Ser man till barnets bästa om man är för en lagstiftning som förhindrar barnet att bli till ?

Det är hela havet stormar i kommentatorsfältet hos SvD efter att KDs Hägglund skrivit att han motsätter sig en lagstiftning som tillåter ensamstående kvinnor att få hjälp att bli gravida med hjälp av staten. Där slänger han fram slagordet att varje barn har rätt till en mamma och en pappa. I de bästa världar ser det ut på det sättet att barnet har båda föräldrarna, eftersom KD ledaren betonar detta med rätten till en mamma och en pappa så är det lätt att läsa mellan raderna och se att för honom och hans moralgrund duger det inte med att ett barn har en pappa och pappa eller mamma och mamma.

Om det var så enkelt att familjer som består av en mamma och en pappa automatiskt utav denna fördelning blir dessa föräldrar som förser sina barn med en uppväxt som är barnens villkor och som får dem att växa och bli bra individer som vuxna, då hade allting varit frid och fröjd.

Nu är det inte så att ett barn som har en mamma och pappa och som lever tillsammans alltid får en uppväxt där de får en bra uppväxt utan barn kan fara riktigt illa trots att de har en mamma och en pappa som bor med dem.

Var jag försöker säga är att växa upp med en mamma och en pappa är inte automatiskt så att man får en bra uppväxt, och med detta vill jag också peka på att en person som är ensamstående med barn är inte automatiskt en dåligt förälder för sina barn.

När Kristdemokraternas ledare för fram sitt argument för att inte tillåta ensamstående kvinnor att få hjälp att bli förälder så påstår de att de tänker på barnets bästa. I verkligheten förneka de barnets rätt att få existera genom att vara för ett förbud eftersom är det förbjudet då blir inte barnet fött.

Så för Kristdemokraterna är det då bättre att förneka dessa barns rätt att födas för att de inte har en mamma och pappa.

Undrar vad Jesus sagt om detta, ett ställningstagande från ett parti som har konsekvensen att förneka barn att bli till för att deras förälder är ensamstående, det kanske finns någonstans i den kristna värdegrunden som kristdemokraterna påstår att deras politik vilar på. För mig blir det obegripligt.

Med de inte runt 10 % av väljarnas stöd som SD och KD besitter i riksdagen är de två partierna i kraftig minoritet i denna frågan men på grund av blockpolitiken har KD kunnat bromsa denna fråga fram till nu. Jag förstår att Alliansen vill städa bort dessa frågor långt innan valet så att de inte stör i valet och då blir det denna charad där C,Fp och M gör gemensam sak och KD får visa upp sin opposition mot detta. Spel för galleriet.

KD har förlorat detta och man ser hur lätt det är att köra över dem, hade vi inte haft blockpolitiken så är det många politiska lagar som hade blivit genomförda för länge sedan. Demokratin tar lite längre tid för hänsyn måste tas till KD som i viss grad har vetorätt i alliansen. Nu när de blir överkörda i offentlighetens ljus handlar det om att bli det utan att bli förnedrade eller att partiet tappar ansiktet. Om man tittar på hur media och bloggar surrar runt detta så verkar det som att det fungerat sett ur alliansens perspektiv.

Jag råkade ut för SvD censuren i kommentatorsfältet hos dem. Visst är det ingen rättighet att få skriva där hos dem men om censuren ligger på ett sådant plan att de inte tycker om de politiska ståndpunkterna och samtidigt håller fram andra skribenters åsikter i ljuset då blir diskussionen urvattnad.

Jag skriver detta för att visa på att det existerar, sedan får ni bedömma själva om det var rätt av dem att plocka bort min kommentar. Nu blir det standard att ta skärmdump varje gång jag postar hos SvD. Plockar de bort min kommentar så kommer kommentaren upp på min blogg istället.

Byta ut Kd mot Mp och köra Alliansen vidare som att det regnar ?

Jag förstår inte SvDs skribents slutsats. Menar han verkligen att det är möjligt att dumpa Kd ur alliansen och plocka in Mp istället.

Om Mp vill göra politiskt självmord skall de naturligtvis gå med på detta. Tittar man på valanalysen från senaste valet så är det ungefär 70 % i Mp som identifierar sig vänster och säg att Mp annonserar innan valet att de går in i alliansen då kommer det bli massflykt från partiet. De kanske till och med får svårt att klara 4 % spärren.

 

Om Aron Modig (Kd) önskar ge ett försvarstal för riskkapitalister som urholkar vård, omsorg och skola så får han väl göra det.

Kd är ett parti som påstår sig stå för något de kallar för ett mänskligare Sverige, i praktiken tar de oftast sida med riskkapitalister istället för att stå på väljarens sida. En av de starka väljargrupperna som Kd har är pensionärerna, de röstar på Kd i förhoppning att de skall få någon politik tillbaka. Jag kan inte på rak arm peka på ett enda förslag som Kd drivit igenom som gynnat den målgrupp som röstar på dem.

Man kan ju tro att ett parti som kallar sig för kristet lyfter fram en kristen värdegrund, men det verkar mer som att den enda tron handlar om att staten är ond och all statlig verksamhet skall flytta till den privata sfären. Den enda tro de förvaltar i verklig politik handlar om tron på att den privata marknaden löser alla problem.

Man får skriva musik, man får också skriva med ett politiskt budskap, sedan är det upp till var och en ifall vi vill lyssna på det. Aron Modig (ordförande KDU) tycker inte om att Wiehe skall vara med i ”så skall det låta” i tv4. Det är ju ingen som tvingar honom eller andra Kd supportrar att titta på programmet. Man kan göra något helt annat istället.

Jag minns att de rader som Aron Modig citerar i sin debattartikel är textrader som har varit uppe på tapeten tidigare. Om man lyssnar på hela sången så beskriver det en situation där någon förlorar allt och han försöker fånga upp den frustrationen och utsattheten som en sådan person kan känna. Läser man hur Wiehe själv skriver om låten så kan man se att han började skriva låten för ungefär 20 år sedan då det också var lågkonjunktur. Så när Aron Modig talar om att låten handlar om Sverige idag så kunde den lika gärna handlat om Sverige i början av 1990 talet.

Hatpropaganda kallar Aron Modig detta, tro tusan det att man inte älskar banken för att man tvingas flytta från huset för att man förlorat jobbet och klara inte av amorteringarna. Men jag menar, vem är hatet riktat mot ? Det är inte någon speciell person utan ett synsätt där man har ett politiskt system där folk tjänar pengar på någon annans välfärd.

Där kvalitén i vård, omsorg och skola urholkas för att andra kan gå in och tjäna pengar samtidigt som blöjorna vägs, betygsinflationen ökar och gamla lämnas att dö framför en TV på en vårdinrättning.

Här är några andra textrader från samma sång.

Fick din morsa dö på golvet
i en sjukhuskorridor
Får din farsa gå och lägga sej
på hemmet klockan två
Går dina ungar i en skola
som stinker av urin
medan staten ger miljarder
till svindlare och svin

Jag får känslan av att många Kd supportrar tolkar världen i svart eller vitt, ont eller gott så att det alltid blir de extrema vinklarna som kommer fram. Det blir i Aron Modigs värld en Wiehe som blir diktaturkramare samtidigt som USA blir den goda kraften i världen. Det finns många exempel på länder som blivit stöttade av USA där de backat upp en stat som är en diktatur, och detta endast för att det passade USA bäst vid den tiden. Jag har aldrig sett någon stark kritik från Kd anhängare mot diktaturer som har existerat med USAs välsignelse.

För mig lider Kd av ett demokratiskt underskott i den egna partikulturen eftersom de anser att man skall kunna dölja de olika grupper som vill donera pengar till ett parti. Med den utgångspunkten tycker jag att Aron Modig sitter på väldigt höga hästar och pekar med hela handen samtidigt som det inte är särskilt rent städat framför Kd dörren.

Skall man gå ett steg längre och titta på hur Kristdemokraterna i praktiken är en del av det regeringsunderlag som godkänner svensk export av vapen till länder som saknar demokrati så kan man lugnt säga att selektiviteten är stor när det gäller vilken typ av diktatur man skall lyfta fram och attackera samtidigt som men håller klabben och sitter ner som Kd riksdagsman och trycker på knappen som godkänner exporter till godkända diktaturer.

I kristdemokraternas principprogram från 2001 står det att ”vapenexporten skall begränsas till demokratiska stater och omgärdas av noggrann kontroll” i praktiken är det bara vackra ord utan politisk tyngd.

Tittar man på diagrammet här ovan så ser man en tydlig brytpunkt efter 2006 där exporten till ”ickedemokratier” ökar dramatiskt. Jag skall inte övertolka detta men konstaterar att det ligger till på just det sättet. Om denna Kristdemokrat är ängslig över Mikael Wiehes sånger som handlar om frustration över ett system som devalverar människovärdet och urholkar de gemensamma resurserna och samtidigt är knäpptyst när det gäller demokratiunderskottet i det egna partiet och det egna partiets frikostliga stöd för export till diktaturer då kan man inte kalla de annat än att de är hycklare.

När man talar om till exempel miljöpartiet så har de en tydlig profilering för miljöfrågor något som väljare också identifierar dem som, talar man om kristdemokraterna så knuter man inte dem samman med ett parti som håller det mänskliga värdet högt, det verkar vara viktigare med det enkla synsättet om den onda staten som oftast förknippas med ord som kommunism och den goda marknaden som löser alla problem.

Det skulle vara kul ifall kristdemokraterna stod upp för en kristen medmänsklighet som ofta förknippas med solidaritet, men även för grundläggande demokratiska principer där man stenhårt blockerar export till länder som saknar grundläggande demokratiska principer.

Alliansvännerna kramar Hägglund bort från partiledarposten.

Det verkar som det brinner någonstans i de borgerliga domänerna för alliansen för plötsligt rycker de borgerliga tidningarna ut till försvar för partiledare Hägglund. Med sina blå brandbilar rycker borgerliga tidningar och bloggare ut för att släcka opinionsbranden som kräver att Hägglund skall avgå. Det får inte hända att denna ledare faller verkar vara den allmäna uppfattningen hos alliansvännerna.

Det hela börjar med en debattartikel där motståndarna till Hägglund som består av moralkonservativa och marknadsliberalister som utmanar en Hägglund som politiskt sätt ligger en bit till vänster om dessa falanger. När de presenterar sig själva så är det intressant att de ser sig själva som ett parti som står på familjens, barnens, de äldres och alla andras sida med en bärande (kristen ?) etik som genomsyrar hela politiken.

Med tanke på hur få saker de får med sig i budgetförhandlingarna med alliansen så är det få förslag som underlättar för de grupper som kristdemokraterna påstår att de representerar. Vad fick de igenom i budgetförhandlingen med sina alliansvänner ? Avdragsgilla gåvor var väl det enda egna förslaget ?

Det är väl ingenting att stå och skryta med i valstugorna veckorna innan valet att den enda verkliga politiken som Kristdemokraterna får igenom är en rabatt för dem som skänker gåvor till välgörande ändamål. Man raggar inga nya sympatisörer med en sådant svagt ”trackrecord”.

Det är också ett magert byte från budgeten som Hägglund bär med sig hem till kristdemokraternas domäner efter en budgetförhandling. En kombination av dåliga opinionssiffror och magert byte i budgetförhandlingarna grundar för krav på Hägglunds avgång. Lägger man till att Kd har gått tillbaka i de senaste valet och närmare en tredjedel av deras väljare antas bara vara till låns från andra allianssympatisörer då har man inte ett parti framför sig som är trängda från alla håll och kanter.

Jag tycker det är konstigt att ett parti med så mycket bekymmer kör ”business as usual” som om allt är som det borde vara. Kristdemokraterna är ett litet parti som är i ett liveget tillstånd. De sitter fast och få vara med i Alliansen men deras inflytande är minimalt. De är så mycket höger i politiken så de skulle ha svårt att sätta sig upp mot Moderaterna och ta en vågmästarposition där man säger att man föredrar att samarbeta med allianspartierna men förbehåller sig rätten att förhandla med vänstersidan i politiken.

Grundproblemet är att ingen vill kasta bort sin röst på Kristdemokraterna som ter sig så svaga när de skall göra upp med alliansen. De viker ner sig så lätt och det är kanske därför som många borgerliga tidningar och bloggar kommer till Hägglunds försvar.

Alliansvännernas lovsong till Hägglund gör mer skada än nytta för Hägglund. De sjunger denna lovsong därför att Hägglund är en person i Kristdemokraterna som är företräder den falang inom kristdemokraterna som gillar allianssamarbetet och de som står på andra sidan och utmanar Hägglund är representanter för en falang som är mer högerkonservativ med en säker väljarkår men så mycket mindre att de inte skulle klara 4 % spärren.

Alla alliansvänner glömmer en sak.

Det är inte Folkpartiet, Centerpartiet eller Moderaterna som skall vara nöjda med Hägglund utan det är de personer, kristdemokraterna själva som skall vara nöjda med sin partiledare. Om det blåser upp till strid om partiledarpostern då kanske det är bättre att ta ett steg tillbaka och låta det ha sin gilla gång istället för att hoppa in och försöka tala väl om en partiledare för ett parti som man aldrig skulle föredra att rösta på eller bara rösta på för att de stödjer Reinfeldts projekt Allians för Sverige.

Andra som skrivit om detta

Per, Peter, Fredrik, Maria, Thomas, Kent, Högberg, Alliansfritt, tokis moderatis, Martin, Peter,

Göran Hägglund, anser du att homosexualitet är en synd, kan vi verkligen få ett mänskligare Sverige om vi uppfostrar våra barn så – och skall personer som propagerar för detta tillåtas vara kvar i ditt parti?

Detta är inte min fråga men Uffe Wickberg försöker ställa denna fråga till Göran Hägglund men han har inte hört av sig.

Någon från kd som känner sig manad att föra fram frågan till Hägglund så han kan svara på frågan ?

Kd räknas inte.

Sitter och funderar lite över senaste opinionsmätningen där Kd tangerar under 4 %. Nu skall man alltid vara sunt skeptiskt mot opinionsmätningar därför att de är som att ta ett stickprov, det är stora felmarginaler och vi talar inte om fakta när det gäller opinionsmätningar.De borde inte räkna med ett procentuellt stöd under 4 % när de jämför mellan blocken. 3,8% är inte procent som de kommer kunna tillgodoräkna sig.

Men om , jag menar verkligen om siffrorna för Kd stämmer och de ligger under spärren så hoppas jag att de tappat några procentenheter till följd av Odells skitretorik. Samtidigt kan jag gissa att Kd har trogna väljare som knappast byter parti så ofta. Jag tror att Kd är väldigt populär bland människor som ligger på 60+ i ålder men det är mer något jag höftar på känn utan att egenligen veta.

Om det nu är så att Toblerone-retoriken har tagit några procentenheter från ”verklighetens folk” så kan det vara det som är tungan på vågen när det gäller partiets vara eller icke vara efter 2010 års val.

Jag hoppas att vi slipper skitsnacket och att vi får sakpolitik i detta val.

bloggar

1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 13, 14, 15, 16, 17, 18, 19, 20, 21,

Fyra procent partiet som beskriver sig som ”verklighetens folk” har talat.

Tittar lite på Hägglunds opinions inlägg i DN om jämställdhet. Först om begreppet verklighet. Det är knappast så att ett parti som snubblar runt 4 % spärren kan ens försöka att beträda sig rollen som ”verklighetens folk”, inte ens sossarna runt 30 % kan säga att de är verklighetens folk. Och om man sitter med 4 % och tror att man lever i någon form av verklighet så är det 96% av befolkningen som lever som overklighetens folk.

Beskrivningen är tandlös. När det gäller verkligheten om kvotering där lever Kd någonstans på 50 talet. Mamma, pappa, barn. Kvinnan är oftast hemmafru och mannen jobbar. Jag skrev om detta för några dagar sedan och den posten kan man hitta här. Kan lyfta fram Mps funderingar kring föräldraförsäkringen och ställa den mot Kd.

Mp vill förlänga föräldraförsäkringen till minst 18 månader, De vill dela den lika mellan föräldrarna, man skall kunna överlåta månader mellan föräldrarna men även till andra vuxna i barnens närhet.

Och detta vill Kd.

Kd vill inte tvångsfördela föräldraförsäkringen för familjer.

Eftersom Kd tungt vilar på grunden av kristna värderingar kan man gissa att när de talar om familjen så handlar det om mamma , pappa, barn. Folk som har registrerat parterskap och barn är knappast något som kvalificerar sig som familj i Kds synsätt. De är det enda partiet av sju som inte vill införa en delning av föräldraförsäkringen.

Faktum är att Mp:s synsätt på föräldraförsäkringen ger föräldrarna mer tid och mer frihet för för föräldrarna att bestämma eftersom det finns en möjlighet att överlåta månader till andra vuxna i barnets närhet. Mor eller farföräldrarna kanske ?

Partiledardebatten kortfrågorna. ”Schlingmann kvotering” ?

Kortfrågorna.

Ska Ipred rivas upp?

Hela oppostionen säger ja. Hela alliansen säger nej.

Omröstning om euron

Inte under nästa mandatperiod, säger oppositionen.
Inte utan socialdemokraterna, säger Fredrik Reinfeldt.

Lagstiftning om kvotering till bolagsstyrelser?

Hela alliansen säger nej.

Fredrik Reinfeldt: Vi är inte beredda att ge besked om en kvoteringslag nästa mandatperiod. Sedan får vi se.

Min kommentar: Jaa vad skall man säga egentligen. Ipred att det skall rivas upp , där är en tydlig skiljelinje. Är man förtjust i Ipred så skall man rösta borgerligt, om man inte tycker om Ipred så skall man undvika de borgerliga.

Folkomröstning av EMU igen ? Nää fy tusan, jag menar har man sagt nej en gång så skall väl detta respekteras. Om man inte bryr sig om vad folkomröstningarna säger , varför skall man då hålla dem över huvud taget. Jag vet att fp Björklund argumenterar för att frågan skall ställas igen därför att Persson och Leionborg var överrens om en 10 års period strax efter att Sverige röstat nej till EMU år 2003. Här får jag en intressant fundering från Björklunds sätt att resonera. Om han tycker att en folkomröstning skall förnyas varje 10.e år då borde vi rösta för ett fortsatt deltagande i EU varje tionde år. Han borde ju i så fall vara för en sådan utveckling i alla typer av folkomröstningar relaterat till EU.

Skräckexemplet med EU och folkomröstningar var Irland och då de röstade för eller emot Lissabonfördraget. Först röstade de nej och fick bakläxa och två år senare röstade de igen och då valde Irländarna ”rätt” beslut. Det har inget att göra med grundläggande demokratiska principer att läxa upp Irländarna och sätta press på dem att rätta till det. Det är och köra över. Kan de göra så här mot Irländarna så kan det hända igen i framtiden. Röstar man fel så får man bakläxa och måste överge vad man egentligen tycker och tänker och foga sig för andra stater trycker på. Är man inte intresserad av vad folket har att säga skall man strunta i att arrangera en folkomröstning i första taget.

Kvotering i bolagsstyrelser var frågan som Schlingmann plockade upp på agendan för ett antal veckor sedan, en fråga som inte är förankrad i moderaterna , jag tror att det handlade mer om att flytta debattfokuset bort från de frågor som det blåser rejält om. Frågor som till exempel den nya sjukvårdsreformen. Det blir ju så att när han lägger fram det så skall alla media kommentera det och bloggare följer efter. Kvoteringen var bara en rökridåfråga som Reinfelt kommenterar det ”vi är inte beredda att ge besked om en kvoteringslag nästa mandatperiod. Sedan får vi se.” det är ett långt svar för att säga att frågan är politiskt död hos borgerliga eller kanske det är mer rättvist att säga för moderaterna.

Kan inte ens tänka mig att ett parti som Moderaterna ens seriöst skulle pusha upp frågan när de önskar att staten lägger sig i så lite som möjligt i företagens angelägenheter. Låt säga som så här, om de rödgröna är intresserade av att införa en kvotering i bolag och är beredda att lagstifta om det då kan man retoriskt sätt prata om att man är för en ”Schlingmann kvotering” av bolagsstyrelserna och därmed använda det som ett retoriskt grepp för att argumentera för en politik som man är för. Jag tror inte det skulle vara så uppskattat på den borgerliga sidan.

Nåja nog om detta. Det är bara mina funderingar om politiken.

Partiledardebatten. Frågan om föräldraförsäkringen

Från svts sida.

Göran Hägglund får frågan hur vårdnadsbidraget stärker jämställdheten.

Hägglund: Föräldrarna är de som känner barnen bäst. De ska ha rätt att bestämma

Eriksson: Vi vill ha en mer individuell föräldraförsäkring.

Eriksson: Ser man till samhället som helhet finns det ett jämställdhetsproblem. Ni kommer med förslag som minskar jämställdheten.

Olofsson: Tittar man på jämställdhet handlar det också om att kunna leva på sin lön. Med våra skattesänkningar blir det mer pengar över och mer frihet.

Ohly hävdar att alliansens skattesänkningar har ökat klyftan mellan kvinnor och män. Kvinnors nettolöner är i dag lägre jämfört med männens.

Olofsson: Säg det till de vårdbiträden som fått 1.500 kr mer i plånboken.

Mina funderingar kring detta.

Jag undrar varför kvinnor oftast har sämre betalt än männen för samma typ av arbete. Jag tror att det handlar i grund och botten om att företag räknar med att kvinnorna till större grad försvinner för barnledighet än männen och därför ser de kvinnornas jobb som mindre värt jämfört med männen.

Sedan finns det den andra aspekten av detta där en familj som just skaffat barn får en helt annan levnadssituation där ekonomi och tid förändras dramatiskt. Det är svårt att peka med hela handen och säga till dessa familjer att ny får ni dela lika av tiden för vårdnadsbidraget. Punkt slut. Och då sitter dessa barnfamiljer där , där den egna föräldern tjänar jättebra och den andra kanske sämre och då får de svårt att få ihop det ekonomiskt.

Det är de aspekterna jag kan se men samtidigt finns det en långsiktigare aspekt att ta hänsyn till. Tänk om det är så att föräldraledigheten delas exakt lika borde inte det på längre sikt betyda att löneskillnaderna mellan män och kvinnor minskar för att man vet att när de skaffar barn så försvinner föräldrarna si och så lång tid.

Detta skriver mp om jämställdhet när det gäller föräldraförsäkringen :

”Vi vill förlänga föräldraförsäkringen till minst 18 månader och dela lika mellan föräldrarna. Möjligheten att överlåta månader mellan föräldrarna ska vara begränsad, men det ska också finnas möjlighet att överlåta till andra vuxna i barnets närhet.”

Verkar som Olofsson undviker att svara på frågan så jag tittar på Centerns sida för att hitta vad de skriver om det :

”För Centerpartiet är det viktigt att båda föräldrarna får goda möjligheter att vara föräldralediga. Jämställdhetsbonusen som alliansregeringen inför uppmuntrar till ett jämnare uttag av föräldraledigheten. Bonusen utformas för att främja en återgång i arbete och uppgår till maximalt 3 000 kronor per månad. Högsta möjliga belopp utbetalas om föräldrarna delar helt lika på föräldrapenningen. Genom att skapa förutsättningar för båda föräldrarna att tillbringa tid med sina barn, gynnas både barnen och jämställdheten.”

Moderaterna skriver på samma sätt som Centern men med ett tillägg.

”Den höjning av taket i föräldraförsäkringen från 7,5 till 10 prisbasbelopp som vi stod bakom innebär även att fler högavlönade föräldrar (oftast pappor) kan ta ut föräldraledighet utan allt för stort inkomstbortfall för familjen.”

Kanske kan skönja i moderaternas beskrivning av problemet att män inte tar ledigt från jobbet för att de förlorar för mycket pengar på det (dock vinner de ju faktist tid med sitt barn hur man nu kan mäta det i pengar).
Kristdemokraterna skriver detta :

”Stödet till barnen och familjerna ska ge valfrihet och handlingsfrihet. Därför säger vi exempelvis nej till alla försök att tvångsdela föräldraförsäkringen.”

Folkpartiet skriver samma som M och C med denna formulering :

”Vi har därför tillsammans med övriga partier i Alliansen, infört en jämställdhetsbonus i föräldraförsäkringen. Det innebär att den förälder som har lägst inkomst får en skattereduktion med upp till 3 000 kronor per månad om föräldrarna delar lika på uttaget av föräldrapenning. Totalt kan föräldrarna få 13 500 skattefritt om de delar helt lika på föräldrapenningen. Skattereduktionen omfattar även föräldrar som separerat.”

Ok vilka har jag kvar , ja just det , vänstern och sossarna , tar vänstern först.

”Dagens utformning av föräldraförsäkringen har gjort föräldraskapet till ett obligatoriskt ansvar för mamman och ett frivilligt erbjudande för pappan. Detta medför att kvinnor subventionera mäns lönearbete genom sitt eget obetalda arbete. Vänsterpartiet vill ha en fullt ut individualiserad föräldraförsäkring – hälften till mamman och hälften till pappan.”

—

”Idag är fördelningen av föräldrapenningen mycket av en förhandlingsfråga mellan föräldrarna. Detta resulterar i att kvinnorna tar i dag ut drygt 80 procent av antalet ersatta dagar i föräldraförsäkringen.

Vi är övertygade om att det krävs mer än morötter för att bryta könsmaktsordningen och för att stärka kvinnans ställning.”

—

”I dag är föräldraförsäkringen 13 månader. Vi vill förlänga den med 2 månader så att föräldrarna har möjlighet att vara hemma 7,5 månader var.”

V är lite inne på samma linje som Mp när det gäller att förlänga föräldraledigheten. De tar ett långt steg bort från alliansens politik med morötter, nu är detta dokument som jag hittade från 2006 , kanske vänstern har förnyat sina formuleringar sedan dess. Jag tittade bara lite flyktigt och hittade detta.

Sossarna sist ut.

”En mer individbaserad föräldraförsäkring, så att båda föräldrarna stimuleras att vara hemma med sina barn och dela på ansvaret. I dag är det inte lika socialt accepterat att pappan stannar hemma som att mamman gör det. Det fria valet när det gäller att vara hemma med sina barn är alltså inte speciellt fritt. Med en förändrad föräldraförsäkring kan vi från samhällets sida bryta detta sociala mönster, och på så sätt se till så att barnen får ta del av båda sina föräldrar när de växer upp.”

Jaa lite samma tema som V och Mp. Om man skall sammanfatta lite verkar det som att Mp och V vill göra föräldraledigheten längre , sossarna vill förändra könsrollerna i stort från grunden, M, C och Fp verkar hyfsat överrens , ledorden verkar vara att med mjuka metoder stimulera papporna att ta ut föräldraledigheten i större grad. Kd verkar vara mest avvisande och säger blankt nej till delad föräldraförsäkring mellan mamman och pappan. Det handlar väl om att vara verklighetens folk kanske, där mamman skall vara hemma med barnen och pappan skall vara ute och jobba.

När man tittar på frågan och att den gavs till Kd och Hägglund kanske inte var av en slump med tanke på hur deras syn på jämställdhet i frågan hör hemma någonstans på 50 talet.

Editerat 16 aug 2011 (förändring av fontstorlek)

Dags att analysera partiledardebatten.(Afghanistan)

För att det inte skall bli för stort så tar jag det Ämne för ämne.

Börjar bakifrån och i mån av tid och eget intresse för detta fortsätter jag att posta hela vägen igenom så att säga.

Använder svts artikel som grund.

Fråga om Afghanistan , vara där eller inte vara där.

Mona Sahlin får frågan vad hon skulle göra om hennes son ville göra utlandstjänstgöring i Afghanistan.

Sahlin : Svårt. Jag skulle vara stolt, men rädd som mamma för hans liv. Så länge vi gör nytta i Afghaninstan är det viktigt att vara där. Där behöver vi ha en grundläggande översyn.

Ohly: Vi ska ha ett starkt engagemang utomlands. Men vår bedömning är att vi deltar i ett krig som i alltför stor utsträckning styrs av USA.

Reinfeldt: Självklart följer vi upp och ställer stora krav.

Björklund: Två saker händer om det internationella världssamfundet lämnar Afghanistan. Talibanerna tar över och de kommer att tillåta det att bli ett träningsläger för al-Qaida.

Eriksson: Den strategi man haft har gett fler talibaner och fler terrorister. Vi vill succesivt dra tillbaka men är överens med socialdemokraterna om att göra en utvärdering 2011.

Björklund: I den här frågan är det sex partier mot Lars Ohly.

Mina funderingar.

Sverige själv har inget eget val i denna frågan. Väljer USA att dra sig ur Afghanistan så blir det svårt för majoriteten i riksdagen att pusha på att Sverige skall vara fortsatt närvarande i Afghanistan. Det spelar ingen roll att alla partierna är emot Ohly i denna fråga som Björklund beskriver det.

Frågan är lite större än just vara eller inte vara i Afghanistan. Det handlar om att bli med i NATO eller stå utanför NATO , Alliansen har en tydlig majoritet inom sina egna led som är starkt för att ansluta Sverige till NATO och på den Rödgröna sidan är man starkt emot detta.

Det går alldeles utmärkt att stå vid sidan av och besluta fall för fall hur man vill agera i varje konflikt som uppstår i världen anser jag.