Varför kollektiv bestraffning Hanif ?

Jag förstår inte moderaten Hanifs logik.

Om en person begår ett brott, någons barn, då skall tydligen föräldrarna bli straffade genom att vräkas från sin lägenhet.

Vill Hanif själv bli straffad för något brott som någon annan begått ?

Det handlar inte om tabun, utan om vad man är intresserad av att lyssna på.

Jag förstår inte RPMs resonemang om åsiktstabu. Det finns ingenting som hindrar RPM att tycka och skriva vad han önskar att skriva men det är inte samma sak som att allmänheten sluter upp och tycker att hans frågor är intressanta.

Så man skall inte blanda ihop allmänt ointresse för ämnet med åsiktstabu. Tittar man på det politiska klimatet som vi har i Sverige så kan man konstatera att lite mer än 30 % av befolkningen röstar sosse. Trots det så är sossarna i stark minoritet sett till alla som röstar i svenska val. Från den punkten och neråt blir partierna mindre och i många fall mycket mindre än sossarna och är då i kanske många frågor i stark minoritet.

Lägg därtill grupper som har åsikter som inte är populära bland majoriteten av sveriges befolkning. Har dessa grupper mycket pengar så använder de pengarna för att påverka beslutsfattarna att se saker på deras sätt. De bryr sig inte om att skapa opinion för det utan de smörjar makthavarna med en vid ström av lobbyister. Jag tycker inte att det är rätt väg att gå men så fungerar det tyvärr ibland.

RPM skriver så här.

Enligt en rimlig definition av åsiktstabu är det riskabelt att avvika i frågor om jämlikhet, jämställdhet, samkönade äktenskap, barnuppfostran, sexualmoral, vissa medicin-etiska frågor, abort, vapenlagar och global uppvärmning. Och en del annat.

I Texas där RPM bor finns en syn på politiska frågor som skiljer sig starkt från Sverige så om RPM förespråkar politiska ställningstaganden som passar bättre i Texas än i Sverige så blir det inte så konstigt att folk känner att de inte riktigt delar dessa politiska värderingar.

Debatten är fri, men det finns också en frihet hos varje människa att lyssna på de saker de är intresserade av så kommer man som en försäljare av åsikter och klampar på och vill prata om ämnen man inte vill prata om då är det inte konstigt att man får kalla handen.

En sverigedemokrat verkar alltid vilja prata invandring och integration, skulle man prata med dem om miljöpolitik då är de fullkomligt ointresserade av denna fråga. Skall man då fortsätta att prata miljöpolitik med en motpart som inte är intresserad ? Skulle man prata med en Texasbo om att vapenlagarna borde vara strängare då blir man antagligen socialt stigmatiserad där. Kan man kalla dessa exempel som tabun ?

Men som sagt. Vi har yttrandefrihet och visst kan man väl bli besviken om andra inte delar ens egna åsikter men det är bara att acceptera och respektera det. Folk som insisterar om att prata om vissa ämnen i situationer där man inte kan undvika att vara i. Man skall inte tvingas att vara med i samtal man inte är intresserade av att vara i.

Det går inte att dölja sitt track record.

Hur drar man igång en kampanj för fler jobb när man nästan har haft makten i 7 år ?

Jo man hittar nya slagfärdiga slogans och försöker sälja sin politik igen trots att den är ute och verkar i samhället. Man kan inte dölja hur det har gått med arbetslöshetsbekämpningen och det är på den grunden som folk kommer att förnya sitt förtroende för alliansen eller flytta sina sympatier bort från dem.

Nu har man inte längre privilegiumet att peka på den andra sidan av politiken och säga att det är deras fel. Skyller man på att konjunkturen är fel kommer man uppfattas som makthavare som inte har lösningar när det blåser kallt på toppen.

Sedan är det den sista punkten, där man försöker såga motståndarnas förslag. Det går inte att göra det när man inte själv har lyckats med politiken.

Alliansen är på ruta minus fem minst från där de startade när de tog över makten. På ett år och lite till måste de reparera förbrukat förtroende under deras regeringstid och sedan kan man börja argumentera och positionera sig mot sina politiska motståndare.

Det svåra blir för dem att skaka av sig det track record som visar att de inte klarat av att bekämpa arbetslösheten så bra.

Det är faktist vi väljare som bestämmer om vi skall ha politiker som kan sälja sig.

Visst, jag kan hålla med Anders Lindberg om att före detta politiker inte skall sälja sig men någonstans måste man börja i den andra änden av allt detta.

När vi som har möjlighet att rösta i svenska val väljer parti och kryssa för en kandidat då är det liksom inbyggt i denna valfrihet att välja personer som i större eller mindre grad sitter i knät hos olika lobbyister och andra typer av juridiska personer som inte har rätten att rösta i svenska val. Om man ny vill att det skall införas en ekonomisk transparens där det i lagens mening betraktas som muta för ett företag, intresseorganisation eller dyligt att betala pengar till en folkvald politiker i utbyte mot att lagar formas efter köparens villkor då måste man få med partierna på denna linje.

Mig veterligen så är det ganska svalt intresse från de stora partierna att driva fram en sådan linje. 

Ta exemplet med vinstuttaget i vården och omsorgen, det är ett typiskt exempel där man på ena sidan har en opinion i majoritet som vill förbjuda vinstuttaget inom den skattefinansierade vården och omsorgen, men det finns bara ett parti i riksdagen som driver frågan att vinstuttaget inte skall tillåtas.

Jag tror inte att det spelar någon roll att SOM institutet i sin opinionsmätning tydligt visar att svenska folket i majoritet inte vill ha vinstuttag i den skattefinansierade vården och skolan.

Nu kan man tro att det handlar om att det är de personerna som är politiskt till vänster som är de som inte vill ha vinstuttaget men tittar man på de borgerliga partierna så vill en majoritet av dessa väljare också förbjuda vinstuttaget förutom i ett parti folkpartiet där 48 % är för ett vinstförbud.

Så om vi talar om lobbyisterna och deras roll och deras påverkan på de politiska partierna så kan man konstatera att de har fått samtliga partier i riksdagen dit de själva önskar och detta mot majoriteten av den svenska opinionen. Är det rätt att landet skall styras av krafter som skjuter till mest pengar till den politiska makten ?

Så när Jonas Sjöstedt skriver en debattartikel i GP där han uppmanar politikerna att lyssna på opinionen i denna fråga, då kommer inte det att göra att 53% av moderatväljarna, 53% av Centerpartistväljarna, 62% av Kristdemokraternas väljare och 48% av folkpartisterna att flytta sina sympatier till Sjöstedts parti för det är fel parti som har åsikten. Tittar man i kommentatorsfältet under artikeln så är det till exempel populärt att kalla ett vinstförbud med någonting som liknade det de hade i gamla Sovjet. 

Och där brukar diskussionen sluta. Man vill att det inte skall finnas möjlighet att ta ut vinst i skattefinansierad verksamhet, men man har inte ett parti som man kan välja att rösta på för det partiet som driver frågan är på fel sida av den politiska skalan.

Man flyttar frågan åt sidan och när nästa val är så fortsätter man att rösta på ett parti som låter sig styras av lobbyister.

Vi får alltid de politiker som vi förtjänar. Man skall inte protestera efter valet om de partier som vann valet driver igenom den politik som de gick till val på.

 

 

Om jag var sosse i riksdagen, då skulle jag hugga direkt på Borgs uttalande om kvotering.

Det är inte första gången som Borg pratar om kvotering i bolagsstyrelser. Vad jag förstått så finns det inget stöd för kvotering in i bolagssyrelser hos moderaterna. Det blir som ett propagandautspel som kommer då och då. Trots att Borg inte har stöd för denna fråga så borde sossarna som vill ha kvotering skicka en signal till moderaterna att de är beredda att tillsammans klubba igenom en lag som stödjer kvotering inom bolagsstyrelser.

Tillsammans har dessa två en klar majoritet i riksdagen så när den viljan är så god i denna fråga (i fantasin) så är det bara att tuta och köra så är man redo att klubba igenom denna lag efter bara någon veckas förhandling.

Detta blir en moderat bluff men det kan vara värt att syna bluffen så att någon annan än Borg i moderaterna får komma fram i rampljuset och säga att inom moderaterna stödjer man inte denna fråga.

For-profit sjukhus och stora sjukhemsbolag har högre dödlighet och/eller kostnad än not-for-profit vård. #Svpol

Meningen hittar jag i en debattartikel från SvD igår. Där sammanfattar Inge Axelsson professor och överläkare forskarnas entydiga bild av hur for profit klarar sig mot non profit.

Han skriver också så här:

”För mig är det fortfarande obegripligt att 7 av 8 riksdagspartier går emot en stor majoritet av väljare och en ovanligt enig internationell forskarvärld och hyllar undermåliga vårdformer.”

Finns det någon som är företrädare för de partierna som politiskt sätt är för ett vinstuttag i vården och omsorgen som är villiga att med empiriska data bevisa att denna professor har fel?

 

 

Ett plus i kanten för GP för deras sätt att redovisa senaste SIFOn.

Nyaste Sifon redovisas idag. Det är väldigt viktigt att göra det som GP gör idag. De redovisar felmarginalerna för varje parti vilket gör det lätt för läsaren att förstå att numren man får fram inte är en absolut sanning utan att det är mitten av ett intervall där man gisssar var stödet ligger idag.

Eftersom siffrorna är så dåliga för alliansen i denna mätning så kan det förväntas minimum exponering i tidningar som står närmare det blåa laget på det politiska skalan.

Faktafel i Expos artikel om Omar Mustafa.

Jag upptäckte en sak som jag tycker expo borde varit mycket mer tydliga med i sin artikel om Omar Mustafa.

Expo skriver så här:

”För två år sedan rapporterade Dagens Nyheter att Islamiska förbundet, där Omar Mustafa är ordförande, bjudit in egypterna Salah Sultan och Ragheb Al-Serjany. Båda har spridit antisemitisk propaganda. Salah Sultan hävdade i tv-kanalen Al-Jazeera att judar under påsken begår ritualmord på kristna för att använda blodet i osyrat bröd. Han påstod även att judarna försöker erövra världen och hänvisade till det antisemitiska falsariet Sions vises protokoll. Ragheb Al-Serjany har sagt att judar kontrollerar internationella medier.”

Tittar man på DNs artikel så kommer det fram en viktig sak som Expo inte nämner.

Vid tiden för inbjudningarna av Salah Sultan och Ragheb Al-Serjany, så var inte Omar Mustafa ordförande utan det var Abdirizak Waberi.

Rätt skall väl vara rätt ? Expo skriver så luddigt där att man kan lätt tolka texten som att Omar Mustafa var ordförande just då när dessa personer bjöds in.

År 2011 fick Expo till det rätt.

 

Man skall inte få någonting för att man erkänner sig skyldig till ett brott.

Beatrice Ask föreslår att om man erkänner sig skyldig till ett brott så får man straffrabatt.

Jag tycker att det låter rättsosäkert. Är man skyldig till ett brott så skall det bevisas med bevis och ingenting annat. Strafflängden skall hela tiden vara i förhållande till det brotten man begått och ingenting annat.

Det låter konstigt att man får rabatt i straffskalan om man erkänner ett brott som man rättsligen kan bevisa att personen har begått. Något som skulle vara ännu konstigare var ifall man dömdes enbart på sitt eget erkännande och utan någon som helst bevisbörda där personen pressas i förhör till den graden att man erkänner vad som helst för att slippa sitta i förhör.

 

Man röstar inte på sossarna på grund av deras miljöpolitik.

Det har varit väldigt mycket fokus på socialdemokratin med tanke på att de haft kongress där de beslutat om riktlinjerna inför valet 2014. Med anledning av detta tar naturskyddsföreningen till orda och påpekar att 67 % av sossarna anser att partiet borde ha en högre ambitionsnivå i frågan om miljö och klimatarbetet.

Antagligen är det så att de personer som anser att miljön är den absolut viktigaste valfrågan, de väljer miljöpartiet. Så ser det iallafall ut om man tittar på vilket förtroende som olika partier har i olika frågor. Miljöpartiet har det absolut högsta förtroendet när det gäller den frågan och detta är en åsikt som även kommer från politiska motståndare till miljöpartiet. De har byggt denna profilering för miljön och det går tillbaka till 80 talet så det är i princip omöjligt för något annat parti att knuffa undan miljöpartiet från förtroendetronen.

Det skulle vara fel för socialdemokraterna att plötsligt överge de frågorna där de är starka och där väljaren känner igen socialdemokratin för att bli ett nytt miljöparti. Det är antagligen en väg som senare skulle beskrivas som en felsatsning när det gäller att vinna nya väljare.

Men ok, sett från naturskyddsföreningens håll så kanske inte sossarna satsar så mycket på miljön som de skulle önska. Tittar man på sammanställningen som ligger till grund för naturskyddsföreningens uttalanden så kan man se att från de svarsalternativ som ges till de sossar som deltar i undersökningen så ligger två frågor i topp som naturkyddsföreningen visar mindre intresse för. 86 % oroar sig för högre arbetslöshet, 83 % oroar sig för ökade sociala klyftor och på tredje plats på den oroslista kommer oron för miljöförstöring på 77 % .

Ny ligger det inte i naturskyddsföreningens primära intresse att lyfta fram socialdemokraterns oro för högre arbetslöshet eller ökade sociala klyftor för de är nichade för att prata endast om miljön. Jag antar att de var med i You Govs webpanelsundersökning för att maskera så att man inte kunde veta vilka frågor som var intressanta för frågeställaren.

Nu fick de en biprodukt som jag kan tycka är ganska intressant att lyfta fram. Tittar man också på Stefan Löfvéns betyg när det gäller miljöfrågor så är det bara 15 % som ger honom etta eller tvåa på en femgradig skala 48 % ger honom en trea och eftersom folk är skolade i betygstänkande borde det betyda godkänt och sedan är det 37 % som ger honom fyra eller femma. Jag kan tycka att det egentligen inte är så jättedåligt betyg.

Nu är detta en yougov undersökning som är en webpanelsundersökning där folk frivilligt har valt att bli en del av denna panelen så man skall vara försiktig med att säga att urvalet är representativt för sveriges befolkning. Utan att titta närmare på det så tror jag att det finns en underrepresentation av personer som är 65 år och äldre som kanske inte lever med vanor att vara uppkopplade ofta och delta i denna typ av aktivitet.

Man skall naturligtvis aldrig ta en opinionsmätning som en sanning och det finns god anledning att vara extra försiktig att tolka siffrorna i undersökningar som denna även om jag nu har refererat flitigt till deras undersökning. Så läs det med en stor nypa salt.

Om man återgår till naturskyddsföreningens ordförande och hans tolkning av sossarnas syn på miljön så pratar han om att sossarna tycks leva i Göran Perssons gröna folkhemstankar. Jag köper inte det resonemanget. Göran Perssons sorti från svensk politik har några år på nacken de som inte var myndiga då har knappast djupanalyserat Görans gröna folkhemsretorik. Sossen lever nog idag i tankarna om jobben , de sociala skyddsnätet och de ökade klyftorna. Har man inte grundläggande saker som jobb, inkomst, eget boende så blir frågan om miljön sekundär.

Bilden ovan kommer från den undersökningen som naturskyddsföreningens ordförande hänvisar till.

I aftonbladets artikel återfinns följande textrad:

”Senast Löfven stack ut hakan i frågan var, enligt Karlsson, i Almedalen förra året då han ­pratade om hur miljö och jobb ska förenas. Nästan 70 procent av S-väljarna efterfrågar en högre ambitions­nivå.”

Karlsson som är ordförande i naturskyddsföreningen har inte sett den egna undersökningen som han hänvisar till som säger att 56 % av det tillfrågade sossarna är nöjda med sossarnas arbete inom miljö och klimatfrågorna.

Ridå ner för ordförande Karlsson.