Dags för de sossevalda högdjuren att inte synas på radarn ?

Kritiken mot kritiken där Johansson kritiserar Johanssons utspel, där Johansson sågar Juholt externt tycker inte Johansson är särskilt bra, så Johansson (Mats Johansson (Socialdemokratiskt regionråd Blekinge)) föreslår att till exempel Johansson (Ylva) och andra skall ägna mindre tid åt bloggande och facebookande där man ifrågasätter ledaren och istället ägna sig åt politikens innehåll.

Det är inget fel med kritik om den görs på rätt sätt och man bör använda bloggar och facebook för att just sätta fingret på saker man anser är fel politiskt sätt men man skall alltid presentera vad man anser bör göras istället. Missar man den biten att presentera lösningar vid sidan av kritiken så är det stor risk att kritiken ser ut som gnäll.

Problemet är inte att politiker bloggar eller facebookar utan att de gör det för lite. Använder man bloggeriet på rätt sätt så kan man hjälpa till att göra det egna partiets politik känd för allmänheten. Sedan tycker jag att Juholt som partiledare skall vägra att svara på angelägenheter som handlar om ickepolitik, om saker som inte direkt berör hans position som ledare för socialdemokratin. Om man vägrar att prata om icke politiska ämnen så kommer journalisterna att knorra men får de väl göra i så fall.

När det gäller kritik så räcker det inte med att gnälla över hur dåliga Alliansens eller de enskilda allianspartiernas förslag är utan man måste hela tiden lyfta fram det egna partiets ståndpunkt när det gäller ett visst politiskt ämne. Så man bygger en typ av parallellspår mot regeringens alternativ där man hela tiden berättar exakt vad man tänker göra om man vinner valet i de aktuella ämnena som råkar komma fram i ljuset.

Man flyttar alltså fokus från personen Juholt när Juholt själv kommer i situationer där han kan berätta vad socialdemokraterna hade gjort istället så att folk hela tiden blir matad med parallellspåret.

Klarar man av att göra detta så behöver man inte oroa sig inför valet 2014 för man kommer att ha en politik som finns i folks medvetande. En ganska extrem idé kan vara att dyka upp i kommentatorsfältet hos alla dessa tidningar som skriver ledare om de skriver saker som inte stämmer eller som är väldigt orättvisa. Men då gäller det inte ”impulspostningar” utan tydligt genomtänkta poster där man använder media för att föra fram sina egna synpunkter på det som sägs.

Att blogga, att skriva på facebook är tidens tand och det är bäst för socialdemokraterna att lära sig denna konst och flytta den interna diskussionen ut i etern där man generöst bjuder in folk att delta i diskussionen. Det går att ha full kontroll över en sådan diskussion och man kan tänka igenom noggrannt vad man skall skriva innan man skriver det så att det blir riktigt bra.

Jag skulle aldrig rikta ett påbud där man föreslår som i detta fallet att Ylva och andra sossar skall sluta blogga, jag ser hellre att Mats Johansson börjar och bloggar och använder den kanalen för att få ut politiska tankar och idéer. En livlig och konkret diskussion bland bloggarna där de mer namnkunniga sossarna är ute på banan skulle vara högintressant.

Alternativet är väl att man stänger in sig i en bunker där man sitter och trycker och kommunicerar med flaskpost och brevduvor, och kommunicerar på ett sätt som var gångbart under medeltiden. Gömmer man sig i bunkern och i medieskugga kan jag garantera att man inte vinner några röster.

 

Jag hoppas det blir standard i framtiden att folkvalda och offentliganställda chefspersoner som sysslar med planering av kommunal verksamhet bloggar regelbundet.

Jag säger det i ljuset av denna händelse där en kommunchef får en del frågor emailat till sig från den lokala tidningen och han väljer att publicera det med hänvisning till offentlighetsprincipen.

De som styr det offentliga arbetet bör ha en väl utvecklad kontaktyta med sina väljare och föra en dialog med allmänheten. Fördelen är ju att den kontaktvägen blir rak utan att någon på vägen har förändrat eller vinklat frågeställningen. Det finns ju stor risk att om man svarar en journalist och de sedan skriver lite utifrån sin subjektivitet att det blir just vinklat.

Det verkade bli lite grinigt på tidningen som skickade frågorna till kommunchefen där de i nästa email tycker at att det inte var riktigt juste av honom att publicera emailet med frågorna.

Som sagt innan. Jag vill gå ett steg längre och göra det obligatoriskt för ministrar, riksdagsledamöter och kommunpolitiker att vara en del av den offentliga sfären där man aktivt uppdaterar sin blogg med information om vad som skett. Besluts som har tagits, egna positioner för och emot ett förslag och framförallt att kommentatorsfältet ligger öppet.

Jag tycker mig se att Katrineholms kuriren ser sig själva som en instans som har ett privilegium och större rättigheter när det gäller att skriva om nyheter. Samtidigt som de är en granskande instans av makten så är de också en del av maktsfären och måste tåla att själva bli granskade.

På Katrinehols kurirens sida blir det lite sura gubbens svar som en reaktion till att de inte åtnjuter större privilegium än andra när de skickar email till kommunchefen.

Detta citatet lyfter de fram.

”- Det här är urfräckt. Det här är på gränsen, så här får man bara inte göra. Jag kommer aldrig mer att våga skicka någonting till Mattias Jansson, säger oppositionspolitikern Joha Frondelius (KD). ”

Jag vet inte hur många reaktioner de fått när de pejlat runt men jag tror att det är mer än ett och där blir det att de tar fram en persons citat, men det är ju fortfarande de som valt just det citatet.

Då blir det som att någon annan har sagt det så är det inte Katrineholms kurirens egna ord, men de måste någonstans samtycka eftersom det kommer upp i deras osignerade artikel. Som sagt, sura gubben.

Jag gillar Peter Sigfridssons avslutningsord i sin artikel.

”Den sociala webben är ingen motståndare till kvalificerad journalistik, den är rätt använd en medspelare.”

Jag håller med Peter om detta och Katrineholmskuriren har kanske lite att lära när det gäller deras sätt att kommunicera. De borde vara proffs på det.