20120126

”Han har ingen större karisma”

”Han sitter inte i riksdagen”

”Inte kvinnornas man”

”skrek sig hes för att få in Antonov i Saab”

”Mer associationer till Antonov”

”Vill ha en kvinna som partiledare”

”Är frälsaren, ingen regeringserfarenhet, ingen plats i riksdagen, mindre politisk erfarenhet än Juholt, kvinnorna får stå tillbaka lönemässigt för männen i metall, Antonov, ryska maffian, messias vald utan yttre inblandning och insyn”

”Ordnade seminarium tillsammans med Kd om vikten av svensk vapenexport när han var förbundsordförande för IF Metall, ledare utsedd i slutna rum, vill bygga nya kärnkraftverk, verkat mot att kvinnodominerande yrken skall prioriteras upp”

20120127

”Metallpamp, sitter inte i riksdagen, stryper det fria ordet, kärnkraftskramare, vapenlobbyist.”

”Är inte politiker, ovan debattör, ovan vid det politiska spelet, inte färgstark, saknar allmänpolitisk bredd och riksdagsplats”

”Det finns inte mycket negativt att säga om nya S-ordföraren……. Sjukt att välja en fackpamp, ofräsht att välja någon från VU, kvarleva från DDR Sverige, Förnyar äktenskapslöfterna när de istället borde dumpa LO som socialdemokraterna gjort i Danmark och Tyskland.

”På lång sikt kan valet av honom vara mer av ”gambling, han sitter inte i riksdagen.”

”Partiets tredjeval”

”Var han med i CUF som ung ? uppgifterna går isär. Varför utsätta sig för ett sådant Kamikazeuppdrag ? Fick inte chansen att väljas demokratiskt, VU och partistyrelsen agerade märkligt.” 

”Vingklippt från början utan riksdagsplats, brist på statsrådserfarenhet, Både plus och minus med facklig bakrund, skillnad mellan att förhandla fackligt och vinna val, ingen stor facklig ledare har lyckats politiskt i Sverige, hans nej till LOs jämnställdhetspott knappast förlåtet, inte älskad av männen för att han gick med på sänkt lön och sänkt arbetstid för sina metallmedlemmar, svårt att locka storstädernas kvinnor.”

”han blev tvingad”

Grundproblemet finns kvar och valet av Stefan Löfven kanske är rätt men anledningen till att jag tvivlar handlar om vilka som valt honom. Det är alltså efter vad jag förstår en ”enig” utökad partistyrelse som valt Löfven. Han var tydligen svår att övertala så de får en person som kanske inte ville till att börja med.

Det är mycket hög risktagning från Socialdemokraternas sida, detta handlar om en grupp socialdemokrater som beskrivs som kunniga och kompetenta som har tagit fram denna ledare, många av dessa personer har varit med länge och bär jättestort ansvar för att socialdemokraterna har gått tillbaka som parti. Hade socialdemokraterna varit ett företag så hade man kunnat beskriva det som ett företag som tillverkar produkter som i det förflytna har sålt väldigt bra, men idag sinar föräljningen och de tappar marknadsandelar. Det satsas för lite på innovation och produktutveckling och folk tycker helt enkelt att deras produkt inte duger längre.

För att förändra förtroende för företaget övertalar de VDn att avgå (Juholt), VDn är vald av aktieägarna men styrelsen tycker att han skall ta ett steg åt sidan. Efter honom sammanträder styrelsen med viktiga underchefer och före detta styrelsemedlemmar med kultstatus för att ta fram en ny ledare, aktieägarna är exkluderade, de får titta på och acceptera.

Även om jämförelsen företag-parti haltar till en viss del så tycker jag att det synliggör grundproblemet. Det är samma gamla personer som sitter i toppen, de har suttit där under en lång tid och på något sätt är de förtrollade, för det finns ingen av dem själva som verkar ha insikten att när det är kris skall deras förtroende också mätas. Det räcker inte med en kosmetisk makeover där man byter ut en partiledare och en anna kommer.

Det som saknas och som Högberg sätter fingret på som handlar om att pröva ett förtroende mot medlemmarna. Det finns en 100.000 stark resurs i partiet som blir outnyttjad, de personerna som är de som är partiet och utan dem finns inte socialdemokratin. Det är inte farligt att ge 100.000 medlemmar i partiet rätten att direkt välja de människor som de önskar skall representera dem på riksplanet, partistyrelse, VU, partiledare och andra poster.

Får inte medlemmarna de som de vill ha så känner de sig överkörda och de kanske tappar viljan att engagera sig. Helst skall valet gå till på ett sätt som imiterar så som det skulle sett ut om  man skulle rösta i allmäna val. Varför skall det likna den processen så mycket som möjligt ? För att få fram de personerna som fungerar bra under detta koncept.

Om man har en sådan här omröstning vart 4 år där vem som helst som är medlem kan kandidera då blir systemet självsanerande för är det så att personer som inte sköter sig under de 4 åren som de har mandat för då får de inte förnyat förtroende. Man får med en naturlig tidsram vilket betyder att det inte egentligen är en begränsning för hur länge man får sitta så länge som medlemmarna vill att personen skall företräda dem.

Under en sådan process där medlemmarna får välja fritt i ett bås utan att någon får titta hur den andra röstar så blir det en garant för att man får kandidater som medlemmarna verkligen vill ha. Det blir inte det hejdundrande ”JA” i en stor sal med folk där partiet låtsas att de är eniga utan man får ett utfall som återpeglar medlemmarnas vilja.

Jag tror att en positiv effekt av ett sådant förfarande är att folk kommer plötsligt vilja bli medlemmar i socialdemokratierna för att de ser att deras röst gör skillnad. Detta nytillskott tillsammans med en valprocess som är djupt rotad nere hos medlemmarna på gräsrotsnivå kommer vara en kvalitétssäkring och en garant att partiet alltid har företrädare som leder partiet i tiden, som är modernt och hela tiden leder Sveriges utveckling frammåt.

Jag tror till och med att en sådan ordning i partiet kan bilda skola för att andra partier tar efter det rakt av för jag är helt övertygad att det skulle bli ett framgångsrecept som snabbt ger resultat.

Så ännu en gång, min bloggpost handlar inte om ifall Löfvèn är ett bra eller dåligt val utan det handlar om strukturer som måste göras om och förändras. Partiet kommer inte få en bredd i sina led när toppskiktet i partiet tar strategiska beslut utan att veta om medlemmarna är med på tåget. Jag gillar verkligen inte den socialdemokratiska jargongen som handlar om att övertala någon att bli partiledare och sedan prata i termer att alla är överrens för det är bara spel för galleriet. Jag skulle tycka det var en bra ordning om Löfvén sitter fram till kongressen och på kongressen har man medlemsröstningen med fri nomingeringsrätt för alla viktiga platser i toppen av partiet. Som sagt, jag tycker det är otroligt viktigt att kvalitétssäkra.

Lena Mellin påstår att 12 % av väljarna kryssade för Bodström i Stockholms län. Det stämmer inte. 10,56 % av de som röstade sosse i Stockholms län kryssade på Bodström. Sedan var det 28,25 % som valde att kryssa bland sossarna. Det verkar inte som personen är så viktig när man röstar utan man väljer dem av andra anledningar.

Men ok han var längst upp på listan för Stockholms län. Då borde det väl betyda att om han är högst upp på listan skall han locka folk att rösta sosse. Man kan väl tänka sig att de som inte valde att kryssa för någon på listan var nöjd med att han stod längst upp på listan.

Det som Mellin beskriver som sossarnas stora stjärna var inte mycket till dragplåster i 2010 års val. I Stockholms län minskade socialdemokraterna i Stockholms län från 26,16 % till 22,23 % , om man skall beskrivas som ett dragplåster för socialdemokratin och man står längst upp på listan och ställer upp i val, för att tillskriva denna personen egenskapen dragplåster och stjärna för socialdemokratin då borde man öka i procent jämfört med förra valet.

I 2006 års val när Bodström stod på listan för Örebro län så minskade socialdemokraterna från 46,54 % i 2002 års val till att 2006 få 43,11 % , han var inget dragplåster 2006 heller.

Han har blivit prövad i val, och ingenstans kan man belägga att han har lockat människor att rösta på socialdemokraterna.

Jag tycker som jag skrivit innan att ”The party of no” men alla följare borde stanna upp lite, se till och pröva varje enskild person i partistyrelsen och VU genom att fråga medlemmarna om de har förtroende för dessa damer och herrar, samtidigt som man väljer ny partiledare.

Det är viktigt att de instanserna i partiet med riktig makt också har stödet från partimedlemmarna men det känns som att de som sitter i partistyrelsen och VU ser sig själva som dem som inte behövs att prövas. Med tanke på den djupa strukturella kris som socialdemokratin är i så måste man ta det lite lugnare och bygga upp en modern struktur som är transparent, demokratisk och djupt rotad nere hos gräsrötterna så deras tankar och funderingar mynnar ut i den riktningen som partiet tar i form av konkret politik.

Jag lämnade några rader hos Peter Andersson som var lite beska och jag vet inte riktigt om huvudlinjen i min kritik gick fram, men jag kan försöka utveckla det lite grann. Han skriver en bloggpost som handlar om att sjukvårdslandstingsrådet i Stockholm inte har några lösningar på hur sjukvården skall finansieras, efter att ha problemformulerat så skriver han själv att han inte har ”färdiga lösningar på vårdens stora finansieringsutmaning”. Inget fel på kritiken i sig men att sedan säga att man inte själv har några lösningar är för mig som att bjuda motståndarlaget på en staffspark. Och vem dyker då upp som gubben i lådan och slår straffen för det blåa laget. Jo Kent Persson som kontrar Peter Anderssons post med en bloggpost med namnet ”Val vinns på egna meriter, inte andras kriser”, sedan kan ju jag tycka att alliansen vunnit val inte för att de är särskilt bra men mer att socialdemokraterna varit dåliga.

Socialdemokraterna skall vara väldigt klara med att de inte kommer att få några straffsparkar av media från det blåa laget som till exempel SvD, DN, Expressen och Aftonbladet. Det är viktigt att ha det på det klara att man gullar inte med en hungrig vargflock som journalisterna kan bli när de vittrar blod i luften. Det kan man se när det gäller vad som hände med Juholt, han gav dem för många infallsvinklar och han bjöd in dem att samtala om massor av saker som inte hade med sakpolitik att göra. Media som är allierade med det blå laget struntar fullständigt i saker som detta,  och det hjälper inte att påpeka att de ger det blå laget fripass samtidigt som de hävdar plikt att granska makten när de jagar Juholt överralt, eller jagade.

En process för att hitta en ny ledare borde ta tid och kanske lite extra lång tid just nu med tanke på det underskott av förtroende som råder för partiet. Löser man strukturproblemen som jag skrivit mycket om i andra poster då kommer väljarna tillbaka. Jag såg någonstans att folk som ser på sossarna gillar politiken men de skräms bort av de som leder partiet. Jag vet att det finns mycket ilska och irritation mot det gamla gardet i partitoppen som varit där ibland så länge som tillbaka till Göran Perssons tid, och då menar jag mitten av 90 talet. Jag har svårt att se att partistyrelsen och VU frivilligt kommer att sätta igång processer inom partiet som kan medföra att de blir arbetslösa då är det lättare att övertala Juholt att avgå och sedan låtsas som det regnar. Blir de bromsklossar till förslagen på grund av att de är rädda för att förlora ett privilegium. Sådana personer tolkar jag som dem som är där för att de gillar makt och detta kan göra att de ställer sin egen vinning i första rummet och partiets bästa i andra rummet.

Hursomhelst, jag stannar där, det finns mycket mer att skriva om men det kan jag lika gärna göra senare.

Jag vill inte !!!!!!

Det är sossarnas eviga valspråk, de vill inte. Blir de tillfrågade så vill de inte leda. Vad är det för ryggradslösa människor som partiet valt som inte vill leda partiet när de blir tillfrågade att göra just detta ? Det är inga ledartyper, utan de är följartyper. Ironiskt nog var det just Juholt som opponerade mot denna kultur, han som också satte hjulen i rullning för att putta bort Mona Sahlin från partiledarposten. Juholt gjorde en korrekt bedömning att man inte skall sitta kvar efter att man förlorat och gått tillbaka i stöd. När han förde fram kritiken där han ansåg att alla i partistyrelsen skulle avgå inklusive han själv så gjorde han ännu en korrekt bedömning där han pekade på vad felet låg och han gjorde det talandes i egen person utan något krypskytte. Vad han också var för var just den principen att man skall inte tacka nej om man får frågan att leda partiet. Man kan säga att han levde upp till den principen även om det senare visade sig att han inte var rätt person för partiet.

Jag kan lugnt konstatera att socialdemokratin styrs inte av en grupp ledare utan de ”följer” hellre. Följer man är man alltid steget efter, man kommer för sent och man missar möjligheten att ”vinna poäng”, anledningen till att man följer kanske handlar om att man inte har en egen idé, en vision, en bild inom sig målad i starka färger där man har en tydlig politisk känsla för vart man skulle vilja ta partiet om man var ledare. The party of NO , partiet nej får den negativa framtoningen och deras företrädare blir ungefär som journalisterna fast de olika sossarna följer dem som har makten, man går efter dem och säger, nej det är inte bra, det förslaget tycker vi om, men man missar alltid att berätta vad man vill göra istället, och detta beror på att man är följare och inte ledare med en vision och en politisk kompass.

Hur kan ”följare” locka till sig väljare ?

Det kan de inte. Det verkar som följarna hittar ett offer, en person som skall övertalas att bli ledare. Det är ingen bra utgångspunkt om man tvingas bli övertalad för att träda in som ledare för ett parti även om traditionen bjuder just detta förfarande. Samma personer som övertalar Juholt att avgå frivilligt ger sig in för att övertala någon att få det otacksamma jobbet att bli partiledare. Åtminstone ville Juholt leda, även om resultatet inte blev önskat så hade han inställning jämfört med följarna. Nu när den valda ledaren stigit åt sidan för att lämna plats för följarna så verkar det mer och mer som att Juholt med sin inställning till sin position i toppolitiken framstår som en vinnare jämfört med dem som är kvar mitt i smeten.

Tidningarna vill välja nästa partiledare

Det råder ingen blygsel bland tidningarna som föreslår sina egna kandidater. Och tydligen har demoskop föreberett en enkät för journalister där de skall välja mellan 10 förslag som demoskop har listat. Demoskop ägs av en PR byrå med högerinrikting som har haft starka moderata profiler som jobbat hos moderföretaget till demoskop. Skall verkligen en PR byrå gå in och försöka styra valet av en ny partiledare med tanke på hur lätt ”följarna” i partitoppen påverkas av opinionsmätningar ? Jag tycker inte det. Jag tycker att valet av representanter för ett parti är en strikt affär där medlemmarna skall välja.

The party of NO med följare i toppen kan inte reparera problemen i socialdemokratin, men lösningen är enkel. Alla blir friställda från sitt uppdrag och man frågar medlemmarna vilka de vill ha som företräder dem. Sedan väljer man ett gäng med ledare, folk som säger att de vill representera partiet i just detta området. Det kallas för ha en bra demokratisk ordning, ett ord som alla följare i toppen av partiet kanske måste slå upp någondag för att förstå var ordet betyder. Samma personer som övertalade en ledare att lämna sin post och försöker övertala en person att ta över efter Juholt.

Om partiet är osmarta så tjatar de hål i skallen på någon som egentligen inte vill leda och de blir den nya partiledaren fram till kongressen, om partiet är smarta så designar de om hela strukturen i partiet så att varje val av person till olika positioner blir personer som innan säger att de vill, de vill leda. Det tar längre tid med att ha en process där man röstar i partiet men i långa loppet vinner man på det för de som blir valda är utan tvekan dem som har mandatet att leda för det mandatet har medlemmarna givit till han/hon.

Om man kör den gamla valsen och väljer efter ”the party of no” principen då har man inte lärt sig någonting det senaste året och man förtjänar verkligen det mandat man kommer att få som antagligen innebär att stödet pekar rakt neråt.

Partiledarkandidaterna borde vara synliga, och som parti borde man förbereda en omröstning där alla medlemmar är välkomna att vara med och välja nästa partiledare. Det är ju ändå den process som partiledaren kommer att få gå igenom när det gäller att prövas av det Svenska folket i nästa val 2014. Jag har skrivit en bloggpost innan där jag anser att alla ämbeten som är viktiga i partiet borde väljas på samma sätt som man väljer i allmäna val. Det är det enda riktiga som bör göras.

Enkelt

Alla som vill bli partiledare, de annonserar att det är tillgängliga och man frågar medlemmarna vem de vill ha. Den som får mest röster leder partiet fram till nästa kongress. Ett parti som påstås vara demokratiskt skall också styras av demokratiska principer som genomsyrar hela partiets agerande, alla andra förfaranden är fel.

Tydligen blev det fel i förfarandet med valet av Juholt. Trots att han valdes av en kongress som sas vara enhällig så glömdes det att pröva den nya ledaren mot VU, eftersom de avsatt den kongressvalda ledaren så har de i princip tagit på sig rollen som en instans i partiet som utövar veto rätt. Så när kongressen har fel då går de bättre vetande VU in och rättar till saker och ting. Alla medlemmar i VU borde avgå med omedelbar verkan eftersom de ser sig ha rätten att avsätta en kongressvald partiledare.

Det vore konstigt att ett VU som varit med om att avsätta en kongressvald ledare också skall vara dem som är involverad i processen att välja en ny ledare för att kongressen tydligen inte kan välja rätt.

Det är skarpt läge nu, socialdemokratin står inför ett vägval, man måste riva upp gamla metodiker när det gäller hur man väljer dem som skall företräda partiet. Man måste skapa ett nytt förfarande som är så bra att människor anser att de personer som blir valda efter den nya metodiken mycket väl representerar partiets väljare så att medlemmarna mycket väl kan identifiera sig med de personer som företräder partiet.

De som är i toppen, jag ser dem som ett kompisgäng som har problem med att flytta sin kompis åt sidan så enligt min uppfatting så finns det folk som sitter i partitoppen därför att de har de rätta kontakterna. Ibland kan det vara så att de både är kompetenta och har de rätta kontakterna, men det betyder inte att det alltid ligger till på det sättet.

Detta kompisgäng med kompetenta och inkompetenta personer skall hitta en lösning som på något sätt skall lyfta socialdemokratin. Lösningar där man inte ens funderar över om det är dem själva som kanske borde stiga åt sidan. Åtskilliga av dem som sitter i detta kompisgäng är personer som varit med på hela resan från ett 45 % parti till ett 25 % parti.

Är det någon som tror att denna grupp med människor plötsligt får en kollektiv Lidnersk knäpp och hittar rätt. Hittar rätt strategi, rätt medicin för partiet när de kommer från en politisk gärning där de varit delansvariga att ta partiet från 45 % till 25 % ?

Hade de haft alla de smarta idéerna så hade dessa redan kommit fram för 10, 15 , 20 år sedan och detta har inte skett. Det är inte grundidéerna i socialdemokratin det är fel på, utan strukturen i själva partiet det är fel på, det locka till sig individer som ser på politiken som ett yrke som de tydligen skall hålla på med resten av sitt liv.

När de kommenterar Sossarnas förlust i Stockholm och Miljöpartiets vinst så påpekar man ”de nedbrutna siffrorna är givetvis baserade på få intervjuade”, då kan man fundera över hur få intervjuvade i Norrland som ligger till grund för oberoende moderatens påstående att kärnväljarna ”flyr” socialdemokraterna i förmån för V.

Den 13 januari publicerade SKOP en opinionsmätning dvs för 9 dagar sedan. I mätningen den 13 januari har Moderaterna 35,6 %, i den opinionsmätningen som de publicerade idag där har Moderaterna ett stöd på 32,9 %, på 9 dagar har Moderaterna nästan tappat 2 procentenheter. Vad skall man dra för slutsatser av det ? För 9 dagar sedan hade det Rödgröna blocket 42,9 % i stöd från väljarna och 9 dagar senare är stödet 45,2% och då skall man påpeka att det är två stycken allianspartier som hänger på fallrepet runt 4 %.

Det är självklart att oberoende moderaten inte skriver om de sakerna. Det kanske inte är så viktigt.

Frivillighet ?

Det sägs från officiellt håll att Juholt avgick frivilligt. Enligt mitt sätt att se det så har VU avsatt honom genom att övertyga honom att han borde avgå frivilligt för att annars ser de till att de lyfter bort honom från ämbetet. Jag tror att när ställs inför ett sådant ultimatum där man riskerar en öppen och blödande process i offentligheten där man genom att skapa en form av förtroendeomröstning där man samlar kongressen och avhandlar frågan om hans framtid där det kanske inte är säkert att den processen leder till att han avsätts. En sådan offentlig buktvättning av partiet undergräver partiet ännu mer och om VU var beredda att sätta igång en sådan process då är det bättre att gå åt sidan för att man bryr sig om partiet och vill skada det så lite som möjligt i den svåra situation som partiet är i. Jag köper inte de falska krokodiltårarna där många inom partiet som uttalat sig kritiskt mot Juholt och sagt att de vill att han skall avgå, att de plötsligt när det hänt är ledsna över att det hände. De fick precis som de ville och de borde fira istället, inklusive dem i VU som drivit denna frågan länge.

Media

Jag fattar inte att Socialdemokraterna själva bjuder in media att bli en part i processer som borde vara en dialog mellan partitoppen och deras medlemmar. Ett media som också själva medger att de gjort en del övertramp när det gäller jakten på Juholt. Att de själva tycker att det finns personer som gått över gränsen, den uppfattningen fick jag när inbjudna journalister satt och kommenterade avgången i Svt. Det så kallade krypskyttet där anonyma källor inom partiet läcker information till media. Jag vet inte vad jag skall säga om detta egentligen för jag tycker yttrandefriheten är betydelsefull men det borde vara så att partiet och deras officiella representanter har en policy att de aldrig kommenterar uppgifter som kommer från anonyma källor. Samtidigt om det är vissa typer av möten av känslig karaktär eller att man vill sitta och prata där det är högt till tak då borde man meddela pressen innan mötet att alla mobiler och andra kommunikationsverktyg kommer att vara otillgängliga för mötesdeltagarna. Detta är ett effektivt sätt att plocka bort alla ”direktsändningar” från det slutna mötet. Jag säger ingenting om att personer som är i partiet själva träder fram i egen person och kommenterar olika skeenden om man anser att det kan behövas, om man tycker att det inte kan tas i en dialog inom partiet. Jag upplever det som att media har haft stort inflytande över processen inom socialdemokratin, det är en blandning av Juholts egna öppenhet mot media där han själv bjudit in media att prata med honom om saker som inte handlar om politik vilket har bjudit in till att skapa det täcke som hindrade honom från att prata politik när han själv önskade göra detta.

Demokratin i partiet

För mig ser jag det som att VU har avsatt den kongressvalda partiledaren Juholt enligt det resonemang som jag nämner ovan. Konsekvensen blir att VU helt enkelt har skjutit hela den demokratiska processen i sank även om det inte officellt anses vara på det sättet. Att åsidosätta kongressens beslut och vilja är väldigt allvarligt och jag anser att ansvaret för att ha skapat denna situation vilar tungt på de personer i VU som övertalade Juholt att avgå ”frivilligt”. Personligen anser jag att samtliga 7 ordinarie ledamöter i VU skall avgå med omedelbar verkan och de 7 suppluanterna träder in i deras ställe fram till ordinarie kongress nästa år 2013. Det råder ett systemfel i socialdemokratiska demokratistrukturen, de har inga verktyg för att avsätta en partiledare utan de måste tydligen övertala en partiledare att ”frivilligt” gå åt sidan. Det råder också en konservatism där man försöker att värna om traditioner i partiet till ett absurdum. Tider förändras och med den kommer teknologisk utveckling som man måste hitta ett fullgott förhållningssätt till. Som exemplet ovan så kanske det inte är så bra att vid ”känsliga möten” ha mötesdeltagare som har direktkontakt med media och kanske använder detta som ett påtryckningsmedel för att påverka diskussionen i just det mötet.

Modellträningprincipen

Istället för att bara klaga över vad som är fel i socialdemokratin ur demokratisynpunkt anser jag att det inte är mer än rätt att presentera en lösning enligt mitt sätt att se det. Modellträningsprincipen innebär att man ett år innan ordinarie val kan ha ett öppet provval där alla som är medlemmar i partiet har rätt att lägga en röst enligt samma struktur som används när man röstar i val. Listorna ser likadana ut som de skulle göra i ett val med skillnaden att det är en lista för varje viktigt ämbete i Partiet. Varje medlem i socialdemokraterna har samma röststyrka dvs en medlem en röst. Man kan välja till exempel ”statsministerkandidat” där man kan ha en lista med folk som vill axla det ansvaret och där partiledningen har bestämt ordningen på listan men kryssar man för folk längre ner på listan så kan de flyttas upp eller ner alternativt att det är fritt att kryssa hur man än önskar och det blir så att den som får mest kryss är den som blir vald till statsministerkandidat för socialdemokraterna. Fördelen är att alla som är på listan är beredda att leda partiet i 4 år frammåt om de får mest röster av medlemmarna och en finess i det hela kan vara att även om man axlar rollen som statsminister efter valet så måste man få förnyat förtroende i en likadan omröstning 4 år senare. Det finns inga begränsningar för vilka personer som kan väljas på detta sätt och utan tvivel för de som blir valda på detta sätt kan svart på vitt visa att man har stödet i partiet. Det blir också ett sätt för att justera de lokala listorna för val till kommun, landsting och riksdag inför valet om ett år. Man kan välja ”skuggministrar” talespersoner för partiet i olika frågor där man officiellt blir ansvarig för att föra partiets talan inom vissa områden. Detta system innebär i princip ett avskaffande av partiledaren som position inom partiet. Partiet har en partisekreterare som meddelar om partiet beslutar om nya politiska policys medans ”statsministerkandidaten” blir mer av rollen som talar om övergripande ideologiska frågor men kan samtidigt hänvisa journalister med frågor angående till exempel miljö till en vald talesperson för miljöfrågor som också blivit vald eller utsedd av statsministerkandidaten. Är man i opposition anpassar man så att man har en uppsättning med personer som blir ”skuggministrar” enligt samma ordning som regeringen väljer att dela upp ansvaren. Det tråkiga här sett ut journalisternas synvinkel är att Socialdemokraterna har då en massa valda personer som är talespersoner för olika frågor och allting som handlar om saker som kommer från journalisternas anonyma källor eller frågor som handlar om privat karaktär , dessa frågor kommer inte svaras på eftersom de talespersonerna med ett specifikt område representerar inte sig själva i kontakten med journalisterna eller andra utan de representerar partiet och har till uppgift att föra fram partiets ståndpunkter i olika frågor.

Det blir en mer strikt hållning från partiet och det kommer bli fruktansvärt tråkigt sett ur journalisternas synvinkel om de är intresserade av saker som inte handlar om politik. Kanske väljarna själva kommer uppfatta det som otroligt tråkigt men hellre det än en kommunikation mellan partiets företrädare och media som handlar om allt annat är politik och sakfrågor.

Ett parti som är så stort måste ha representanter för partiet som kan visa att man har ett tydligt stöd i ryggen av sina medlemmar och detta får de genom modellträningsprincipen. Det blir också så att partiet får representanter som är där med ett tydligt mandat från sina partikamrater som vill att de skall vara där och toppen av partiet blir inte ett gäng med kompisar som har det svårt att flytta på sina gamla partikompisar för att man har en personlig relation till dem. Det blir ett urval där personerna är valda för att de har varit duktiga att kommunicera med sina medlemmar och kunnat övertyga dem varför de är rätt person att företräda dem. Precis samma förehavande som de skall vara duktiga på i en situation ett år senare när de skall försöka övertyga icke medlemmar att rösta på socialdemokratin.

Jag försöker inte leka någon besserwisser med att skriva detta, jag försöker bara hjälpa till och kanske bidra till att skapa lösningar så att partiet blir funktionellt och representativt för sina egna partimedlemmar och detta är det sätt som jag anser skulle ”fixa” just detta. Syftet är att flytta makten till medlemmarna och detta innebär att man flyttar makten från partitoppen ner till gräsrötterna så att representaterna för partiet tvingas hela tiden att ha en god och sund relation till gräsrötterna. Om de inte klarar av att upprätthålla denna sunda relation med gräsrötterna innebär detta att de kanske tvingas bort från sin position efter nästa kongressval som är då ett år innan valet, kanske att man skapar en tradition att man har provvalet tredje söndagen i september, med allt vad det innebär med kampanjer som om det vore ett riktigt riksdagsval.

Är det bra att Juholt sitter kvar ?

Jag vet inte. För egen del så röstar jag inte på det sättet, jag väljer ett parti på grundval av deras politiska grunder som de vilar på. Men samtidigt verkar det som att massa media som är fyllda med allianssympatisörer har massor med åsikter om Juholt, massor åsikter om han skall avgå eller inte och argumenterar för eller emot detta som om de var personer som kunde tänka sig att rösta sosse.

Om sossarna skall avsätta Juholt skall detta göras under ordnade former, inte bland nyhetssidorna där alliansjournalisterna gång efter gång skriver Juholts politiska dödsruna. Det är medlemmarna som äger frågan och ingen annan men ibland så kan man tro att det är aftonbladet eller expressen som är dem som bestämmer när partiet skall byta ledare. Det vore patetiskt ifall Sossarna bytte ut sin ledare bara för att det är krigsrubriker på de skrikiga kvällstidningarna. Med rubriker som ”stred in i det sista” och ”för partiets bästa bör han lämna sitt uppdrag” så bygger man upp ett scenario där sista versen av Juholts politiska liv skall avklaras.

Få väl se vad som händer nu. Är det bra ifall han sitter kvar. Jag vet inte. Jag är inte en av dem som flyttat mina sympatier bort från de politiska grundtankarna som socialdemokratin byggt sin politik på, men det är fortfarande så att det är det gamla gardet som suttit så länge i partitoppen, ansvariga för nederlag efter nederlag, ansvariga för en minskning av partistödet från 45 % till 25 %. Hade Juholt stigit åt sidan så hade detta inte löst problemet med de gamla uvarna som fortfarande sitter i partitoppen.

Det verkar vara en grundtanke i denna topp av partiet att söka lösningar på problem bortom den egna horisonten, det är inte dem själva eller deras polare som är problemet utan de resonerar att de gör saker på fel sätt. Jag tycker att det är fantastiskt att ett parti med så många medlemmar 100.000 ungefär bara haft en rotation på topposterna som handlar om att byta väldigt få personer. Socialdemokraterna skulle må bra av att ha någon form av begränsning där man får sitta på ledande position i ett visst antal år. När man gjort detta då skall man ta en paus. Behöver inte vara som Miljöpartiet att man är ute för gott efter ett antal år utan att man kanske har en karens på x antal år, förslagsvis en mandatperiod.

Syftet med en sådan begränsning handlar om att blockera folk som vill ha makt för maktens skull och vill vara i politikens centrum hela sitt liv, man väljer den politiska banan för att man vill ha makten. Vet man att man bara kan sitta ett visst antal år då är det kanske inte lika attraktivt. Är man i partiet och man vet att man bara kör några år så kan detta locka till sig människor som vill ta ett break från sin vardag, sitt yrkesliv och de kan ge några år för att jobba för att förändra samhället inom partiet.

Så vad händer nu ?

Jag antar väl att det är lugnt en till två veckor. Alliansjournalisterna går hem och vässar de verbala knivarna och ger sig ut på jakt igen efter katten Juholt. Det finns en stor trötthet som börjar sprida sig även till de allianstrogna supportrarna. Samtidigt som socialdemokraterna själva inte har möjlighet att prata politik så sprids detta till det andra lägret också. Detta blir så stort att det tar över hela den politiska manegen, och politiker och folk av olika politiska färger börjar tröttna på all denna cirkus.

Som vanligt hoppas jag att Aftonbladet och Expressen inte tjänat så mycket pengar på dramat eftersom det är i grund och botten det som är viktigt för dem, att de skriver saker som gör att de tjänar pengar. Ibland kan man önska att det var mer värt för tidningarna att skriva om alliansen och deras politik men de kanske inte kan sälja lösnummer på det. Det finns inget drama där, det är grått och tråkigt och när de inte gillar ämnena som journalisterna vill att de skall svara på då struntar de i att svara journalisterna och de accepterar det (kors i taket).

För egen del så känner jag att jag vill bryta nu mark. Jag är intresserad av riktiga politiska frågor, tyvärr är det få dagstidningar och kvällstidningar som delar detta intresse, så det blir för mig att helt enkelt hitta det som jag tycker är intressant som vanligt och så skall jag försöka att inte rapa upp samma typ av bloggpost flera gånger om med samma tema och samma grundtankar.

Det är lätt att dras med i cirkusen som händer när journalisterna vässat de verbala knivarna för att jaga katten Juholt för att ta dö på ett till av hans många politiska liv. Det kanske blir så att de till slut är utömda och har täckt alla typer av vinklar så det finns inget kvar att jaga och han fortfarande står upp. Vad skall de göra då ?

Kan väljarna komma tillbaka till socialdemokratierna ?

Man skall aldrig säga aldrig, förhoppningsvis lever inte vanliga människor med samma dramatiska tänkande som journalistkåren med sitt extrema sätt att gå fram. Det är inte en vild gissning att många kommer att välja bort partiet på grund av Juholt, men det är väldigt få av dessa som kommer att promenera över till alliansens sida. Jag gissar att alla som korsat den politiska gränsen sedan 2006 års val från rödgröna till alliansen gjorde detta för länge sedan. De som finns kvar söker sig hellre till V och Mp. Förhoppningsvis slutar Juholt att ge journalistkåren straffspoarkar på socialdemokratin men samtidigt är det så att när allianssidan snurrar runt, juger, gömmer sig för media eller säger direkt tokiga saker då blir det inget tryck på dem. Men det är så alliansjournalister försöker aldrig göra mål på sitt eget lag. Så är det bara och så kommer det alltid att vara.

Få se vad som händer.

Det borgerliga inslaget på Aftonbladet citerar rader ur Sveriges Radios dokumentär om Juholt i sin artikel, jag noterar detta för att lyfta fram hennes selektivitet i lyssnandet av den dokumentären. Man får en väldigt bra inblick i hur det gick till när Juholt valdes. Till exempel så säger Juholt i dokumentären att han skickade ut email till alla partidistrikten där han sa att om de lanserar honom som namn, då är det allvar, han kommer tacka ja om han får frågan.

Partidistrikten hade den vetskapen i sin hand innan de gjorde någonting med idén att lyfta fram Juholt som partiledare. När partidistrikten sedan i majoritet lanserar Juholt som kandidat och då kan inte valberedningen med Andnor i spetsen göra annat än att skicka en förfrågan till Juholt.

När det borgerliga inslaget på Aftonbladet avslutar sin artikel med att citera rader ur dokumentären med Juholt, då vet jag att hon har lyssnat igenom hela den dokumentären, hon känner till hur det gick till när Juholt blev vald, hon känner till att det var partidistrikten som lanserade Juholts namn efter att andra tackat nej.

När Lena Mellin skyller på valberedningen och säger att de gjort fel så säger hon samtidigt att Andnor och valberedningen gjorde fel när de lyssnade och tog tillvara på en majoritetsröst som såg dagens ljus i och med att partidistrikten lanserade Juholt. Mellin kanske inte tycker om att ett parti skall välja sina ledare med majoritetsbeslut ute i partidistrikten, Mellin kanske anser att det fanns andra val istället, om dessa fanns då hade de redan blivit tillfrågade men tackat nej.

Om det är någon eller något som skall skyllas på i processen som gjorde att Juholt blev vald så handlar det mer om alla dessa personer som fick frågan före Juholt , de som tackade nej, men man skall också skylla på partidistrikten som ville ha han som partiledare, det stora problemet verkar ha blivit alla dessa personer som fått flytta på sig, de som förlorat den position som Mona givit dem. Sedan är det så att Juholt väckte ont blod hos Monas anhängare när han lanserade att partistyrelsen skulle avgår inklusive han själv. Detta undergrävde Monas postion till det ohållbara och om han inte hade fienden innan i politiken så fick han det där.

Saken är den att efter valet, Juholt hade rätt, det var rätt att föreslå att styva om i socialdemokratin efter att socialdemokraterna gjort ännu ett förlustval där de inte uppnått det mål man satt innan. Vad Mona borde gjort var att avgå på valnatten efter att förlusten var ett faktum. Har man siktat på ett mål och misslyckats då skall man stiga åt sidan frivilligt och man skall inte lyftas ut ur ämbetet efter att någon sagt det som de flesta anses vara rätt politisk bedömmning.

Det borgerliga inslaget på Aftonbladet tycker ju att Juholt inte är rätt man för partiet för han inte suttit med i ledande position hos Göran Persson eller Mona Sahlin, med tanke på hur misslyckade dessa två varit som ledare resultatmässigt så skall han vara otroligt glad att han inte är en del av detta misslyckande så tillvida att han varit i en beslutande position under den tid som socialdemokraterna tappat stöd.

Han är rutinerad med tanke på allt det resande han gjort under den tid som Mona och Göran inte ville ha med honom i sitt lag, att resa runt och ha kontakt med partidistrikten, prata med den kontinuerligt och hörsamma deras tankar är att vara djupt rotat hos partiets gräsrötter. Det kanske inte är så konstigt att partidistrikten till slut valde att nominera honom. De vet vem han är och har antagligen pratat med honom på tu man hand, något som de knappast kan säga om de andra personerna i partitoppen.

Jag ser ett stort problem med att VU kanske tänker avsätta Juholt, om de gör detta borde de kanske ställa sina egna platser till förfogande för då flyttar de bort en person som har varit vald av partidistrikten i majoritet. Det skapar också nya förutsättningar för framtiden där nästa partiledare i större grad kommer att handplocka alla ledamöter i VU och då är det lojalitet till den nya partiledaren som är det viktiga kravet inte deras kompetens.

Det finns mycket att önska när det gäller att välja en ny partiledare, att göra om samma sak igen i en extrakongress med samma system och med samma personer inblandade i toppen löser ingenting och det blir inget nytt under solen. Samma personer blir då kvar i ledande positioner, personer som varit med på resan som tagit sossarna från ett 45 % parti till ett 25 % parti.