Tittar lite på Hägglunds opinions inlägg i DN om jämställdhet. Först om begreppet verklighet. Det är knappast så att ett parti som snubblar runt 4 % spärren kan ens försöka att beträda sig rollen som ”verklighetens folk”, inte ens sossarna runt 30 % kan säga att de är verklighetens folk. Och om man sitter med 4 % och tror att man lever i någon form av verklighet så är det 96% av befolkningen som lever som overklighetens folk.
Beskrivningen är tandlös. När det gäller verkligheten om kvotering där lever Kd någonstans på 50 talet. Mamma, pappa, barn. Kvinnan är oftast hemmafru och mannen jobbar. Jag skrev om detta för några dagar sedan och den posten kan man hitta här. Kan lyfta fram Mps funderingar kring föräldraförsäkringen och ställa den mot Kd.
Mp vill förlänga föräldraförsäkringen till minst 18 månader, De vill dela den lika mellan föräldrarna, man skall kunna överlåta månader mellan föräldrarna men även till andra vuxna i barnens närhet.
Och detta vill Kd.
Kd vill inte tvångsfördela föräldraförsäkringen för familjer.
Eftersom Kd tungt vilar på grunden av kristna värderingar kan man gissa att när de talar om familjen så handlar det om mamma , pappa, barn. Folk som har registrerat parterskap och barn är knappast något som kvalificerar sig som familj i Kds synsätt. De är det enda partiet av sju som inte vill införa en delning av föräldraförsäkringen.
Faktum är att Mp:s synsätt på föräldraförsäkringen ger föräldrarna mer tid och mer frihet för för föräldrarna att bestämma eftersom det finns en möjlighet att överlåta månader till andra vuxna i barnets närhet. Mor eller farföräldrarna kanske ?
Sysselsatta SCB definition.
februari 5, 2010
Många pratar om ”Sysselsättning” som definition, statistiskt sätt definieras det på följande sätt.
I gruppen sysselsatta ingår:
Undersysselsatta omfattar personer som är sysselsatta men som arbetar mindre än de skulle vilja göra och som hade kunnat börja arbeta mer under referensveckan eller inom 14 dagar från referensveckans slut.
I arbetskraften omfattar personer som är antingen sysselsatta eller arbetslösa.
Relativa arbetskraftstalet: Andelen (%) personer i arbetskraften av befolkningen 15-74 år.
Partiledardebatten kortfrågorna. ”Schlingmann kvotering” ?
februari 5, 2010
Kortfrågorna.
Ska Ipred rivas upp?
Hela oppostionen säger ja. Hela alliansen säger nej.
Omröstning om euron
Inte under nästa mandatperiod, säger oppositionen.
Inte utan socialdemokraterna, säger Fredrik Reinfeldt.
Lagstiftning om kvotering till bolagsstyrelser?
Hela alliansen säger nej.
Fredrik Reinfeldt: Vi är inte beredda att ge besked om en kvoteringslag nästa mandatperiod. Sedan får vi se.
Min kommentar: Jaa vad skall man säga egentligen. Ipred att det skall rivas upp , där är en tydlig skiljelinje. Är man förtjust i Ipred så skall man rösta borgerligt, om man inte tycker om Ipred så skall man undvika de borgerliga.
Folkomröstning av EMU igen ? Nää fy tusan, jag menar har man sagt nej en gång så skall väl detta respekteras. Om man inte bryr sig om vad folkomröstningarna säger , varför skall man då hålla dem över huvud taget. Jag vet att fp Björklund argumenterar för att frågan skall ställas igen därför att Persson och Leionborg var överrens om en 10 års period strax efter att Sverige röstat nej till EMU år 2003. Här får jag en intressant fundering från Björklunds sätt att resonera. Om han tycker att en folkomröstning skall förnyas varje 10.e år då borde vi rösta för ett fortsatt deltagande i EU varje tionde år. Han borde ju i så fall vara för en sådan utveckling i alla typer av folkomröstningar relaterat till EU.
Skräckexemplet med EU och folkomröstningar var Irland och då de röstade för eller emot Lissabonfördraget. Först röstade de nej och fick bakläxa och två år senare röstade de igen och då valde Irländarna ”rätt” beslut. Det har inget att göra med grundläggande demokratiska principer att läxa upp Irländarna och sätta press på dem att rätta till det. Det är och köra över. Kan de göra så här mot Irländarna så kan det hända igen i framtiden. Röstar man fel så får man bakläxa och måste överge vad man egentligen tycker och tänker och foga sig för andra stater trycker på. Är man inte intresserad av vad folket har att säga skall man strunta i att arrangera en folkomröstning i första taget.
Kvotering i bolagsstyrelser var frågan som Schlingmann plockade upp på agendan för ett antal veckor sedan, en fråga som inte är förankrad i moderaterna , jag tror att det handlade mer om att flytta debattfokuset bort från de frågor som det blåser rejält om. Frågor som till exempel den nya sjukvårdsreformen. Det blir ju så att när han lägger fram det så skall alla media kommentera det och bloggare följer efter. Kvoteringen var bara en rökridåfråga som Reinfelt kommenterar det ”vi är inte beredda att ge besked om en kvoteringslag nästa mandatperiod. Sedan får vi se.” det är ett långt svar för att säga att frågan är politiskt död hos borgerliga eller kanske det är mer rättvist att säga för moderaterna.
Kan inte ens tänka mig att ett parti som Moderaterna ens seriöst skulle pusha upp frågan när de önskar att staten lägger sig i så lite som möjligt i företagens angelägenheter. Låt säga som så här, om de rödgröna är intresserade av att införa en kvotering i bolag och är beredda att lagstifta om det då kan man retoriskt sätt prata om att man är för en ”Schlingmann kvotering” av bolagsstyrelserna och därmed använda det som ett retoriskt grepp för att argumentera för en politik som man är för. Jag tror inte det skulle vara så uppskattat på den borgerliga sidan.
Nåja nog om detta. Det är bara mina funderingar om politiken.
Partiledardebatten. Frågan om föräldraförsäkringen
februari 1, 2010
Göran Hägglund får frågan hur vårdnadsbidraget stärker jämställdheten.
Hägglund: Föräldrarna är de som känner barnen bäst. De ska ha rätt att bestämma
Eriksson: Vi vill ha en mer individuell föräldraförsäkring.
Eriksson: Ser man till samhället som helhet finns det ett jämställdhetsproblem. Ni kommer med förslag som minskar jämställdheten.
Olofsson: Tittar man på jämställdhet handlar det också om att kunna leva på sin lön. Med våra skattesänkningar blir det mer pengar över och mer frihet.
Ohly hävdar att alliansens skattesänkningar har ökat klyftan mellan kvinnor och män. Kvinnors nettolöner är i dag lägre jämfört med männens.
Olofsson: Säg det till de vårdbiträden som fått 1.500 kr mer i plånboken.
Mina funderingar kring detta.
Jag undrar varför kvinnor oftast har sämre betalt än männen för samma typ av arbete. Jag tror att det handlar i grund och botten om att företag räknar med att kvinnorna till större grad försvinner för barnledighet än männen och därför ser de kvinnornas jobb som mindre värt jämfört med männen.
Sedan finns det den andra aspekten av detta där en familj som just skaffat barn får en helt annan levnadssituation där ekonomi och tid förändras dramatiskt. Det är svårt att peka med hela handen och säga till dessa familjer att ny får ni dela lika av tiden för vårdnadsbidraget. Punkt slut. Och då sitter dessa barnfamiljer där , där den egna föräldern tjänar jättebra och den andra kanske sämre och då får de svårt att få ihop det ekonomiskt.
Det är de aspekterna jag kan se men samtidigt finns det en långsiktigare aspekt att ta hänsyn till. Tänk om det är så att föräldraledigheten delas exakt lika borde inte det på längre sikt betyda att löneskillnaderna mellan män och kvinnor minskar för att man vet att när de skaffar barn så försvinner föräldrarna si och så lång tid.
Detta skriver mp om jämställdhet när det gäller föräldraförsäkringen :
”Vi vill förlänga föräldraförsäkringen till minst 18 månader och dela lika mellan föräldrarna. Möjligheten att överlåta månader mellan föräldrarna ska vara begränsad, men det ska också finnas möjlighet att överlåta till andra vuxna i barnets närhet. ”
Verkar som Olofsson undviker att svara på frågan så jag tittar på Centerns sida för att hitta vad de skriver om det :
”För Centerpartiet är det viktigt att båda föräldrarna får goda möjligheter att vara föräldralediga. Jämställdhetsbonusen som alliansregeringen inför uppmuntrar till ett jämnare uttag av föräldraledigheten. Bonusen utformas för att främja en återgång i arbete och uppgår till maximalt 3 000 kronor per månad. Högsta möjliga belopp utbetalas om föräldrarna delar helt lika på föräldrapenningen. Genom att skapa förutsättningar för båda föräldrarna att tillbringa tid med sina barn, gynnas både barnen och jämställdheten.”
Moderaterna skriver på samma sätt som Centern men med ett tillägg.
”Den höjning av taket i föräldraförsäkringen från 7,5 till 10 prisbasbelopp som vi stod bakom innebär även att fler högavlönade föräldrar (oftast pappor) kan ta ut föräldraledighet utan allt för stort inkomstbortfall för familjen.”
Kanske kan skönja i moderaternas beskrivning av problemet att män inte tar ledigt från jobbet för att de förlorar för mycket pengar på det (dock vinner de ju faktist tid med sitt barn hur man nu kan mäta det i pengar).
Kristdemokraterna skriver detta :
”Stödet till barnen och familjerna ska ge valfrihet och handlingsfrihet. Därför säger vi exempelvis nej till alla försök att tvångsdela föräldraförsäkringen.”
Folkpartiet skriver samma som M och C med denna formulering :
”Vi har därför tillsammans med övriga partier i Alliansen, infört en jämställdhetsbonus i föräldraförsäkringen. Det innebär att den förälder som har lägst inkomst får en skattereduktion med upp till 3 000 kronor per månad om föräldrarna delar lika på uttaget av föräldrapenning. Totalt kan föräldrarna få 13 500 skattefritt om de delar helt lika på föräldrapenningen. Skattereduktionen omfattar även föräldrar som separerat.”
Ok vilka har jag kvar , ja just det , vänstern och sossarna , tar vänstern först.
”Dagens utformning av föräldraförsäkringen har gjort föräldraskapet till ett obligatoriskt ansvar för mamman och ett frivilligt erbjudande för pappan. Detta medför att kvinnor subventionera mäns lönearbete genom sitt eget obetalda arbete. Vänsterpartiet vill ha en fullt ut individualiserad föräldraförsäkring – hälften till mamman och hälften till pappan.”
—
”Idag är fördelningen av föräldrapenningen mycket av en förhandlingsfråga mellan föräldrarna. Detta resulterar i att kvinnorna tar i dag ut drygt 80 procent av antalet ersatta dagar i föräldraförsäkringen.
Vi är övertygade om att det krävs mer än morötter för att bryta könsmaktsordningen och för att stärka kvinnans ställning.”
—
”I dag är föräldraförsäkringen 13 månader. Vi vill förlänga den med 2 månader så att föräldrarna har möjlighet att vara hemma 7,5 månader var.”
V är lite inne på samma linje som Mp när det gäller att förlänga föräldraledigheten. De tar ett långt steg bort från alliansens politik med morötter, nu är detta dokument som jag hittade från 2006 , kanske vänstern har förnyat sina formuleringar sedan dess. Jag tittade bara lite flyktigt och hittade detta.
”En mer individbaserad föräldraförsäkring, så att båda föräldrarna stimuleras att vara hemma med sina barn och dela på ansvaret. I dag är det inte lika socialt accepterat att pappan stannar hemma som att mamman gör det. Det fria valet när det gäller att vara hemma med sina barn är alltså inte speciellt fritt. Med en förändrad föräldraförsäkring kan vi från samhällets sida bryta detta sociala mönster, och på så sätt se till så att barnen får ta del av båda sina föräldrar när de växer upp.”
Jaa lite samma tema som V och Mp. Om man skall sammanfatta lite verkar det som att Mp och V vill göra föräldraledigheten längre , sossarna vill förändra könsrollerna i stort från grunden, M, C och Fp verkar hyfsat överrens , ledorden verkar vara att med mjuka metoder stimulera papporna att ta ut föräldraledigheten i större grad. Kd verkar vara mest avvisande och säger blankt nej till delad föräldraförsäkring mellan mamman och pappan. Det handlar väl om att vara verklighetens folk kanske, där mamman skall vara hemma med barnen och pappan skall vara ute och jobba.
När man tittar på frågan och att den gavs till Kd och Hägglund kanske inte var av en slump med tanke på hur deras syn på jämställdhet i frågan hör hemma någonstans på 50 talet.
Dags att analysera partiledardebatten.(Afghanistan)
februari 1, 2010
För att det inte skall bli för stort så tar jag det Ämne för ämne.
Börjar bakifrån och i mån av tid och eget intresse för detta fortsätter jag att posta hela vägen igenom så att säga.
Använder svts artikel som grund.
Fråga om Afghanistan , vara där eller inte vara där.
Mona Sahlin får frågan vad hon skulle göra om hennes son ville göra utlandstjänstgöring i Afghanistan.
Sahlin : Svårt. Jag skulle vara stolt, men rädd som mamma för hans liv. Så länge vi gör nytta i Afghaninstan är det viktigt att vara där. Där behöver vi ha en grundläggande översyn.
Ohly: Vi ska ha ett starkt engagemang utomlands. Men vår bedömning är att vi deltar i ett krig som i alltför stor utsträckning styrs av USA.
Reinfeldt: Självklart följer vi upp och ställer stora krav.
Björklund: Två saker händer om det internationella världssamfundet lämnar Afghanistan. Talibanerna tar över och de kommer att tillåta det att bli ett träningsläger för al-Qaida.
Eriksson: Den strategi man haft har gett fler talibaner och fler terrorister. Vi vill succesivt dra tillbaka men är överens med socialdemokraterna om att göra en utvärdering 2011.
Björklund: I den här frågan är det sex partier mot Lars Ohly.
Mina funderingar.
Sverige själv har inget eget val i denna frågan. Väljer USA att dra sig ur Afghanistan så blir det svårt för majoriteten i riksdagen att pusha på att Sverige skall vara fortsatt närvarande i Afghanistan. Det spelar ingen roll att alla partierna är emot Ohly i denna fråga som Björklund beskriver det.
Frågan är lite större än just vara eller inte vara i Afghanistan. Det handlar om att bli med i NATO eller stå utanför NATO , Alliansen har en tydlig majoritet inom sina egna led som är starkt för att ansluta Sverige till NATO och på den Rödgröna sidan är man starkt emot detta.
Det går alldeles utmärkt att stå vid sidan av och besluta fall för fall hur man vill agera i varje konflikt som uppstår i världen anser jag.
– Jag är inte beredd att pantsätta Sverige och agera riskkapitalist åt välbeställda.
januari 27, 2010
Det sa Reinfeldt i augusti 2009 när Koenigsegg Group saknade 3 miljarder i finansiering för att ta över SAAB.
Nu verkar det vara klart att Spyker fixat finansiering och svenska staten garanterar lån för 4,1 miljarder kronor. Vad jag retar mig lite på är att skattebetalarna får stå för garrant och blir dem som tar hela smällen om det går åt pipan.
Jag skulle kunna ha tänkt mig en lösning där staten hade fått ett 20 % eller mindre ägande av det nya bolaget. Inte för stort för att bli dominanta och sätta inriktningen på företaget , men tillräckligt lite för att verka som en blåslampa mot de övriga ägarna och få full insyn att lånen går till den verksamhet som är bestämt.
Poängen med det lilla statliga ägarskapet handlar om att kunna ha möjlighet att casha in och dra sig ur företaget om det börjar gå bra igen och lämna företaget tillbaka till marknaden där det hör hemma. Kan man göra det med banker så skall det gå bra att göra det med andra företag också.
Den borgerliga doktrinen för statens förhållande till företag är klar. Ta gärna risker med statens pengar, och se för allt i världen till att riskera utan att tjäna något på företagets eventuella framgång.
Visst är det den samhällsmässiga vinsten att tillgå att slippa ta kostnaden för arbetslösa SAAB arbetare , underleverantörer och andra aktörer som lever på och av SAAB som varumärke. Här har vi ett SAAB som gått dåligt under en lång tid och det är inte säkert att det som blir av SAAB nu , den produkten som kommer ut på marknaden blir något som kunderna önskar köpa. Men när lilla SAAB skall få bidrag från staten bör staten få en liten bit av företaget som pant som de eventuellt kan göra sig av med när företaget går bra igen.
Så grattis Sverige, idag blev vi riskkapitalister åt välbeställda.
Andra bloggar och tidningar.
Peter Andersson (s), Helen Törnqvist (C), Mary X. Jensen (M), Svenska Dagbladet (oberoende Moderat ), Expressen (oberoende liberal) , Aftonbladet (oberoende socialdemokratisk), Svt (public service), Göteborgs Posten (liberal), BBC, Guardian, Financial Times.
Vilken syn har försäkringskassan på slavarbete ?
januari 22, 2010
Läser denna korta artikeln i aftonbladet som handlar om 84 årige Miriam. Under andra världskriget var hon en av personerna som hamnade i Auschwitz i en av dessa mördar fabriker där nazisterna systematiskt och industriellt mördade människor på löpande band.
Av Tyska staten fick hon ett belopp på 80000 kronor som en kompensation för det lidande som hon fått utstå. När försäkringskassan får nys om dessa pengar så sänker de hennes pension med 43000 kronor. I fyra år har hon fått kämpa mot myndigheterna för att få tillbaka pengarna.
Det är en skam att man vid 80 års ålder måste börja slåss mot myndigheterna när de trycker ner den lilla människan till marken på detta sätt. Jag funderar på hur många i den åldern som är i liknande situationer där de får beslut som dessa men man orkar inte kämpa emot. Istället lägger man sig på marken och låter myndigheterna köra över en.
När man är 80 år och det tar 4 år att få rätt och få tillbaka sina pengar måste nästan kännas som att även om man fått rätt så har man förlorat därför att det stulit tid och kraft.
Försäkringskassan ansåg att de hade rätt att sänka hennes pension därför att pengarna hon fick från Tyskland var på grund av ”frivilligt arbete i ghettot”. Så försäkringskassan ser slavarbete som frivilligt arbete.
Jag lyssnade på P1 lördagsintervju med riksrevisorn Eva Lindström där Thomas Ramberg är intervjuare för en vecka sedan.
Riksrevisionens uppgift är att granska staten och se till att regeringen och statliga myndigheter förvaltar de statliga verksamheterna så effektivt som möjligt. Det är ingen myndighet med makt så till vida att de kan tvinga statliga instanser att följa deras slutsatser och det enda de granskar är hur målen som sätts upp av beslutsfattare genomförs och hur genomförandet sammanfaller med målet.
Begreppet utanförskap har varit centralt i debatten. Visst kan vi alla ha en generell bild om vad utanförskap är, men det finns ingen exakt definision som är så tydlig att alla förstår vem som är utanför och vem som inte är det. Det kanske inte är något problem i politiska debatter och retoriska ordväxlingar att definisionen är suddig.
Men det blir problem när man siktar på att minska utanförskapet och därför pratar i termer som att utanförskapet har sjunkit eller ökat i procent till exempel. Det kommer ofta upp i diskussionen.
Här är några exempel.
Utanförskap är (eller var då 2006 (?)) per definition personer som :
- inte har arbete
- inte heltidsstuderar
- som är sjuk och borta från sin arbetsplats en lång tid
- folk som jobbar deltid och inte klarar sin egen försörjning
- folk som arbetar mindre än de skulle vilja
Notera följande, att detta är en politisk definition som antagligen blev författad innan Alliansen med moderaterna kom till makten. Så det handlar antagligen mer om en emotionell definsion när man pratar med folk inför ett val 2006 där Sverige låg i högkonjunktur.
Det är en helt annan femma när man får makten och skall etablera en konkret definition som kan användas för att mäta effekter av politiken och räkna exakt vem som är i utanförskap och vem som inte är det.
Ser en annan definision lanserad på denna sida där Utanförskap = Helårspersoner och Helårspersoner är inte hur många personer sammanlagt som befinner sig i utanförskapet utan hur många personer som det sammanlagt är försörjda under ett år vid en tidpunkt.
Kan återgå till den cachade sidan från moderaterna inför valet 2006 där skriver de följande.
”Förra året var det runt 1 miljon människor som vare sig hade ett arbete eller var heltidsstuderade utan att samtidigt söka arbete. Men utanförskapet är så mycket större än så. Att vara sjuk och borta från sin arbetsplats under lång tid kan för många betyda isolering, avsaknad av arbetsgemenskap och tillhörighet. Dessutom tillkommer alla de som har ett jobb men egentligen vill arbeta mer än de kan på grund av arbetsmarknadsskäl. Att arbeta deltid innebär ofta att man inte klarar sin egen försörjning och blir beroende av andra. Och det är framför allt kvinnor som arbetar deltid. Det är alltså ytterligare en halv miljon människor som befinner sig i utanförskap: de arbetar men mindre än de skulle vilja göra. Sammantaget är det runt 1,5 miljon människor som står utanför arbetsmarknaden”
Tittar man på diagrammet över helårspersoner så missar de runt 400000 personer för 2005 om det skall komma upp i en 1,5 miljon. Så de diagrammen är värdelösa för att mäta hur många personer som är i ett utanförskap hur det nu skall räknas.
Tänk dig 12 personer , de är arbetslösa en månad under samma tid och dessa personer blir en fiktiv helårsperson, men det betyder inte att de tolv personerna var för sig är i någon form av utanförskap.
När Tidningen Riksdag & departement redovisar siffror i november 2009 där de konstaterar att utanförskapet är tillbaka på 2007 års nivå då definierar de utanförskapet med att vara helårsekvivalenter.
Så en person som är en helårsekvivalent skulle försvinna från denna typ av mätning om de hade jobb under en månad och det skulle ta dem 11 månader att komma in och räknas som helårsekvivalent igen om jag fattat den definisionen korrekt. Så det är ingen bra indikator heller.
Utanförskapet i definition är som att tala om trollen. Alla har en uppfattning om vad det innebär men ingen kan exakt beskriva hur definitionen skall se ut.
Detta är ganska allvarligt för om man inte har en definition vad utanförskap är så kan man aldrig sätta upp mätbara politiska mål för att minska utanförskapet.
En liten titt på SCB.
januari 11, 2010
Tittar på Nima Sanandajis analys av SCBs partisympati undersökning från november förra året.
Jag är inte så där överförtjust i opinionsundersökningar för det handlar om att de ringer runt ett par tusen och sedan blir det plötsligt att representerar hela svenska folkets vilja just då. Det bästa kanske är att sådana undersökningar från opinionsmätnings bolagens synvinkel är att det finns ingen som kan säga att det är fel för det finns knappast något facit.
De frågar 1000 personer minst , ibland mindre , och de basunerar ut att si och så många av svenska folket tycker ditt och datt.
Nåja nog om det. Kollar i SCBs mätning och letar upp var han har tittat. Han skriver att färre en åtta procent av företagarna stödjer socialdemokraterna hos företagare med mer än 10 anställda. Tittar man på siffran som han utgår från så kan man lästa siffran 7,8 % och den siffran kommer från en felmarginal på 7,4 så var mätningen säger är att stödet för sossarna i den gruppen kan ligga så långt ner som 0,4 % till 15,2 %, det kan ha något att göra med att det baseras på 55 individer och lägg därtill att det kan vara både yrkesverksamma och icke yrkesverksamma företagare.
Så den siffran är ytterst osäker. När jag har lista uppe kan jag titta lite generellt på företagarna med alla ytterst osäkra faktorer i mätningarna.
Jag tittar på Moderaterna till exempel. Samma grupp som Nima plockade siffran för Socialdemokraterna så ser jag att Moderaterna har 78,4 % för de 55 individerna i novembermätningen. Tittar jag på förändringen sedan Alliansen tillträdde makten 2006 så kan jag konstatera att denna gruppen har vuxit från 65,7 % sista mätningen före valet 2006 ( maj) så om man skulle lita för mycket på denna mätning ( något som jag inte skulle göra) så är det stor sannolikhet att 4 chefer av 5 är moderater.
När du jobbar på ett företag tror du då att det som är bra för din chefs privatekonomi också är lika bra för dig då skall du rösta som chefen.
