Förändringen av flyktingpolitiken är inte blockerad av SD i riksdagen.

När Anna Dahlberg skriver sin artikel i expressen om att Sverige måste välja väg i invandringspolitiken så påstår hon att SD håller flyktingfrågan gisslan. Jag tycker det är ganska pompöst att påstå att ett parti som heter Sd som har mycket mindre än 10 % i riksdagen skulle var någon typ av blockerare av HELA riksdagen när det gäller att kanske förändra lagarna för flyktinginvandring.

Jag kan påpeka att det finns en samarbete mellan alliansen och Mp när det gäller just invandringspolitiken. Ett initiativ taget av Mp för att just se till att Sd inte får inflytande över frågor som gäller invandringpolitiken.

Vid sidan av detta om man ser i generella termer så är den stora bromsklossen alliansen som håller ihop och helst inte samarbetar med någon annan. En allians som går så långt att de gärna ger Sd inflytande genom att skicka lagförslag till omröstning där Sd blir vågmästare.

Alliansen sitter på makten, de har initiativet men de kan välja att alltid knuta an politiken till en majoritet där Sd aldrig hamnar i mitten och blir den avgörande rösten. Alliansen har inte viljat ha det på det sättet och som väljare kan man notera att det antagligen inte kommer att bli förändringar efter eventuell valvinst för alliansen 2014.

Staffan Danielsson (C) är en av de få riksdageledamöterna som är duktig på att hålla igång diskussioner i bloggsfären, tyvärr är han en av få som gör just detta och det borde vara flera riksdagledamöter som jobbade med att upprätthålla en dialog med intresserade läsare, han är också en av de som sitter i maktens korridorer på den minoritets sida i riksdagen som försöker att få igenom alliansens lagförslag.

Jag tycker det är intressant att se hur han dirigerar trafiken där han tycker det är bra att Anna Dahlberg tar itu med debatten samtidigt som han riktar frågor till aftonbladets Anders Lindberg som är en del av den S märkta ledarredaktionen där. Man skulle kunna tro att Staffan Danielsson är en åskådare vid sidan av allt detta utan möjlighet att påverka, men det är ju trots allt så att han sitter i riksdagen vald av centerväljare, ett parti som underkastat sig alliansens regelverk där man inte talar med andra sidan av politiken dvs sveriges största parti.

Jag skulle vara väldigt nyfiken på att få svar på varför alliansen tillåter Sd att bli vågmästare i olika omröstningar i riksdagen. Det går att undvikas om politisk vilja finns genom att tala med något av de rödgröna partierna.

Med tanke på att inga signaler kommer från alliansen när det gäller att bygga bredare uppgörelser när det handlar om flyktingpolitiken så måste man anta att den fungerar så som den skall göra, visst kan Staffan Danielsson argumentera för förändring av just flyktingpolitiken, men om han inte kan förändra politiken trots att han är en del av regeringsunderlaget vem kan då förändra politiken.

Jag tycker ganska bra om miljöpartiet och jag röstade på dem i senaste valet, jag röstade inte på dem för att de skulle bli en del av Reinfeldts maktssfär men samtidigt har jag lite förståelse för att de gjort uppgörelsen med alliansen när det gäller flyktingpolitiken, jag köper det argumentet att man ville blockera Sd i dessa frågor.

När Anders Lindberg skriver det som är sant om mp, då finns det ingen anledning för Mp ledningen att sura till när man påpekar att de också bär ansvar för hur invandrigspolitiken ser ut. Mp sitter fast i alliansklorna i just denna uppgörelse, de kan inte bryta den för då tappar de trovärdighet men de skall inte heller bortförklara sitt eget ansvar som parti i den uppgörelsen.

Det finns positiva saker för Mp i uppgörelsen med alliansen men man är också ansvarig för hela paketet i uppgörelsen. Det är bara för mp att tugga i sig den beska kritiken och se gla’ ut.

År 2008 fick flygbranchen 353 miljoner* i offentliga bidrag. Idag180 miljoner ? #svpol

Jag sitter och funderar på Anna Wilsons föreningen svenskt flygs generalsekreterar svar på Mps resonemang att det borde vara billigare att åka tåg än att flyga. Där beskriver hon situationen där det är tåget som får de stora subventionerna medans samma sak inte gäller för Svenskt flyg.

År 2008 jobbade nuvarande språkröret Gustaf Fridolin på Tv4s kalla fakta redaktion där man tog reda på hur mycket offentliga bidrag som flygbranchen tog emot från skattebetalarna. Där handlade det då om olönsamma flygplatser som kommunen till varje pris ville hålla liv i och hur minusresultatet täcktes från år till år genom att man flyttade över pengar från kommunägda bostadsbolag eller från lokaltrafikens vinster. Då 2008 räknade man med att olika subventioner riktade mot flygindustrin hamnade på den gedigna summan av 353 miljoner* kronor. Nu skall man beakta att detta var ett reportage gjort för några år sedan men det skulle vara intressant att uppdatera och räkna på hur mycket skattepengar som går till att hålla i liv små flygplatser runt om i Sverige som inte klarar lönsamheten.

Visst är det en definitionsfråga om man skall kalla det en subvention när kommunen skjuter till pengar för att hålla igång en flygplats som inte kan bära sina egna kostnader. Hur man än vänder och vrider på det så borde just denna kostnad också vara inräknad som subvention från skattemedel för det är ju där ifrån pengarna tvingas tas ifrån.

Det finns en subvention riktat mot flygbränsle som kostar skattebetalarna flera miljarder varje år. Det är mer än de 180 miljoner som Anna Wilson nämner i sin artikel.

Det skulle vara intressant att veta hur politiskt blå bloggare och politiker resonerar när det gäller konkurrens och den fria marknadens väl och ve. Om en flygplats inte är ekonomiskt lönsam skall man inte då lägga ner en sådan flygplats och istället kompensera den lilla efterfrågan på andra sätt ? Då blir det så att de som har behov att ta sig till en plats nära den före detta flygplatsen helt enkelt få lösa transporten på annat sätt, kanske genom flyg till annan ort och sedan kombinera det med tåg eller buss sista biten.

*Jag skrev 353 miljarder i rubriken och i texten men det skall vara 353 miljoner.

Jag tror inte att det handlar om att Mp skall utesluta M.

Utesluta är ett ganska starkt ord när DN redaktionen resonerar om MPs relation till M. Som jag skrev i förra bloggposten så handlar det om att vara öppen med att förhandla med vilket parti som helst från Miljöpartiets sida om budet är rimligt. Jag vill gärna påminna om kafferepet som var väldigt kort i augusti förra året där Moderaterna bjöd in Miljöpartiets språkrör för samtal om politiken. De kommer dit och möts av Reinfeldt och Schlingmann, Miljöpartiets språkrör lägger fram under vilka områden som de är beredda att förhandla, men det verkar som att det enda Reinfeldt ville ha reda på var ifall han kunde få stöd för ett till jobbskatteavdrag och Miljöpartiet sa blankt nej och diskussionen var över.

Officellt heter det att det inte blev ett jobbskatteavdrag med hänsyn till det ekonomiska läget, inofficellt blev det inget jobbskatteavdrag för att Mp blockerade den möjligheten. Alltså, det går inte från Reinfeldts sida att leka buffel när de skall förhandla med partier utanför den skyddade verkstaden (alliansen), plötsligt kan man inte beställa politik utan man måste förhandla. Det blir kanske en ovan situation sett ur Moderatledarens perspektiv som får mycket makt för sitt parti i alliansen på bekostnad av de tre ”lydstaterna” som går under beteckningarna liberala och konservativa.

DN redaktionen skriver att Miljöpartiet inte visat intresse för att förhandla med alliansen, att de inte aktivt sökt upp alliansen för att samarbeta. Visst de sökte en dialog i asyl och migrationspolitiken och syftet med det var att desarmera Sverigedemokraterna och se till att de inte fick något inflytande i deras hjärtefrågor, för övrigt behöver inte Miljöpartiet aktivt söka dialog med alliansen utan det är bara att vänta ut dem tills de blir desperata.

Det ligger i alliansens intresse att knuta upp något av vänsterpartierna för att få majoritet

Om alliansen bara kör sitt eget race innanför den skyddade verkstaden och försöker driva igenom politik utan stöd av något av de rödgröna partierna då ser folk att de accepterar att ge sverigedemokraterna en vågmästarposition. Även om alliansen försöker vifta bort det så ser folk som röstar i val exakt vad Reinfeldt och alliansen sysslar med. Alliansen hade kunnat gå en annan väg efter valet 2010 och den vägen hette att hela tiden vara överrens inom alliansblocket men sedan ta en förhandlingsrunda med Miljöpartiet, Socialdemokraterna och till och med Vänsterpartiet i sällsynta fall. Hade de gjort så så hade de tydligt idag kunna deklarera att de aldrig låtit Sd bli vågmästare. En ganska förolämpande attitud kom till dager efter valet från allianshållet där man ansåg att eftersom rödgröna var det mindre blocket så skulle de lägga ner sina röster i varje omröstning eftersom de förlorade valet, allt för att sverigedemokraterna inte skulle hamna i mitten som vågmästare. Har inte alliansen egen majoritet så måste de gilla läget och bli duktiga på att förhandla med vänstersidan av politiken eller låta sverigedemokraterna bli vågmästare.

Alliansen och högertidningarnas våta dröm

Om man tittar på allianssidans bloggar så kan man få för sig att Rödgröna samarbetet skall uppstå igen, det verkar iallafall vara den politiska strategin från moderaterna att behandla partierna till vänster som att det kommer att bli ett rödgrönt samarbete igen. Tydligen så försöker högertidningarna rida på den tanken och de gör det till absurdum. Som att krama vatten ur en sten så hade tydligen SvD ringt runt de olika distrikten inom Miljöpartiet för att fråga ifall det fanns något stöd för ett rödgrönt sammarbete. Endast ett grönt distrikt gav grönt ljus för en sådan tanke. Den frågan är stendöd. Det kommer inte hända med tanke på hur katastrofalt det gick i 2010 års val.

Miljöpartiet har en naturlig distans till Moderaterna. Det finns en enkel anledning till detta. 70 % av Miljöpartiets väljare placerar sig till vänster på den politiska skalan enligt VALU 2010 och endast 4 % ser sig som höger. Det bara är som det är politiskt sätt. Miljöpartiet skulle förstöra flera årtionde av förtroende om de ingick i en regering med alliansen. Man kan lugnt säga att den dörren är stängd. Dock är dörren öppen för att förhandla i enskilda frågor men det skulla kosta alliansen väldigt mycket politik.

Samarbete där alliansen viker sig för Miljöpartiets krav kan skicka Centerpartiet ut ur riksdagen

Centerpartiet, den så kallade gröna rösten i alliansen med sin kärnkraftsvänliga politik riskerar att bli helt utraderade om alliansen viker ner sig för miljöpartiet och ger efter för deras krav. Det betyder i praktiken att man förminskar Centern som parti och de blir ännu mindre och ännu obetydligare i väljarnas ögon. Partiet som blev följare istället för ledare för den politik som det egna partiet sattit upp. De kommer få väldigt svårt att profilera sig och det blir inte lättare om miljöpartiet skulle glida in på en räkmacka och plötsligt få alliansen att dansa efter deras pipa. Det som hela tiden ligger i botten för miljöpartiet är att de kan inte få ett uppgörelse med alliansen där de som röstat miljöpartiet uppfattar det som att miljöpartiet vikt ner sig och gått med på saker som ligger aldeles för bortom Mp röstarens horizont. Jag tror att toppen i miljöpartiet är extremt medveten om vilken politisk fara det innefattar att fångas upp av Reinfeldts nät.

Det finns inga gratisluncher

DN redaktionen målar sitt eget perspektiv av miljöpartiet och deras relation till Moderaterna. Det subjektiva perspektivet är skrivet ur den liberala synvinkeln, en ideologi som oftare har sympatier hos de olika allianspartierna. Så när de skriver att miljöpartiet markerar distans till moderaterna så kan de bara se den distansen om de står vid sidan av moderaterna. Miljöpartiet är har ramar att gå efter. Dessa ramar är beslutade i demokratisk ordning i partiet så distansen till moderaterna är idelogisk. Ta exemplet med det korta kafferepet där Reinfeldt ville lägga in en beställning på ett jobbskatteavdrag men språkrören sa nej, och då var diskussionen över. Det visar att miljöpartiet kan inte förhandla utanför de politiska ramarna som deras parti bestämt i demokratisk ordning. Jämför detta med att sätta Krisdemokraterna i samma rum som vänsterpartiet och sedan säga till dem att nu låser vi dörren och vi öppnar den igen när ni har fogat samman en gemensam politisk linje. De skulle få sitta i det rummet väldigt väldigt låååång tid.

Ett parti måste komma ihåg vem de företräder men också hur deras mandat ser ut. Det går inte att göra uppgörelser med andra politiska partier som ligger för långt borta från den egna politiska horizonten. Ger man upp de egna politiska linjerna då blir man straffad i nästa val.

Om Mp ämnar stå på egna ben som ett tredje alternativ då kommer det med ett pris.

Jag har inga problem med Mp distansiering från de andra partierna som ligger vänster om alliansen, bara man förklarar det klart och tydligt innan valet 2014 så de 70 % som identifierar sig som vänster på den politiska skalan och som röstade Mp i förra valet kan bestämma om de vill vara kvar som Mp röstare eller ta ett steg till vänster. För egen del sitter jag just i den situationen och funderar. Jag röstade Mp förra valet och jag personligen känner mig inte särskilt förtjust i tanken att Mp kanske kommer bli en form av stödparti till Reinfeldts kreation.

Jag ser hellre ett samarbete för Mp åt vänster. Men ok, om detta handlar om att de är öppna för politiska förslag från båda sidor av det politiska blocket så är jag generellt sätt positiv till detta för jag tycker som jag skrev innan att politiken borde fungera på detta sättet i alla partier. Jag ser det lite som en marknad med fri konkurrens där varje förslag som partierna har är varor som de erbjuder de andra partierna i utbyte mot andra partiers varor. När en byteshandel mellan partierna handlar om att man får en jämnvikt då har man ett förslag som är förankrad.

Alla parter är lite nöjda och man sitter med en ”deal” där man fått igenom egen politik samtidigt som man givit sitt samtycke till politik som står utanför det egna valmanifestet.

Nu är det så om man skall ta det lite hårddraget att alliansen kan liknas vid gamla Sovjet där Moderaterna blir Sovjetunionen och de tre små partierna kan gestaltas i forna satellitstater eller kanske till och med de tre baltiska staterna vid tiden då Sovjet såg dem som en självklar del av Sovjet. Nu handlar inte denna liknelser om politiska grymheter under Stalins tid eller för den delen någon annan av de Sovjetiska diktatorerna. Utan det handlar mer om politisk handlingsfrihet. Ramarna är satta och som de baltiska staterna under Sovjetstyret som jag liknar med de tre små allianspartierna så har de frihet under strikta politiska ramar. De kan inte förhandla fritt med Sverige eller andra mer friare länder sett under kalla kriget tiden och de viktiga besluten tas över deras huvuden i de dunkla maktens korridorer i Moskva.

För min egen del så är det inte viktigt för mig om partier som Centern och Krisdemokraterna håller på och begå långsam harakiri. Ingen kommer att sakna dem den dagen som de lämnar riksdagen. Det hade inte varit en svaghet från deras sida om de sa att de föredrar att göra uppgörelser med de andra allianspartierna men förbehåller sig rätten att göra uppgörelser med vänstersidan om de får mer politik för deras mandat.

De måste komma ihåg vem de företräder i riksdagen och även den politik som de ämnar genomföra. Är man ett litet parti och visar att det är värt någonting att rösta på detta parti då kommer folk bli intresserade av att rösta på Centern och Krisdemokraterna för att man gillar deras politik isället för att de får en drös av moderata kärnväljare som röstar på dem för att de är duktiga ”lydstater”.

Så mitt sätt att se det när det gäller miljöpartiet är att de gör absolut rätt men det är inte samma sak som att jag kommer rösta på dem i nästa val, utan det blir av taktiska skäl att jag tar ett steg till vänster, sedan får jag se om detta betyder att jag röstar sosse eller vänster. Miljöpartiet kan forfarande bli det partiet som har vågmästarpositionen även om de skulle få 4-5 % i nästa val. Så ironiskt sätt kan det bli så att även om de blir mindre som parti så har de en starkare positon som parti eftersom man tydligt deklarerar att alla seriösa politiska bud från vänster till höger med undantag Sd kommer att behandlas seriöst.

Jag måste markera här att jag inte är representativ för de parti som jag skriver att jag röstat på utan det handlar om mitt eget resonemang. jag ser mig inte som en person som tillhör något parti men i tankarna pendlar jag någonstans mellan alla partier som jag anser ligger till vänster och det är miljöpartiet inkluderat med tanke på den stora röstandelen av deras väljare som identifierar sig som vänster.

Jag köper inte Kent Perssons resonemang om den splittrade oppositionen. Jag ser alliansen som en kalla kriget konstruktion där Sovjet är Moderaterna och de tre små allianspartierna är de tre baltiska staterna under ockupation. Det blir den fria världen mot kalla krigets aktörer sett ur perspektivet politisk handlingsfrihet.

En andra titt på valet till Europaparlamentet.

Jag är knappast en statistiskt utbildad person men tycker om att titta på siffror och dra slutsatser från dem.

Jag kollade på resultatet igen från folkomröstningen. Och jag tänkte lista de största partierna med utgångspunkt från storlek.

1. Socialdemokraterna 773513 (röster)
2. Moderaterna 596710
3. Folkpartiet 430385
4. Miljöpartiet 349114
5. Piratpartiet 225915
6. Vänsterpartiet 179182
7. Centerpartiet 173414
8. Kristdemokraterna 148141
9. Junilistan 112355
10. Sverigedemokraterna 103584
11. Feministiskt initiativ 70434

Ok några slutsatser från detta.

• Vänsterpartiet och Centern har nästan lika många väljare.
• Miljöpartiet är har fler väljare än Centern och Kristdemokraterna tillsammans.
• Det räcker inte med 112355 röster för att få mandat i europaparlamentet.

Tillägg 3:e juli

Jag kan notera att jag gjort ett stort klumpigt stavfel i rubriken. ”Till” skall naturligtvis vara titt.

Förslag till förändring av regler för arbetskraftsinvandring.

Tog en liten titt på Regeringen och Miljöpartiets gemensamma lagrådsremiss som de presenterade i en debattartikel förra året. Här är några av förslagen.

• En arbetsgivare skall kunna ge ett konkret jobberbjudande till en person som är bosatt utanför EU och anställa personen utan att det prövas av arbetsförmedlingen om kompetens existerar i Sverige.
• Tidsgränserna för uppehållstillstånd och arbetstillstånd blir på två år, om personen fortfarande har jobb efter två år förlängs tiden med två år till.
• Om personen slutar jobba under första två års perioden tvingas de att lämna landet. Om personen fortfarande jobbar efter den andra tvåårsperioden beviljas ett permanent uppehållstillstånd.
• Ansökan om uppehållstillstånd och arbetstillstånd skall ske från Sverige.

Så ser förslaget ut i stora drag.

Varför går det så bra för Sverige och så dåligt för regeringen?

Det frågar sig Göran Greider i socialdemokratiska dalademokratens ledarsida idag. Greiders förklarar orsaken till att det går dåligt för regeringen är att de inte förstår soledaritetens logik. Att de flesta väljare som inte är heltidsideologer fattar vad vad som innebär med soldedaritetens logik. Folk fattar tydligen inte varför vissa skall få det bättre ekonomiskt på bekostnad av de som redan har det dåligt ställt. Kanske det borde klargöras från alliansens håll varför det skall vara på detta sättet.

Någon stans på vägen verkar inte väljarna förstå så det borde vara viktigt för de styrande att visa hur saker och ting funkar. På Dagens Nyheters (oberoende liberal) osignerade huvudledare efterlyser de ett starkt ledarskap. De pekar på märkliga signaler som skickas till näringslivet men berömmer Anders Borg för hans tuffa men nödvändiga förändringar av arbetsmarknaden.

Per Nuder (s) beskriver budgeten som lika orättvis, oansvarig och omodern som de lade fram för ett år sedan. Kanske inte helt oväntad kritik. Ulla Andersson politisk talesman (v) säger att budgeten slår stenhårt mot deltidsarbetande kvinnor och drabbar omkring 100000 medlemmar i kvinnodominerande fack. Mikaela Valtersson (mp) ser stora brister i budgeten. Bland annat pekar hon på att budgeten ökar klyftorna mellan män och kvinnor 69% av de långtidssjukskrivna som varit sjukskrivna i mer än två är kvinnor medan 60 % av de totala skattesänkningarna går till män.

På allianssidan skriver moderaternas Anders Borg att de räknar med att 175000 färre kommer att befinna sig i utanförskap. Enligt Borg kommer sysselsättningen väntas ökat med 200000 personer medans arbetslösheten kommer att minska med 90000 fram till 2010. På centerpartiets hemsida skriver man bland annat om skattelättnader hushållstjänster som löneförmån och ökade energi- och klimatskatter. Stefan Attefall (kd) uttrycker sin stolthet över att bryta med den mest orättvisa skattekonstrution som det nuvarande skattesystemet uppvisa nämligen fastighetsskatten. ”Den löpande statliga skatten kommer inte längre avgöras av grannarnas husaffärer. Nu kommer det finnas förutsägbarhet och därmed kontroll på den egna ekonomin.” skriver han. Christer Nylander (fp) skriver bland annat ”Trots hårda krav på finansiering lyckas regeringen genomföra viktiga reformer. Sjukförsäkringen blir mer robust, den som är sjuk får mer hjälp att komma tillbaka.”