för den man är ? Fortsatt analys kanske i överanalysens tecken. Vem vill vara juden , muslimen eller den kristne i andras ögon. Då kanske man inte är någonting annat för den personen. I min värld är folk just bara folk. Jag struntar i vad de tror på, det har inte jag med att göra, det är deras ensak och jag skulle skämmas om jag såg en person bara som juden , muslimen eller den kristna. Det blir en avskalad beskriving som inte säger någonting om personen i fråga.

Men det kanske är så för personer som är djupt engagerade i sin tro har ett behov att prata om andra grupper i form av vilken trosbekännelse de har. Diskussionen om skäktning är lite irriterande för att fokuset verkar ligga på historiebeskrivningen om hur lagen kom till 1937 efter påtryckningar från dåvarande Nazi Tyskland , som om förbudet mot skäktning har till syfte att försvåra för den judiska gruppen idag, det handlar om att göra slakten så skonsam som möjligt är för djuret genom att bedöva djuret innan slakten någon som ogillas av de som är för skäktning. Och så det argumentet att övriga europa gjorde upp med denna som artikelskrivarna kallar diskriminering efter kriget. Det finns andra länder i europa som också har förbud mot denna slaktmetod inte bara Sverige.

Argumentationen för att tillåta skäktning i Sverige att det är en del av religionsfriheten men djurskyddsrådet säger att djurskyddet går före religionsfriheten. Att se till att djuren som skall slaktas får minimum smärta. Att jämföra boskap som är uppfödda i inhängnad med djur som levt hela sitt liv i det vilda (ripor, älgar och kräftor) känns väldigt haltande.

Beslutet att förbjuda skäktning har ingenting att göra med religionen men det kanske är det som är problemet för artikelförfattarna där de uppenbarligen vill göra skäktningen till en religiös fråga istället för vad det är en djurrätts skydds fråga. De slår ett slag för att öka djurens lidande för att tillfredsställa religiösa intressen.

Jag tycker att religionen skall vara en privat angelägenhet det innebär för mig att man skall få vara klädd hur man önskar men också att finna sig i visa basregler som kan finnas på arbetsplatser som krävs för att utföra arbetet. Jag tror inte på förbud när det gäller klädsel men jag tycker det är viktigt att om man är anställd hos någon att man klär sig på ett sätt som arbetgivaren efterfrågar. När man jobbar så företräder man företaget och inte privatpersonen som man är eller vilken tro man tänkas ha.

Jag vill nog bredda betydelsen av ordet tolerans kanske lite bredare än det som artikelförfattarna syftar till. Det handlar om att sätta personen i centrum utan att lägga in den religiösa aspekten. Att se människan först utan att tänka vilken religion de tänkas tillhöra. Respekten mot medmänniskan kan finnas där utan att sätta religionen i centrum av diskussionen. Ordet älska är lite för starkt ord men djup respekt eller bara respekt för andra människor bör räcka långt. Det handlar då inte om att ens tycka om alla personer eller tycka om vad de säger utan bara att erkänna alla människors mänskliga värde.

Religionsfriheten skall varken begränsas eller utökas, jag tycker faktist inte att djuren skall behöva lida och slaktas utan bedövning för att tillgodose religiösa önskemål. Djuren kan inte tala för sig i frågan eller försvara sig. När man talar om smärta. Om du måste göra en operation då är det en självklarhet att man bedöver dig innan man opererar dig. Det är väl ingen som skulle komma på tanken att operera utan att få bedövning ?

Är vi beredda att älska juden och muslimen frågar artikelförfattarna. Jag undrar ifall de är beredda att se människan först utan att dela in dem i ett religiöst fack. Man klarar sig långt på att respektera alla människors värde som de har utan att för den delen älska dem. Tolerans är nyckelordet.

23 juli 2010

Mårtensson refererar till en washington post artikel som också studio ett snackar om som handlar om USAs försvar. De konstaterar att ungefär 850.000 människor sysslar med att insamla och bearbeta topphemlig information i kriget mot terrorismen. Har detta gjort USA tryggare ? Visst har det inte varit någon attack liknande den mot WTC men om man skall vara petig så finns det knappast något som kan jämställas med WTC attacken när det gäller terrorism mot mål i USA. Problemet med så stor organisation är att det blir svårt att överblicka och hitta information som är nödvändig just nu. Denna stora 850.000 mans koloss som alla har tillgång till topp hemlig information är en salig blandning mellan statliga och privata företag. Det kan vara så att ena organisationen sysslar med exakt samma sak som den andra organisationen så mycket dubbelarbete. Även ifall de har tillgång till information om en viss person till exempel så betyder inte detta att man har tillgången på rätt ställe för att det skall hindra en misstänkt person från att till exempel kliva på ett flygplan. Något som jag inte kan se som ett alternativ är privata företag som hanterar hemlig information. Det måste vara en säkerhetsrisk i sig att vara så stor att det inte är överskådligt för personerna som sitter i toppen och skall granska flödet av information. Kravet på någon form av homogenitet i strukturen som är överkådlig måste vara det som eftersträvas.

Kent Persson (M) skriver om Afghanistan som ett av de länder som lidit av krig och förtryck han pratar om att det finns röster för en snabb reträtt. Retoriskt sätt kan man väl alltid hitta någon eller några som har röster för en viss åsikt, här handlar det om röster för en snabb reträtt, man kan alltid lyfta fram det som ett retoriskt grepp när man kommunicerar en tanke eller idé. Hursomhelst det fanns en tid för inte så länge sedan då Talibanerna ostört kunde regera i Afghanistan och förtrycka människor med sitt medeltida styre. Det var ingen utifrån som gjorde någonting för att förändra detta. Sedan kom WTC attacken 2001 och då invaderades Afghanistan som en direkt följd av terrorist attacken. USA tog initiativ till detta och detta kommer hålla på tills USA säger att det är nog, och de drar sig tillbaka. Min poäng här är att det är inte Sverige som bestämmer när USA väljer att lämna så om de lämnar så måste Sverige göra det. Man kan tro att det är Sveriges val när man lyssnar på var politiker säger i Sverige. Så en diskussion som utgår från Sveriges vara eller inte vara är näst intill överflödig. Afghanistan har en lång nutidshistoria av ofrihet där det varit många invasioner från främmande makt.Det började knappast för 9 år sedan utan sträcker sig långt tillbaka i tiden. Det finns ingen i Afghanistan som idag växt upp under fredliga förhållnaden. Om man verkligen vill förändra Afghanistan så måsta man förbinda sig att hjälpa under längre än en generation. Kanske 20 – 25 år eller långre. Ingen ledare i världen har makt eller vilja att ge en sådan försäkran. Det är 9 år av misslyckande hur man än vänder och vrider på detta. Under Bushs tid vad det Irak som var det viktiga målet och fokus var på det. Sedan kom Obama , nya prioriteringar. Han drog ner trupper i Irak och ökade i Afghanistan. Snabba förändringar. Nästa president kan ha helt andra prioriteringar och dra tillbaka från Afghanistan.

Centern i Stockholm siktar in sig på en speciell målgrupp inför valet. Modernister som bor i Centrum, personer som är mentalt aktiva. Jag köper inte Ankersjös argument att det är ett parti med små resurser, men det är riktigt, man skall ha en plan och mätbara mål, 2 mandat i riksdagen , 3 i landstinget och 3 i stadshuset. Maud finns ju på Stockholmslistan och om han tycker att resurserna är små så kan jag undra vad han menar med det i kronor och ören. Vem vill han locka då ? Från vilket parti ? Låter på mig som andra borgare. Folk som kanske röstade på Moderaterna , folkpartiet och Kd men jag tror inte att en Kd röstare går över till C om de är riktiga Kd supportrar eftersom de har så få. Något som skulle locka Moderater och folkpartister att rösta på Centern inför valet är ifall opinionsmätningarna tätt innan valet är dåliga för Centern. Då får de röster på grund av det men inte på grund av riktade kampanjer mot specifika målgrupper. När man gör valanalys efter valet måste det vara näst intill omöjligt att veta om man klarade spärren på grund av att de lockat folk till partiet eller om de fått stödröster av folk som är inbitna Moderater eller Folkpartister. Hursomhelst blir det inte fler alliansväljare om de planerar att få röster från de andra allianspartierna.