Inlägg taggade 'Utanförskap'

Om en 25 åring är ”mitt i livet” då antar Reinfeldt att personen skall dö när de fyller 50 år.

Det blir nog sista rundan för mig med Reinfeldts etniska svenskar mitt i livet. Det är han själv som ställt till det genom att vara så otydlig men samtidigt är det ett skydd från kritik att vara lite luddig när man säger saker.Vissa ord skapar olika bilder för olika människor och ett sammansättning av ord som etniska svenskar har givit ett enormt bifall hos Sd sympatisörer i sociala media.

Jag har varit lite tjatig i mina bloggposter genom åren där jag ofta pekat på det luddiga begreppet utanförskap, det kan tecknas lite som en struntsak att gång efter gång ta tillfället att lyfta fram att det inte är ett mätbart begrepp för att politikerna i alliansen anser tydligen att begreppet är för obetydligt för att mätas till punkt och prickar av SCB.

Samtidigt i princip dagligen bombarderas man i media där utanförskap nämns och där alliansens företrädare speciellt moderaterna pratar om att utanförskapet har minskat.

Man kan inte kritisera eller ifrågasätta det uttalandet för man pratar om någonting som sagt inte är statistisk definierat. Det luddiga blir som ett skydd. Samtidigt kan det finnas en väldigt bra förklaring till att utanförskapet inte är definierat. Moderaterna skulle få väldigt svårt att argumentera för sin linje att bryta utanförskapet och få folk i arbete när de med största sannolikhet skulle räkna in förtidspensionerade i gruppen av människor i utanförskap. Att då i det läget säga att dessa personer skall introduceras till arbetslinjen trots att det finns läkare som belagt att dessa personer inte har arbetsförmåga det skulle skapa besvär för bilden av arbetslinjen.

Man ifrågasätter i grund och botten att läkare inte är kompetenta att bedöma en patients arbetsförmåga i förmån för den egna mer ytliga och lekmannamässiga schablontolkningen.

Reinfeldt är alldeles för begåvad och alldeles för politiskt intellektuell för att kunna anklagad för att slarva med sina ordval när han pratar i media. Orden syftar till att skapa en effekt men ibland blir det inte de effekter som man förväntat sig. Jag tror att syftet med att välja ”etnisk svensk” handlade om att knuta sig närmare Sd väljarna där de känner att Reinfeldt står på deras sida. Det är bra att lyfta fram och peka på ordvalet och synliggöra vad han antagligen ville åstakomma med uttalandet, det gör att han blir mer försiktig med att flörta med Sd väljarna i framtiden. Men visst, i grund och botten är det inget problem för mig om Moderaterna vill gulla med Sverigedemokraternas väljare, jag tror att folk är ganska duktiga på att se vad han sysslar med och kan justera sin politiska hemvist efter den typ av uttalande och när folk kommit till M och andra lämnat M då blir det mindre sympati för dem i slutändan.

Moderaterna måste locka tillbaka de som nu tillfälligt (?) befinner sig på vänstra planhalvan av politiken.

Det bor antagligen ingen liten filosof i Reinfeldts stora elitbaskettränade kropp. Filosofi var nog knappast huvudämnet när han utbildade sig till civilekonom och tyvärr för hans del så blir han själv ansvarig för att flytta fokus bort från själva sakämnet för att han haft ett ordval som är luddigt. Det har varit en motstorm från de lojala brandmännen på M sidan (brandmän i bemärkelsen personer som ger sig ut i sociala media för att mildra en politisk groda), huvudtemat har handlat om att man tycker att de på vänstersidan är mer intresserade av felsägningar istället för att fokusera på det som Reinfeldt försökte säga. Om man skall vara elak så kan man tolka det som att om man är moderat eller borgare så ser man inget problem med ordvalet av ”etnisk svensk” när man läser statistiska data.

Hursomhelst nu när speciellt personer med olika anknutningar till moderaterna anser att man inte skall hänga upp sig på otydligheter som den politiska motståndaren säger då är det ord som förpliktigar och ord som jag hoppas att de lever upp till i handling framöver.

Det går ju inte att ena veckan bli grinig på att andra sidan av politiken hänger upp sig på otydligheter i språket och sedan nästa vecka attackera Löfven, Sjöstedt, Fridolin och Romson om man anser att de är otydliga utan man får helt enkelt sitta och vänta till det otydliga reder ut sig i uttalandet eller så får man då från moderat håll helt enkelt konstatera att det finns begrepp i det som politiska motståndaren säger som man inte förstår.

Jag ser fram emot ett politiskt klimat på bloggar och i dialoger mellan politiska motståndare där man betonar tydligheten och samtidigt visar ödmjukhet mot det politiska motståndaren när man tycker att denne är otydlig.

Man släpper helt enkelt alla tolkningar och kör en språk som är städat och värdigt.

Att vara mitt i livet

Jag är ingen filosof och jag välkomnar de som vill såga det resonemang som jag kommer lägga fram nu. Att vara mitt i livet, måste vara att man är här och nu. Det som var för ett timme sedan det är historia och det man har framför sig är inte vad man befinner sig just nu. Att vara mitt i livet handlar för mig om att vara här och nu. Även om det är en optimistisk tanke så tillvida att man ofta kan vara försjunken i tankar och händelser som är en del av sin historia eller att man har förväntningar eller oro för framtiden så är det någon form av ideal situation att alltid vara här och nu. Så mitt i livet enligt min tolkning handlar om här och nu. Det spelar ingen roll om man är barnet som tar sitt första andetag på BB eller om man är en åldring som sitter och vilar sin trötta kropp i solskenet så är båda mitt i livet.

När Reinfeldt använder begreppet ”mitt i livet” samtidigt som han refererar till statistiska data så får man kanske vara lite mer fyrkantig och flytta bort det mer filosofiska och personliga tolkningen av begreppet. Jag har inte kollat exakt vad medellivslängden ligger på men jag kan på rak arm säga att den inte ligger runt 50 år. Pressekreteraren Roberta Alenius gick ut ganska tidigt för att förtydliga vad Reinfeldt syftade på och det var åldersgruppen 25 till 54 år, men om man bara tolkar Reinfeldts trippegroda med tre otydliga statistiska variabler, ”etnisk svensk”, ”mitt i livet” och ”utanförskap”, så kan hans statistiska tolkning läsas på ett ganska brett och individuellt sätt.

Ur politisk synvinkel kan detta vara bra speciellt om man är positivt inställd till politikern för då ser man bara luddigheterna i bästa möjliga ljus men om man inte känner parti för politikern så öppnar man för att det blir en totalsågning där fokus flyttas bort från sakämnet.

Jag kan ju tycka att det är smålöjligt av Kent Persson att lyfta fram Löfvens kritik mot Reinfeldts trippelgroda där han anser att Löfven blundar för samhällsproblemen, Löfven har inte varit pådrivande här och har inte hållt i yxan när det gäller att såga Reinfeldts uttalande men det är honom som Kent Persson lyfter fram som om det var han som reagerade först på trippelgrodan.

Ni som fortfarande inte förstår varför ”etnisk svensk” skapar sådana spänningar när man knuter det till statistiken kan läsa Rouzbeh Djalaies debattartikel på svts sida, att osynliggöra människor på grund av deras ursprung, att de inte räknas, att stärka bilden av vi mot dem. Det finns gott om kommentarer till den artikeln som det kan finnas en poäng att läsa så mycket man orkar (nästan 800 st). Mer för att fånga in en bredd i diskussionen som kanske ligger en bit bort från den egna horizonten.

Om ni fortfarande inte förstår efter att ha läst den debattartikeln så kan rekommendera denna pdf fil.

Arbetslösheten är lika obehaglig oavsätt om man är född i Sverige eller har invandrat hit.

Arbetslösheten är lika obehaglig oavsätt vilken färg man har på sin hud.

Arbetslösheten är lika obehaglig oavsätt om man är 18 år eller 64 år gammal.

Arbetslösheten är lika obehaglig oavsätt om man har sina rötter i Sverige eller i utlandet.

Alla har samma behov. Att få någon typ av hjälp för att hitta vägen in till arbetsmarknaden. Det viktiga är att individanpassa hjälpen samtidigt som man måste hjälpa arbetsgivaren att få tag på personal i yrken där han/hon inte kan hitta rätt kompetens. Någonstans måste dessa mötas halvvägs och skattepengar borde användas för att göra detta möte möjligt.

Tomas Tobé ger ett oseriöst intryck.

Vi måste utgå från hur verkligheten ser ut säger han och längst ner på sidan citeras följande.

– Vi är väl det parti mest i Sverige som talar om problemet med utanförskapet. Vi tycker det är viktigt att lyfta upp det som är det verkliga problemet. Men all arbetslöshet är alltid jobbig.

Visst från 2006 har man talat om utanförskapet men det är lite som att tala om något subjektivt och ogreppbart.

Om man hade varit allvarligt seriös med att minska utanförskapet så hade man infört utanförskap som ett mätbart begrepp i den officiella statistiken.

Så varje gång det pratas om hur utanförskapet ökat eller minskat så vet man inte hur man räknat fram sifforna.

Om man verkligen är seriös där man vill minska utanförskapet vad det nu kan vara då inför man det som ett mätbart begrepp i den officiella statistiken.

Det är bekvämt att föra en politik i ett lunk där ingen har möjlighet att mäta om den har effekt.

Frågestund med Thomas Böhlmark.

För det första så förstår inte jag varför Böhlmark ens bryr sig vad sossarna gör och inte gör. Det är ju inte hans parti och tror Moderaterna inte på att de själva kan ge ett bra bud till väljarna kanske det blir grejen M bloggare kommer ägna sig åt att rikta in sig på sossarna istället för att prata om de egna partiets fördelar.

Sedan är det så att om Reinfeldt analyserat rätt och opinionsuppgången handlar om att Juholt är borta då handlar det om att Moderaterna bara haft några procentenheter till låns och det har ingenting att göra med någonting som moderaterna själva gjort. De ville inte befatta sig med sossarna för att Juholt var där.

Ja just det, han har lite frågor till sossarna varför han nu vill ha svar på det. Just nu är jag inte själv särskilt förtjust i sossarna för att de är så insmetade i Saudi affären, det är ju inte så att de säger nej till att exportera vapen till en diktatur. Opinionsmässigt är det 78 % som inte vill att Sverige skall exportera vapen till diktaturer, med tanke på att sossarna, moderaterna och centern säger klart ja till ett sådant förfarande och folkpartiet och kristdemokraterna påstår att de är emot det förutom när de på regeringsnivå välsignar ett sådant samarbete så kan man konstera att opinionsstödet för S,M och C tillsammans är högre än de 9% av Svenska folket som säger ja till export av vapen till diktaturer.

Detta kan betyda ett bortfall dvs en saudi effekt som drabbar S,M och C och gynnar de andra partierna.

Men hursomhelst, de frågor som Böhlmark vill ha svar på är följande.

1 – Hur blir jobben fler ifall man straffbeskattar en ungdomsgeneraton genom att ta bort den halverade arbetsgivarvgiften för unga?
2 – Hur blir jobben fler om man fördubblar restaurangmomsen?
3 – Om man inte avser att höja några skatter avsevärt, hur ska då löftena finansieras?
4 – Vem ska S regera med och vilka kompromisser är de villiga att ta för att regera tillsammans med dessa?

För det första är inte sossarna skyldiga moderaterna ett enda svar, och i grund och botten kan de strunta i moderaternas frågeställningar därför att det är deras sätt att styra in diskussionen dit de vill ha den. Det enda som är viktiga för vilket parti som helst är dialogen mellan väljarna och partiet. Så de kan i princip strunta i samtliga politiska motståndare. Om de är mer intresserade av att skicka frågor till sina politiska motståndare istället för att fördjupa dialogen med väljarna och ge bud till dem om framtiden så får de väl göra så. Det blir deras slöseri med tid.

Jag kommer ge lite funderingar kring Böhlmarks frågestund, det kan knappast betraktas som svar men samtidigt om svaren hade varit riktade mot Böhlmark så hade svaren blivit fel hur man än svarar för att man ser på politik från sin utgångspunkt.

1. Jag förstår inte detta med den halverade arbetsgivaravgiften för ungdomar. I sig skapar de inte ett enda jobb och med tanke på hur mycket en sådan här reform kostar så borde det skrotas och pengarna kunde användas till att justera kompetensen hos ungdomar och andra arbetslösa så att de kan möta det behovet som arbetsgivarna efterfrågar.

I grund och botten är denna åtgärd inte jobbskapande. En arbetsgivare anställer en medarbetare för att man har jobb för denna individ och detta behovet har skapats av att deras produkter eller tjänster säljer bättre. Så det är hur bra företaget går som bestämmer om det finns ett behov att anställa en medarbetare. Visst vill väl företaget ta del av den arbetsgivarrabatten om de anställer en ungdom men om de inte hittar en ungdom med den kompetens som de efterfrågar så väljer de den personen som bäst passar deras kriterium.

Så halverad arbetsgivaravgift för ungdomar är bortkastat, det skapar noll jobb.

2. Vad är det som styr efterfrågan på mat när man äter ute? Den sänkta momsen gör varken till eller från, för efterfrågan hos restaurangerna. En som äter lunch ute från måndag till fredag börjar inte plötsligt att äta ute mer än 5 dagar i veckan när denne arbetar. Saker som styr om folk äter ute handlar om konjunkturen, om flera får jobb så kommer flera äta ute på restaurang, både på lunchen och på fritiden.

Det är inte den sänkta momsen på restaurangmat som styr människors lust att köpa maten. Tänk också en sådan situation att man sitter ute i gott sällskap när man inte jobbar , man beställer in mat och dryck, skrattar en del och man lämnar dricks. Om dessa rätter kostar kanske någon krona mindre så är det inte därför man äter just där, man gillar maten och stället och notan blir samma som den oftast blir på sådans tillställningar.

Man kunde använt de pengarna till andra åtgärder, det satsas för lite på att förändra människors kompetens så att företagen kan anställa dem. Att satsa på utbildning av arbetslösa är aldrig bortkastade pengar.

3. Hur har moderaternas så kallade jobbskattavdrag financierats, vem har fått betala i minskade resurser ? Jag lämnar den där som en motfråga. Jag har ett svar på den frågan på samma sätt som alla andra som läser den frågan. Folk vet vad som dragits in på och det är bara att fråga sig om det är värt det.

4. Vem skall Moderaterna regera med när Kristdemokraterna faller ur riksdagen ? Är det verkligen rimligt att ett parti som Kristdemokraterna skall kunna blockera en riksdag som klart och tydligt har ett folkligt stöd i riksdagen ? Frågan handlar egentligen om att beskriva hur mandaten ser ut efter valdagen 2014. Böhlmark har ingen kristallkula, det är omöjligt att svara på vem som kommer att styra efter valet. Det är rimligt att varje parti på vänstersidan ger sitt eget bud till väljarna så de har olika partiprogram att erbjuda väljarna, att bilda ett rödgrönt block igen kommer inte att hända, väljarna får helt enkelt välja det partiet vars partiprogram de tycker är bäst så får man se vilket mandat som finns att jobba med när rösterna är räknade.

Nu kan ju vilken alliansvän som helst protestera mot denna ordning men om man ser på alternativet där de små partierna C, Fp och Kd inte kan profilera sig för att se sitter fast i alliansen.

Mp och V blir rädda när de tittar på hur de mindre partierna i alliansen klarar sig, de kommer inte medverka till ett nytt rödgrönt samarbete. Frågan är ju att om de tre vänsterpartierna nästan får majoritet, kommer då alliansen hålla ihop eller kommer de enskilda partierna i alliansen få möjlighet att bilda majoritet med vänsterpartierna om de så önskar ?

Jag tror inte att det funkar för M att dra valsen igen att konjunkturen är dålig och därför finns det inga jobb i valet 2014, för då säger man i princip att det inte är moderaternas eller alliansens fel att det inte finns jobb. Det finns åtgärder man kan göra som inte görs. Man satsar väldigt lite pengar på att riktade utbildningar som kan göra att en arbetslös blir anställbar av företagen, det råder en missmatch på arbetsmarknaden så det räcker inte med att poängtera att att antalet jobbplatser ökar, det finns också en indikator som säger att många företag är ute tidigt för att få de personer de vill ha till sommarjobb, tidigare än året innan vilket kan förklara att många jobbsökningar ligger ute just nu. Företagen vill helt enkelt vara ute i god tid så att de får den kompetensen de efterfrågar till sommarjobbet.

Visst kan man syssla med statistiskt hemsnickeri när man räknar på utanförskapet, Utanförskapet som begrepp är emotionellt, det finns inga officiella statistiska instruktioner när det gäller hur man skall räkna utanförskapet, detta betyder att man aldrig kan fastslå hur stort eller litet utanförskapet är.

Det bästa vore att en officiell definition av hur utanförskapet skall räknas fastslogs så att statistiska centralbyrån hade kunnat mäta denna variabel och även ”mäta bakåt” för få kan man se exakt hur utanförskapet utvecklat sig.

Jag tror att alliansen vill ha det på det sättet, att de pratar om ett utanförskap som inte går att mäta.

Prognoser är inte fakta och utanförskap är inte mätbart, för det är inte definierat.

Det finns inget begrepp som heter utanförskap när det gäller att mäta det i statistiken. Det är ett emotionellt slagord myntat av alliansen.

När man redovisar prognoser för 2012 och använder det som bevisbörda för att bevisa att man har rätt är detta som att använda en förklaringsmodell för att förklara och göra bokslut över en framtid som vi inte har genomlevt.

Så när Thomas Böhlmark använder dessa ingredienser för att försöka blanda bort korten så gör han detta på ett personligt och hemsnickrat sätt.

Fakta på bordet är att ingen har viljat definiera utanförskap som ett begrepp och därför går det inte att mäta detta.

Den dagen som det beslutas att SCB skall mäta begreppet utanförskap och det definieras hur utanförskap skall mätas är dagen man kan titta på hur stort utanförskapet har varit och hur stort det är idag.

Frågan är varför det inte finns en politisk vilja att definiera begreppet utanförskap så att man kan mäta det.

1 + 1 blir inte 1 utan det blir 2.

Jag ser att man använder helårsekvivalenter för att räkna hur många som är i utanförskap som fortfarande inte har en officiell definition från Alliansen.

Om två personer har ett jobb och de blir arbetslösa samtidigt de har tillsammans jobbat 12 månader under ett år.

Statistiskt sätt betyder det att en har jobbat full tid och en har inte jobbat någonting när man räknar in helårspersonerna.

Realistiskt sätt så har man två personer som inte arbetar och noll personer av de två som arbetar.

Är dessa personer i utanförskap eller ”innanförskap” ?

Det är felaktigt att SVT ens försöker att mäta utanförskapet när de politiska partierna eller SCB inte har en exakt definition av hur det skall mätas.

Man kan inte minska utanförskapet om man inte kan mäta det.

Hej Alliansen, var snälla att förklara vad utanförskap egentligen innebär.

Jag lyssnade på P1 lördagsintervju med riksrevisorn Eva Lindström där Thomas Ramberg är intervjuare för en vecka sedan.

Riksrevisionens uppgift är att granska staten och se till att regeringen och statliga myndigheter förvaltar de statliga verksamheterna så effektivt som möjligt. Det är ingen myndighet med makt så till vida att de kan tvinga statliga instanser att följa deras slutsatser och det enda de granskar är hur målen som sätts upp av beslutsfattare genomförs och hur genomförandet sammanfaller med målet.

Begreppet utanförskap har varit centralt i debatten. Visst kan vi alla ha en generell bild om vad utanförskap är, men det finns ingen exakt definision som är så tydlig att alla förstår vem som är utanför och vem som inte är det. Det kanske inte är något problem i politiska debatter och retoriska ordväxlingar att definisionen är suddig.

Men det blir problem när man siktar på att minska utanförskapet och därför pratar i termer som att utanförskapet har sjunkit eller ökat i procent till exempel. Det kommer ofta upp i diskussionen.

Här är några exempel.

Cachad definition från moderaternas hemsida som antagligen fanns på moderaternas sida innan valet 2006 (antagligen cachad 20070111).

Utanförskap är (eller var då 2006 (?)) per definition personer som :

  • inte har arbete
  • inte heltidsstuderar
  • som är sjuk och borta från sin arbetsplats en lång tid
  • folk som jobbar deltid och inte klarar sin egen försörjning
  • folk som arbetar mindre än de skulle vilja

Notera följande, att detta är en politisk definition som antagligen blev författad innan Alliansen med moderaterna kom till makten. Så det handlar antagligen mer om en emotionell definsion när man pratar med folk inför ett val 2006 där Sverige låg i högkonjunktur.

Det är en helt annan femma när man får makten och skall etablera en konkret definition som kan användas för att mäta effekter av politiken och räkna exakt vem som är i utanförskap och vem som inte är det.

Ser en annan definision lanserad på denna sida där Utanförskap = Helårspersoner och Helårspersoner är inte hur många personer sammanlagt som befinner sig i utanförskapet utan hur många personer som det sammanlagt är försörjda under ett år vid en tidpunkt.

Kan återgå till den cachade sidan från moderaterna inför valet 2006 där skriver de följande.

”Förra året var det runt 1 miljon människor som vare sig hade ett arbete eller var heltidsstuderade utan att samtidigt söka arbete. Men utanförskapet är så mycket större än så. Att vara sjuk och borta från sin arbetsplats under lång tid kan för många betyda isolering, avsaknad av arbetsgemenskap och tillhörighet. Dessutom tillkommer alla de som har ett jobb men egentligen vill arbeta mer än de kan på grund av arbetsmarknadsskäl. Att arbeta deltid innebär ofta att man inte klarar sin egen försörjning och blir beroende av andra. Och det är framför allt kvinnor som arbetar deltid. Det är alltså ytterligare en halv miljon människor som befinner sig i utanförskap: de arbetar men mindre än de skulle vilja göra. Sammantaget är det runt 1,5 miljon människor som står utanför arbetsmarknaden

Tittar man på diagrammet över helårspersoner så missar de runt 400000 personer för 2005 om det skall komma upp i en 1,5 miljon. Så de diagrammen är värdelösa för att mäta hur många personer som är i ett utanförskap hur det nu skall räknas.

Tänk dig 12 personer , de är arbetslösa en månad under samma tid och dessa personer blir en fiktiv helårsperson, men det betyder inte att de tolv personerna var för sig är i någon form av utanförskap.

När Tidningen Riksdag & departement redovisar siffror i november 2009 där de konstaterar att utanförskapet är tillbaka på 2007 års nivå då definierar de utanförskapet med att vara helårsekvivalenter.

Så en person som är en helårsekvivalent skulle försvinna från denna typ av mätning om de hade jobb under en månad och det skulle ta dem 11 månader att komma in och räknas som helårsekvivalent igen om jag fattat den definisionen korrekt. Så det är ingen bra indikator heller.

Utanförskapet i definition är som att tala om trollen. Alla har en uppfattning om vad det innebär men ingen kan exakt beskriva hur definitionen skall se ut.

Detta är ganska allvarligt för om man inte har en definition vad utanförskap är så kan man aldrig sätta upp mätbara politiska mål för att minska utanförskapet.

Tillägg Torsdag den 10 juni 2010

Länkning till SVTs artikel om utanförskap.



Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.