Mina tankar kring SvDs syn på Chavez.

Det är alltid lite spännande att kolla efter och se om oberoende moderaten tillåter att ens kommentar kommer att få stå kvar i deras kommentatorsfält. Visst är det så att man inte har en självklar rätt att kommenterar någonstans men kan alltid testa och se var gränsen går.

Det blir som en vana att spara kommentaren så att man kan lägga upp den på egen blogg om den plockas bort. Jag riktar in mig på två punkter där jag försöker ge lite kött på benen över de reflektioner som SvD har om Venezuela under Chavez. Jag försöker förklara varför Chavez skyllde allt på USA, varför pressfriheten har gått tillbaka. Det jag skriver är knappast en hyllingskör till Chavez men kanske lite mer balanserat när det gäller skeenden i Venezuela under Chavez tid.

Så här skrev jag

——

Sydamerika formas efter sin omvärld. Det är inte konstigt att de flesta ledarna i sydamerika känner en misstänksamhet mot USA med tanke på deras vana att med pengar och vapenmakt störta ledare som blivit valda på demokratisk väg.

När man sedan som Chavez ser till att flytta kontrollen av naturresurserna bort från utländska intressenter då skapar man sig många ovänner.

Det är mycket man kan säga om Chavez när pekar på att han inte var en demokratisk ledare, men de som står och pekar på andra sidan är personer som ville ha tillbaka det gamla Venezuela som inte heller var särskilt demokratiskt.

När Chavez kommer till makten så gör han det med stöd från de fattigaste och med siktet inställt på att ta kontroll över oljan och använda resurserna för att göra det bättre för de som inte har någonting. Det blir en obekväm resa där de som håller på att tappa kontrollen över oljan försöker att avsätta Chavez genom en militärkupp.

När kuppen misslyckas så skyller Chavez på USA och säger att det var dem som låg bakom. Det behöver inte vara sant men med USAs trackrecord i Sydamerika under modern tid så är argumentet tillräckligt trovärdigt så att mannen på gatan i Venezuela skall kunna tro att det kan vara sant.

I kölvattnet av den misslyckade kuppen så begränsas högermedias makt som varit ett viktigt verktyg i kuppmakarnas händer. Det kanske inte är så märkvärdigt att pressfriheten har blivit begränsad efter det. På motsatta sidan får oppositionen en Hugo Chavez som överlevt ett kuppförsök och han har en paranoid inställning till media.

I de diktatoriska tendenserna som Chavez uppvisar ingår moment där han avskaffar den gamla konstitutionen som är skriven för att gynna en liten piviligerad grupp till att ersätta med an konstitution där makten förankras hos en bredare del av befolkningen.

Där Venezuela är idag är knappast ett sockersött utopia utan det finns massvis med problem, men man måste nog försöka jämföra ett Venezuela före Chavez och efter Chavez. Vilket Venezuela rankar medborgarna själva som det bästa landet att leva i ?

——

Här är en dokumentärer om Sydamerika och Chavez.

 

0 Responses to “Mina tankar kring SvDs syn på Chavez.”



  1. Kommentera

Håll er till ämnet.

Vänligen logga in med någon av dessa metoder för att lägga till din kommentar:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s





%d bloggare gillar detta: