Funderingar kring Stefan Fölsters index.

Den här artikeln dök upp i DN för några dagar sedan. Med viss tveksamhet sätter jag mig ner och skriver dessa rader för att jag anser att lobbyister skall ha så lite uppmärksamhet som möjligt. Jag anser att den politiska makten skall vara en affär mellan medborgarna och de personer som blir valda och att intressen som använder pengar för att köpa sig politik skall ha så lite inflytande som möjligt.

Men visst vem som helst kan skriva en debattartikel och sedan för man välja själv om man skall bry sig om artikeln eller inte. Men är man som i Fölsters fall en så tydlig företrädare för arbetsgivaresidan som består av företag som saknar rösträtt i svenska val, då kan man lugnt konstatera att vad han än skriver så är det inte vanliga svenska medborgares intressen som han bryr sig om i första hand.

Det är viktigt att bygga legitimitet för det som Fölster försöker sälja som idé. Han gör det med enkla grepp, först nämner han HDI, human development index som FN använder för att mäta mänsklig utveckling i olika länder. Sedan att han lägger till variabler och tar bort några variabler för att som han skriver anpassa det till svenska förhållanden, ja då har man gjort ett hemsnickeri och man får något unikt som aldrig sett dagens ljus förrut. Jag kallar det för Fölsters Index och det har ingenting att göra med HDI längre. Tänk dig en fotbollsmatch där man plötsligt förändrar reglerna, kanske bara för det ena laget. Istället för 11 man på plan så får hemmalaget ha 13 man på plan där hemmalagets samtliga spelare får ta med händerna. Eller säg som så här att man räknar att det lag som gör mest hörnor vinner matchen. Då kan man inte kalla det för fotboll längre.

Det andra knepet handlar om att signera artikeln som adjungerad professor i nationalekonomi på KTH. Vid denna punkt vill jag påpeka att jag ifrågasätter inte att han har något att tillföra KTH utan det är en bedömning som jag lämnar till just KTH. För de som inte vet är en adjungerad professor en person som är finansierad utifrån KTH som jobbar som högst deltid och de skall besitta något typ av spetskompetens som inte finns i huset. Jag vet inte om man skall säga att det är en köpt titel men hur det än är med det så hjälper det till att legitimera Fölsters Index som analysmodell för att beskriva läget i Sverige. Jag kan ju tycka att det är lite hårt att kalla honom för ”Professor Brännvin” men samtidigt är det väl så att om man kan få titeln genom att pengar byter hand så kanske inte beskrivningen är så främmande ändå. I det stora hela är det att stirra sig blind på titeln som skall hjälpa Fölsters index att få legitimitet är lite att missa målet.

Det finns 3 förändringar som Fölster vill få till stånd när det gäller sveriges rikes lagar.

1. Förändra regler, avgifter och planeringsprocesser som gör det dyrt att bygga hus.

2. Ta bort kollektivavtalen.

3. Ta bort det kommunala utjämningssystemet

Jag vet inte vilket politiskt parti som skulle skriva under på alla dessa förändringar och det skulle vara intressant att se Stefan Fölster i politiken i något av de politiska partierna där han försöker sälja dessa idéer till väljarna. Nu riktar han sig inte till väljarna utan till partierna som väljarna valt för att de skall anamma dessa idéer. Nu har han varit svensk medborgare så länge att det inte skulle finnas några hinder att han försökte knipa en riksdagsplats för något parti.

Hur ser Fölsters index ut ?

Om ni vill så kan ni titta här. Det som jag reagerar på är de generella antaganden som jag antar att de måste ske i varje analysmodell som sker enligt nationalekonomins ramar. Det som jag stör mig med analysmodeller är att man kan bevisa vad som helst med sådana modeller och det finns alltid faktorer som påverkar ekonomin i ett område som glöms bort. OK, visst kan sådana modeller vara ett hjälpmedel för att på något sätt få en känsla för hur problematiken ser ut men man får aldrig med hela verkligheten.

När jag börjar läsa igenom rapporten så stoppar jag vid sidan 4 där han börjar berätta om begränsningar i analysmodellen, de som beskrivs som eländesvariablerna får en schablon för de stora städerna. Istället för att räkna varje kommun i Storstockholm, Storgöteborg och Stormalmö så är dessa områden bakat tillsammans i ett stycke. Argumentationen handlar om att de gör en avgränsning i analysmodellen som handlar om att dessa områden inte kan betraktas som isolerade öar, att arbetsmarknaden måste ses som en region och att en arbetsmarknad hänger tätt samman med läget i grannkommunen.

Finns det någon som läser detta som skulle hålla med Stefan Fölster om att regioner som Storstockholm, Storgöteborg och Stormalmö är homogena ? Dvs att arbetslösheten är ungefär lika stor ute i Bergsjön jämfört med Örgryte om man skall titta på ”Storgöteborg” till exempel. Nu talar jag i och för sig om stadsdelar i de stora städerna men där finns det ibland en befolkning som är större än de minsta kommunerna vi har i Sverige.

Han tar ett ganska markant exempel i sin text där han skriver om Forshaga med 11.300 personer. Dessa skall alltså jämföras med schablonen Storstockholm där man kanske inräknat mer än en miljon invånare i det området. När Fölster tar fram sitt index och har med en variabel som handlar om ”underkända i andel” där man räknar på hur många underkända som de har av elever i årskurs 9 så blir det befängt att jämföra Forshagas elever mot den generella siffran som kommer från till exempel Storstockholm. Har man ett litet underlag med individer som underlaget bygger på så kan det finnas stora felmarginaler därför att en enskild elev har större påverkan på slutsiffran jämfört med alla årskurs 9 elever som finns i Storstockholm.

Rinkeby har till exempel en befolkning som är större än den som finns i Forshaga. Hur klarar sig Forshaga i jämförelse med till exempel Rinkeby eller andra områden som är inbakade i Storstockholm ?

Fölsters index kan inte förklara detta.

Det är intressant några formuleringar som Fölster har i sin text, till exempel :

”Facit: I Forshaga är 34 procent av ungdomarna i utanförskap, de varken studerar eller arbetar, och kommunen återfinns i den sämre tredjedelen enligt indexet över mänsklig utveckling.”

Jag hittar ett stort fel i det som han kallar för ”indexet över mänsklig utveckling”. Eftersom Fölster gjort ett eget index så är det inte längre HDI som FN använder för att mäta mänsklig utveckling. Han har ju tagit bort några variabler och lagt till egna variabler. Som punchline i början av artikeln skriver Fölster att det finns regioner i Sverige som har en arbetslöshet, ett bidragsberoende och ett betalningsproblem som liknar nivåer i Spanien och Grekland. Om han skall jämföra så då måste han räkna om Spaniens och Greklands HDI till att bli Fölsters index för att kunna jämföra dessa länder. Utan att på något sätt räkna på det så tror jag att det finns regioner i Spanien och Grekland som har ett högre HDI än de områden som ligger högst i Sverige. Eller ja kanske inte Grekland men antagligen Spanien i regioner gissningsvis nära Barcelona eller Madrid.

Det finns en kommentar från Forshagas kommunalråd som blir väldigt utpekade av Fölsters index som går att läsa här. Själv har jag aldrig varit i Forshaga men jag gissar att det finns mer faktorer till situationen som inte finns med i Fölsters index. I lågkonjunkturens spår tror jag att små kommuner drabbas hårdare och det kanske inte egentligen är någons fel. Kanske finns det ungdomar som har hoppat på Reinfeldts busslinje och det kanske betyder att dessa ungdomar aldrig mer kommer tillbaka och därmed blir de små kommunerna platser där befokningsdemografin ser mycket olik ut jämfört med schablonen storstockholm.

Om det är så att man sitter med en åldrande befolkning då kanske det inte spelar så stor roll när Fölster pekar med hela handen och säger att många inte klarar skolan, får inga jobb som sedan får depressioner och lider av läget. Hans medicin handlar ju om att använda skattepengar för att subventionera husbyggande, ta bort kollektivavtalen och hindra kommuner som försummar arbetet med företagsklimatet men samtidigt blir de kompenserade av det kommunala utjämninssystemet.

Jag är ironisk när jag säger att detta absolut skulle hjälpa de som inte klarar skolan, som saknar jobb och lider av depressioner.

Problemet med alla analysmodeller är att de aldrig fångar hela situationen, den tar inte med alla faktorer som påverkar ekonomin och om man bara skulle förlita sig på till exempel Fölsters index och göra precis som han sa då blir det faktorer som kommer fram under resans gång som går in och stjälper och begraver en analysmodell som denna.

Det finns en intressant dokumentär som visar hur fel det kan bli om man förlitar sig blint på ekonomiska modeller. Visst man kan använda ekonomiska modeller som ett trubbigt verktyg men inte att man följer det blint och betraktar det som sanning eller fakta.

 

0 Responses to “Funderingar kring Stefan Fölsters index.”



  1. Kommentera

Håll er till ämnet.

Vänligen logga in med någon av dessa metoder för att lägga till din kommentar:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s





%d bloggare gillar detta: