Upp som en sol ner som en pannkaka. Denna gånger presentera SIFO en ökning i popularitet med två procentenheter till 11 procent. Felmarginalerna är jag inte riktigt säker på och skall man få en känsla för hur opinionsläget ligger för hela månaden så får man vänta tills alla bolag har presenterat sina mätningar.
Det som jag tycker är irriterande när det gäller opinonsmätningar handlar om hysterin runt den och hur ibland de tidningar som beställt mätningarna slänger ut skrikiga rubriker om hur landet ligger. Sedan går det en vecka eller så så är det dags för näste tidning i kön att göra samma sak.
Cirkusen slutar inte där. Det blir en hop av statsvetare som skall kommentera och politikerna och ledarna för de olika bolagen ombeds kommentera den senaste mätningen. Jag gissar att tidningarna frågar flera statsvetare om analyser men sedan väljer de subjektivt den kommentaren som passar dem bäst. Då ser det ut som om analysen står för sig själv och att det kommer från en slumpvist vald statsvetare.
Opinonsmätningar är färskvara och det finns alltid stora felmarginaler. Ibland finns det bolag som mäter opinionen som missar att få ett representativt urval av Sveriges befolkning så vissa siffror blir extremt höga för en del partier medans andra partier får oförtjänt lite. Dessa bolag som sysslar med webbpaneler kan aldrig få ett representativt urval av svenska folket för de har inte ett slumpvist urval utan lutar sig tillbaka på den grupp av människor som aktivt har valt att vara med i dessa webbpaneler.
Det finns inget facit men man kan själv konstatera att om två bolag har helt olika mätresultat och de tillfrågat ett visst antal människor under samma tid då är det väldigt svårt att veta vem som har rätt. De månader som SCB presenterar sin opinionsmätning så brukar jag jämföra de andra bolagets mätningar som gjorts under samma tid. För mig är SCBs partisympatiundersökningar guldstandard för de spenderar mycket energi för att få det representativa urvalet av svenska folket, de är noggranna och de har oftast 3 till 5 fler som deltar i mätingarna jämfört med andra bolag.
Hur man än vänder och vrider på det så får man mindre felmarginaler men det är inte samma sak som att en SCB mäting är ”fakta”. Den enda gång det är fakta när det gäller hur landet ligger är efter ett val när man räknat samman valresultatet.
Staten äger vattenfall och de bestämmer hur de statliga bolagen skall styras. Jag vet inte om den borgerliga regeringen sitter på en ideologisk spärr där man instinktivt sitter på läktaren och tittar på när de statliga bolagen rör sig på sina respektive marknader.
De sitter med en ideologisk grundbult att helst skall inte staten äga utan allt ägande skall vara i privat regi. Då vill man inte gå in och styra upp det så att de statliga bolagen gör affärer som ser till att de blir livskraftiga och starka i ett längre perspektiv. I princip sitter man och väntar på att opinionen skall göra det möjligt att sälja av bolagen. De vill köra de statliga bolagen i botten så de kan argumentera att statligt ägande är dåligt.
Då kanske man kan göra som Borg gör. Säga att regeringen inte har något ansvar. Nu är detta beteende antagligen inte något som får väljare att byta parti men man kan göra en liten minnesanteckning som lyder så här.
”När de statliga bolagen gör strategiska misstag då är det inte ägarens fel med deras företrädare regeringen som har möjlighet att bestämma över verksamheten”.
Aj du slog mig. Nej säger den andra. Det var min hand som slog dig, inte jag.
Resonemanget går ut på att S och M skulle gå samman för att stoppa Sd från att få ett inflytande.
Fakta på bordet handlar om att Sd redan idag har inflytande. Mestadels är det alliansen som använder Sd som vågmästare när de tre före detta rödgröna står motsatt sida i en omröstning i riksdagen.
Det finns också andra varianten som är mer ovanlig, när de tre före detta rödgröna partierna går samman i ett förslag och fäller regeringspartierna i någon fråga med hjälp av Sd.
Även om de tre före detta rödgröna partierna skulle bli större än alliansen men sakna den majoritet som gör att Sd sitter på vågmästarepositionen, då skulle det betyda att om de blir minoritetsregering så blir de tvugna att använda Sd som vågmästare för att alliansen håller ihop.
Det finns ingen anledning för M att samarbeta med S för att bygga en majoritet, ett sådant samarbete skulle betyda att M förlorade statsministerposten till S i egenskap av det mindre partiet. Varför skulle de överge det som är deras projekt alliansen ?
Det finns också en större poäng.
Varför skall Sveriges största partier anpassa sig så mycket till ett parti som har kanske vart tionde svensks röst ? Är de 90 % som inte är Sverigedemokraterna intresserade av att göra Sd maktlösa då kommer man alltid att knuta majoritetsbeslut i riksdagen. Alliansen vill inte göra på det sättet och de använder Sd flitigt för att vara tungan på vågen när de driver igenom sin egen politik och de tre före detta rödgröna partierna gör precis samma sak.
Inget av de 7 partierna som inte är Sd är i ärlighetens namn intresserade av att driva en politisk linje där man alltid får en majoritet i riksdagen utan Sd som vågmästare.
Så kommer det antagligen att se ut efter valet 2014 om Sd fortfarande är vågmästare.
Frågan som bör ställas till politikerna i riksdagspartierna är. Vill ni ha det på det sättet ?
Frågan som bör ställas till svenska medborgare som röstar i riksdagsval. Vill ni att erat parti skall vara med och driva igenom politik med Sd som vågmästare ?
Om ni som parti vill fortsätta att driva er politik på ett sätt där ni använder Sd som vågmästare då är det dags att deklarera det klart och tydligt och sedan släppa Sd fokuset och gå tillbaka till att föra sin egen politik så långt det är möjligt.
Om Sd kan användas som vågmästare av både vänster och höger sidan i politiken då är det bara låtsas antiparti som spelas upp som teater på bloggar, tidningar och i övrig media. Deklarera att ni skall använda Sd och sedan släpp hela frågan.
När det uppdagas att innehållet i produkten är något annat än det som står på etiketten då skyller man på underleverantörerna. De ställer sig någonstans i mitten av debatten och svär sig fria och säger att de blivit lurade.
Jag vet inte hur mycket pengar som Findus kommer förlora på detta på grund av tappat förtroende hos kunderna. Det svåra är att övertyga kunden att de har rutiner efter denna skandal som gör att det inte kommer upprepas igen.
Det spelar liksom ingen roll om Findus blivit lurade som de beskriver det, det är deras produkt och de skall utåt sätt kunna stå för den och garantera att produkten innehåller det som man aviserar till kunden att det innehåller. De saknar själva en kontrollmekanism som kontrollerar att köttet är av det ursprung som de efterfrågar. Att ha en sådan kontrollenhet kostar pengar men samtidigt kan de garantera att produkten håller vad de lovar. Nu kanske det kommer kosta pengar för Findus i vilket fall som helst därför att kunden väljer andra märken.
Som i ett förhör med en misstänkt så ser det ut som testballongen för att begränsa invandringen dras tillbaka av moderaterna. Det är omöjligt för Billström att själv komma på ett sådant förslag som en begränsning av anhöriginvandring utan det måste vara sanktionerat från toppen. Ingen tyckte om förslaget och tittar man på de olika partiernas ställningstagande så skulle detta förslag bara vara med M och Sd mot alla andra partierna.
Nu blir det Reinfeldt som får stiga in i diskussionen som gubben i lådan och leka good guy och säga att han inte håller med Billström samtidigt som Billström får sitta med svarte petter. För en månad sedan talade Billström om detta för första gången. Då bestod motståndet av de andra partierna i alliansen. Det publicerades sista veckan i december när allmänheten satt mellan julskinkan och nyårsraketerna och antagligen inte var intresserade av något som liknade politik.
Det fick inte så mycket gehör då som det fick för några dagar sedan när samma budskap upprepades. För en månad sedan pratade Billström om denna fråga på detta sättet:
”-Förra gången så hade vi en diskussion, om att införa försörjningskravet överhuvudtaget, som också började i den ändan, att alla sa nej, och ändå blev det ja till slut, så trägen vinner”
Får väl se hur trägen Billström är ny när Reinfeldt stigit in som ”good guy” och helt dragit tillbaka den moderata testballongen.
30 % partiet lever farlig om de så öppet visar hur benägna de är att köra över sina alliansvänner. När de gör det skall detta ske långt från spotlight så de tre små dvärgarna i alliansen har en god chans att visa god min när de inte får vara med och bestämma. Men som jag skrivit innan. Det är helt omöjligt att Billström på eget bevåg skulle ha kommit på att denna policy skall testas. Det kommer från partitoppen i moderaterna med Reinfeldt i spetsen. Det kommer knappast från alliansvännerna.
Moderaterna har förlorat ungefär 1,2 % av sina väljare till Sd sedan valet 2010, eftersom detta antagligen var ett tafatt försök att vinna tillbaka dessa röster då kan man konstatera att det inte föll i god jord någonstans. Det är långt kvar till valet och man kan skicka ut testballonger som denna utan att det behöver göra skada när det gäller valresultatet. Moderaterna har gjort liknande saker förrut som när Borg lanserade könskvotering till styrelser.
Den här artikeln dök upp i DN för några dagar sedan. Med viss tveksamhet sätter jag mig ner och skriver dessa rader för att jag anser att lobbyister skall ha så lite uppmärksamhet som möjligt. Jag anser att den politiska makten skall vara en affär mellan medborgarna och de personer som blir valda och att intressen som använder pengar för att köpa sig politik skall ha så lite inflytande som möjligt.
Men visst vem som helst kan skriva en debattartikel och sedan för man välja själv om man skall bry sig om artikeln eller inte. Men är man som i Fölsters fall en så tydlig företrädare för arbetsgivaresidan som består av företag som saknar rösträtt i svenska val, då kan man lugnt konstatera att vad han än skriver så är det inte vanliga svenska medborgares intressen som han bryr sig om i första hand.
Det är viktigt att bygga legitimitet för det som Fölster försöker sälja som idé. Han gör det med enkla grepp, först nämner han HDI, human development index som FN använder för att mäta mänsklig utveckling i olika länder. Sedan att han lägger till variabler och tar bort några variabler för att som han skriver anpassa det till svenska förhållanden, ja då har man gjort ett hemsnickeri och man får något unikt som aldrig sett dagens ljus förrut. Jag kallar det för Fölsters Index och det har ingenting att göra med HDI längre. Tänk dig en fotbollsmatch där man plötsligt förändrar reglerna, kanske bara för det ena laget. Istället för 11 man på plan så får hemmalaget ha 13 man på plan där hemmalagets samtliga spelare får ta med händerna. Eller säg som så här att man räknar att det lag som gör mest hörnor vinner matchen. Då kan man inte kalla det för fotboll längre.
Det andra knepet handlar om att signera artikeln som adjungerad professor i nationalekonomi på KTH. Vid denna punkt vill jag påpeka att jag ifrågasätter inte att han har något att tillföra KTH utan det är en bedömning som jag lämnar till just KTH. För de som inte vet är en adjungerad professor en person som är finansierad utifrån KTH som jobbar som högst deltid och de skall besitta något typ av spetskompetens som inte finns i huset. Jag vet inte om man skall säga att det är en köpt titel men hur det än är med det så hjälper det till att legitimera Fölsters Index som analysmodell för att beskriva läget i Sverige. Jag kan ju tycka att det är lite hårt att kalla honom för ”Professor Brännvin” men samtidigt är det väl så att om man kan få titeln genom att pengar byter hand så kanske inte beskrivningen är så främmande ändå. I det stora hela är det att stirra sig blind på titeln som skall hjälpa Fölsters index att få legitimitet är lite att missa målet.
Det finns 3 förändringar som Fölster vill få till stånd när det gäller sveriges rikes lagar.
1. Förändra regler, avgifter och planeringsprocesser som gör det dyrt att bygga hus.
2. Ta bort kollektivavtalen.
3. Ta bort det kommunala utjämningssystemet
Jag vet inte vilket politiskt parti som skulle skriva under på alla dessa förändringar och det skulle vara intressant att se Stefan Fölster i politiken i något av de politiska partierna där han försöker sälja dessa idéer till väljarna. Nu riktar han sig inte till väljarna utan till partierna som väljarna valt för att de skall anamma dessa idéer. Nu har han varit svensk medborgare så länge att det inte skulle finnas några hinder att han försökte knipa en riksdagsplats för något parti.
Hur ser Fölsters index ut ?
Om ni vill så kan ni titta här. Det som jag reagerar på är de generella antaganden som jag antar att de måste ske i varje analysmodell som sker enligt nationalekonomins ramar. Det som jag stör mig med analysmodeller är att man kan bevisa vad som helst med sådana modeller och det finns alltid faktorer som påverkar ekonomin i ett område som glöms bort. OK, visst kan sådana modeller vara ett hjälpmedel för att på något sätt få en känsla för hur problematiken ser ut men man får aldrig med hela verkligheten.
När jag börjar läsa igenom rapporten så stoppar jag vid sidan 4 där han börjar berätta om begränsningar i analysmodellen, de som beskrivs som eländesvariablerna får en schablon för de stora städerna. Istället för att räkna varje kommun i Storstockholm, Storgöteborg och Stormalmö så är dessa områden bakat tillsammans i ett stycke. Argumentationen handlar om att de gör en avgränsning i analysmodellen som handlar om att dessa områden inte kan betraktas som isolerade öar, att arbetsmarknaden måste ses som en region och att en arbetsmarknad hänger tätt samman med läget i grannkommunen.
Finns det någon som läser detta som skulle hålla med Stefan Fölster om att regioner som Storstockholm, Storgöteborg och Stormalmö är homogena ? Dvs att arbetslösheten är ungefär lika stor ute i Bergsjön jämfört med Örgryte om man skall titta på ”Storgöteborg” till exempel. Nu talar jag i och för sig om stadsdelar i de stora städerna men där finns det ibland en befolkning som är större än de minsta kommunerna vi har i Sverige.
Han tar ett ganska markant exempel i sin text där han skriver om Forshaga med 11.300 personer. Dessa skall alltså jämföras med schablonen Storstockholm där man kanske inräknat mer än en miljon invånare i det området. När Fölster tar fram sitt index och har med en variabel som handlar om ”underkända i andel” där man räknar på hur många underkända som de har av elever i årskurs 9 så blir det befängt att jämföra Forshagas elever mot den generella siffran som kommer från till exempel Storstockholm. Har man ett litet underlag med individer som underlaget bygger på så kan det finnas stora felmarginaler därför att en enskild elev har större påverkan på slutsiffran jämfört med alla årskurs 9 elever som finns i Storstockholm.
Rinkeby har till exempel en befolkning som är större än den som finns i Forshaga. Hur klarar sig Forshaga i jämförelse med till exempel Rinkeby eller andra områden som är inbakade i Storstockholm ?
Fölsters index kan inte förklara detta.
Det är intressant några formuleringar som Fölster har i sin text, till exempel :
”Facit: I Forshaga är 34 procent av ungdomarna i utanförskap, de varken studerar eller arbetar, och kommunen återfinns i den sämre tredjedelen enligt indexet över mänsklig utveckling.”
Jag hittar ett stort fel i det som han kallar för ”indexet över mänsklig utveckling”. Eftersom Fölster gjort ett eget index så är det inte längre HDI som FN använder för att mäta mänsklig utveckling. Han har ju tagit bort några variabler och lagt till egna variabler. Som punchline i början av artikeln skriver Fölster att det finns regioner i Sverige som har en arbetslöshet, ett bidragsberoende och ett betalningsproblem som liknar nivåer i Spanien och Grekland. Om han skall jämföra så då måste han räkna om Spaniens och Greklands HDI till att bli Fölsters index för att kunna jämföra dessa länder. Utan att på något sätt räkna på det så tror jag att det finns regioner i Spanien och Grekland som har ett högre HDI än de områden som ligger högst i Sverige. Eller ja kanske inte Grekland men antagligen Spanien i regioner gissningsvis nära Barcelona eller Madrid.
Det finns en kommentar från Forshagas kommunalråd som blir väldigt utpekade av Fölsters index som går att läsa här. Själv har jag aldrig varit i Forshaga men jag gissar att det finns mer faktorer till situationen som inte finns med i Fölsters index. I lågkonjunkturens spår tror jag att små kommuner drabbas hårdare och det kanske inte egentligen är någons fel. Kanske finns det ungdomar som har hoppat på Reinfeldts busslinje och det kanske betyder att dessa ungdomar aldrig mer kommer tillbaka och därmed blir de små kommunerna platser där befokningsdemografin ser mycket olik ut jämfört med schablonen storstockholm.
Om det är så att man sitter med en åldrande befolkning då kanske det inte spelar så stor roll när Fölster pekar med hela handen och säger att många inte klarar skolan, får inga jobb som sedan får depressioner och lider av läget. Hans medicin handlar ju om att använda skattepengar för att subventionera husbyggande, ta bort kollektivavtalen och hindra kommuner som försummar arbetet med företagsklimatet men samtidigt blir de kompenserade av det kommunala utjämninssystemet.
Jag är ironisk när jag säger att detta absolut skulle hjälpa de som inte klarar skolan, som saknar jobb och lider av depressioner.
Problemet med alla analysmodeller är att de aldrig fångar hela situationen, den tar inte med alla faktorer som påverkar ekonomin och om man bara skulle förlita sig på till exempel Fölsters index och göra precis som han sa då blir det faktorer som kommer fram under resans gång som går in och stjälper och begraver en analysmodell som denna.
Det finns en intressant dokumentär som visar hur fel det kan bli om man förlitar sig blint på ekonomiska modeller. Visst man kan använda ekonomiska modeller som ett trubbigt verktyg men inte att man följer det blint och betraktar det som sanning eller fakta.
essbeck 