Tankar och funderingar. Inget mer inget mindre.
Jag förstår inte SvDs skribents slutsats. Menar han verkligen att det är möjligt att dumpa Kd ur alliansen och plocka in Mp istället.
Om Mp vill göra politiskt självmord skall de naturligtvis gå med på detta. Tittar man på valanalysen från senaste valet så är det ungefär 70 % i Mp som identifierar sig vänster och säg att Mp annonserar innan valet att de går in i alliansen då kommer det bli massflykt från partiet. De kanske till och med får svårt att klara 4 % spärren.
På Irland står det klart att invånarna själva får bestämma ifall de vill vara med i finanspakten eller inte. Tyvärr fick vi inte möjligheten att göra detta i Sverige något som jag gärna hade önskat. Med sådana djupa förpliktelser som detta internationella avtalet lägger på alla svenskar så borde svenskarna fått legitimera avtalet genom omröstning
Det är viktigt att människor känner att internationella avtal har legitimitet och när man inte fått vara med och bestämma och detta beslut har tagits ovanför huvudena så finns det risk att det inte klarar tidens tand. Det förstärker också bilden av ett politiskt projekt som byggs uppifrån och ner istället för nerifrån och upp.
Via mike hittar jag den frågeställningen som kommer från en journalist på folkbladet.
Idén om att när Hanif Bali skriver att folk som har varit borta från arbetsmarknaden en lång tid glömt hur man gör när man duschar så frågar journalisten om detta är baserad på hans egen erfarenhet.
Frågeställningen är relevant med tanke på att han tar med det i den debattartikeln han skrev för två veckor sedan på Svt debatt. När jag läste den debattartikeln just då så kollade jag Agenda intervjun(4:00) med Stefan Löfvén för att se om Hanif Bali citerade Stefan Löfvén rätt.
Hanif citerar inte Löfvén korrekt.
När man läser hans debattartikel kan man tro att den enda åtgärden som Löfvén har i verktygslådan är just plusjobben som Hanif Bali lyfter fram och bygger hela sin artikel på. I samma mening som Hanif Bali citerar Löfvén så nämner han andra åtgärder något som Hanif Bali helt struntar i att ta fram.
Jag tänkte skriva om detta då men jag hejdade mig då för jag konstaterade att detta är kritik från en Moderat som inte har någonting till övers för någonting som en Socialdemokrat säger och man kan inte förvänta sig att Hanif Bali ens försöker att citera folk korrekt om det undergräver en infallsvinkel han har för att skriva en debattartikel som den i Svt Debatt.
Hanif reagerar på att bloggare och andra tolkar hans ord fel.
Hanif är noggrann med orden vilket man kan se när han ta bort ordet ”att” ur en mening av den artikeln som innehåller texten om långtidsarbetslösa som glömt hur det är att duscha.
Han citerar inte Löfvèn ord för ord utan tolkar Löfvén och påstår att det är citat från Löfvén, men han väger sina egna ord på guldvåg och reagerar på hur andra misstolkar honom och de orden han skriver själv.
Som sagt, jag förväntar mig inte att han skall vara 100% korrekt när han skriver om sina politiska motståndare, men jag blir väldigt förvånad att han ens reagerar på att folk som han ser det misstolkar hans ord.
Det finns ingen logik från Hanifs sida att reagera på att andra tolkar honom fel enligt hans sätt att se det när han själv gör precis samma sak när han riktar sig mot sina politiska motståndare.
Jan Björklund för väl säga att det är en lapsus som han gjorde den gången då han sa att Zlatan inte är född i Sverige, men jag undrar litegrann. Det kan ju knappast vara bra att i en debatt påstå att kärnkraften står för 50 % av elproduktionen när det istället ligger runt 40%.
Som minister skall man vara så påläst att man kan sådana basfakta. Kom ihåg att detta är en person som det bullrar om och där han i högt tonläge slår ner på den svenska skolan och beskriver den som en flumskola, det är nästan som ett varumärke för folkpartiet där denna paroll hålls väldigt högt.
Mannen som är folkpartiets företrädare undergräver sin egen trovärdighet när han slarvar med fakta i debatterna. Man borde vara extra noga med fakta just för att man är utbildningsminister för att stärka styrkan i budskapet om flumskolan för att inte riskera att bli betraktad som en flum minister.
Trovärdighet är en av politikernas viktigaste redskap.
Hur skall Sverige förhålla sig till diktaturer ?
Om man tittar hur alliansen tillsammans med socialdemokraterna gör så handlar det om att man fördömer länder som till exempel Syrien men samtidigt säger man inte en knyst om till exempel Saudi Arabien. Saudi Arabien var nyligen involverad i att brutalt slå ner demonstrationer i Bahrain och alliansregeringen med stöd av socialdemokraterna i Sverige svarar med att öka exporten av vapen till just Saudi Arabien. Ganska tidigt gick ett flertal länder ihop på arabiska halvön för att stödja diktaturen i Bahrain. Vad som är intressant är att ett av dessa länder var Kuweit, ett land som själva blev invaderade och ockuperade av Irak i början av 90 talet och en koalision med massor med länder offrade blod och pengar för att göra Kuweit fritt igen. Nu var Kuweit med och förhindrade Bahrains folk rätten att bli en demokrati där de själva skulle ha möjlighet att välja sitt lands ledare.
Jag brukar göra ett svep in på Svt play för att kolla på de dokumentärer som jag tycker känns intressanta. Just nu finns det en dokumentär om terroristattacken i London om hur människor som överlevde attacken betedde sig efter att bomben smällt och de väntade på hjälp. Jag funderar lite på hur jag själv hade reagerat i en sådan situation. Hade jag stannat och hjälpt till eller hade jag givit mig av. Jag tror nog att jag skulle bli helt paralyserad och varken hjälpa eller fly, men vad vet jag egentligen. Jag vill gärna tro att jag skulle vara en som försökte hjälpa till och kanske rädda liv innan de proffesionella kommit till platsen. Jag hoppas att jag aldrig kommer få ta reda på hur jag skulle reagerat i en sådan situation.
En annan dokumentär handlar om att använda musik som tortyr något som de gjorde i Guantanamo där man får följa sångförfattaren till barnsånger som får reda på att hans musik användes som tortyrredskap i Guantanamo. För mig är det fullkomligt bizarrt att använda tortyr överhuvudtaget för det räcker med att man fångar någon som man tror är skyldigt till något och har personen inte gjort någonting då blir det till slut att de ger de svaren som de tror att förhörsledarna vill ha. Det hela bygger på en tro att man har en person under arrest som man tror är farlig men man kan inte bevisa det. Att tro är ingen bra grund att stå på som bevisbörda utan det måste handla om konkreta bevis som mot en persons nekande står till grund för att någon är skyldig.
Tortyrmusik ?
Med tanke på att socialförsäkringsministern tydligt deklarerat att han inte kommer att följa majoritetens beslut i riksdagen så borde riksdagen använda sin makt att avsätta honom och det borde lyckas. Det är en tvångsåtgärd som är väldigt ovanlig i Svensk politik men när minoriteten inte rättar sig efter majoritetens beslut så kan Ulf Kristersson bli den första i modern tid som avsätts från sitt politiska ämbete genom en sådan här åtgärd.
Alliansen i stort borde fundera över hur demokratin fungerar, om de sätter åt sidan majoritetens beslut i riksdagen så undergräver de deras egna maktposition och det är extra känsligt med tanke på att regeringen inte har egen majoritet i riksdagen.
—
Uppdatering kl 11.40 21 feb 2012
Thomas Böhlmark skriver på ämnet.
Thomas, tycker du inte om demokrati ?
—
Johan W. skriver om samma sak, som jag kommenterar hos honom så tycker jag att de rödgröna partierna skall driva det till omröstning, om Sd lägger ner sina röster och låter misstroendeomrösningen falla då kommer Sd undergräva sin egen politiska position och flyttas ett steg närmare 4 % spärren eftersom de var en del av den majoritet som röstade igenom det förslaget som Kristersson inte väljer att följa.
—
Moberg skriver också om det. Visst är Sd Svarte Petter som ingen vill deala med och jag läser också att Sd öppnar för diskussioner i frågan, min uppfattning är att det finns ingenting att diskutera med Sd innan man sätter sätter i sjön en misstroendeomröstning, antingen så fäller Sd misstroendet genom att lägga ner rösterna som Johan W. funderar runt eller så röstar man med de rödgröna partierna i detta. Jag känner lite att jag vill distansiera mig från Kristersson som person och inte recensera om han är arrogant eller inte, utan mer fokusera på den rollen som han har i situationen. Jag förutsätter att han inte är maktfullkomlig och att han har stöd hos Reinfeldt och resten av alliansen för att hårdnackat avfärda riksdagsmajoritetens beslut. Detta handlar inte om Kristersson som person, istället handlar det om grundprincipen ifall regeringen skall rätta sig efter riksdagsmajoriteten. Om man inte rättar sig efter majoritetsbeslut i riksdagen ja då kanske det är dags att avskaffa demokratin, för man kan aldrig styra ett land på godtycklig grund där man anammar de majoritetsbeslut i riksdagen som man gillar och skjuter åt sidan de majoritetsbeslut man inte tycker om. Det är alliansen som spelar högt här och förr eller senare kommer de bli tvungna att krypa till korset, med eller utan misstroendeomröstning. Frågan blir till slut hängande i luften och riktat mot alla som är politiskt aktiva inom alliansen och till dem som röstar på allianspartierna. Tycker ni om demokrati ?
—
Uppdatering 22 feb 2012
Röda berget Peter skriver att Kristersson gör en Godzillapudel och kysser talmannens klubba, det verkar som att han uppfattar hotet som verkligt. Majoriteten i riksdagen kan ge honom sparken och detta gör att han får bråttom. Kristersson är Reinfeldts val och han är inte folkvald och jag tror som jag skrev ovan att Kristersson knappast är maktfullkomlig och agerar på eget bevåg utan han agerar i linje med vad Reinfeldt och alliansen önskar. Man ser också en del av hur Reinfeldt bygger sitt lag. Det är vattentäta skott mellan de olika ministerposterna så om någon gör bort sig så skall inget skvätta över och skita ner statsministern. Johan W. skriver lite om detta och beskriver ministerposten som en katapultstol. Personligen blir det nog så att om Kristersson blir avsatt av riksdagen eller flyttas bort av Reinfeldt som Johan W. funderar över så är hans politiska karriär över. Man kan lugnt säga att Kristersson är pressad han pressas mellan två skölder, riksdagens vilja och de riktlinjer som han fått från alliansen med Reinfeldt i spetsen.
Godzilla i egen hög person utan pudel.
—-
Som Göran skriver så har Kristersson köpt sig en veckas tidsfrist. Jag vet inte om det skulle bli en seger för Sd om det gick till en misstroendeomröstning för detta handlar inte om Sd, jag ser det som en självklarhet att Sd kommer rösta för misstroendet om det kommer upp som ett alternativ men på egna bevekelsegrunder, att det handlar om ett förslag som de själva givit stöd till.
—-
Kent Persson skriver en post som liknar Böhlmarks post som jag länkar ovan. Kent Persson kanske inte tycker om demokrati ? Detta är vad det handlar om i grund och botten, majoritetens röst i riksdagen skall följas av regeringen, det verkar inte som att Kent Persson håller med om detta och försöker vända det till att sossarna leker med elden. Jag kan garantera Kent Persson att även folk som röstar på moderaterna dvs hans parti, är intelligenta nog att förstå att det inte är en bra idé att obstruera och fördröja genomförandet av politiska beslut som har fattats i riksdagen med en majoritet. Det är inte Socialdemokraterna som leker med elden utan det är moderaterna. Risken är att de framstår som ett parti som inte respekterar majoritetsbeslut i riksdagen. Moderaterna väljer en livsfarlig väg för framtiden om de tillämpar godtycklighet när det gäller att genomföra vissa beslut som klubbats igenom i riksdagen och struntar i att genomföra andra som kommer från majoriteten som finns på andra sidan det politiska staketet. Man är inte regeringsduglig som parti om man visar godtycklighet mot majoriteten i riksdagen. Sedan är det så med Kent Persson och alla andra alliansvänner, de försöker spela Sd kortet och beskriva det som någonting betyngande när Sd väljer att går på de rödgröna partiernas gemensamma förslag, men samtidigt är det knäpp tyst , inga protester när de i 90 % av fallen får igenom sin politik i riksdagen med stöd av Sd. Inga protester, ingen känsla av belastning att de fått igenom politiken med Sd som enda vågmästare. Så stor dubbelmoral där.
—-
Böhlmark igen. Enligt honom är ett majoritetsbeslut i riksdagen samma sak som oppositionspopulism. Tycker du inte om demokrati Thomas ?
—
Tokmoderaten tar upp den mänskliga aspekten och berättar om den historiska relationen mellan Kristersson och Reinfeldt. Vid sidan av det så fokuserar han problematiken till att handla om vad Kristersson som person gör och inte gör som om han inte är knuten till Moderaterna och alliansen och utövar makten med deras goda minne. En distansiering sker som om Kristersson verkar på eget bevåg och att Moderaterna och alliansen inte har något ansvar för hur Kristersson utövar makten i deras tjänst. Det är ganska konstig formulering som Tokmoderaten använder när han beskriver en majoritet i riksdagen som ”välsynkroniserade oppositionspartier”. I just denna fråga är det alliansen som är i opposition även om de har regeringsmakten, det skall inte behöva gå så långt att ”oppositionen” (majoriteten) tvingas gå så långt att de måste hota med misstroendeomröstning som med största möjlighet kommer avsätta Kristersson. Vem vill ta över efter honom ? Med tanke på den dåliga uppbackningen som sker från Reinfeldt och alliansen som väljer distansiering när en minister är i blåsväder så kan det bli svårt att anlita någon ny att ta över denna ministerpost. Det är inte majoriteten i riksdagen som misslyckats när Moderaterna och alliansen saknar kompetens att förankra en politik i just denna fråga som har en majoritetsröst.
Kul att se att Libyen tar sina första stapplande steg mot demokrati med lokalval, förhoppningsvis är detta början på någonting positivt som lyfter Libyen ut ur skuggan av den fallna diktaturen. Det kommer att ta tid och Libyen är beroende av goda grannar som själva blir stabila demokratier.
Man skall aldrig säga aldrig men saker och ting i det privata tynger ner mig ganska mycket just nu och det känns som jag helt och hållet tappat lusten att skriva. Varför bloggar man ? Mitt svar är för jag tycker vanligtvis om att skriva och försöka hitta infallsvinklar som andra kanske missar, ibland blir de lite ”spacade” men så länge jag själv är nöjd så räcker det för mig.
Jag kommer inte sluta att blogga men jag känner att jag kört fast och kanske behöver ta ett break. Kanske hitta någonting nytt som känns intressant och kul. Vad detta nya skulle vara har jag ingen aning om för tillfället. Langoljärerna är något som poppar upp i huvudet, Stephen Kings fantasimonster som jagar lata och slöa människor i världen, det känns som jag jagas av ett av dessa fantasimonster utan att jag för den anledningen är varken lat eller slö, men det verkar bli så att tempot kommer skruvas upp runtomkring mig och då gäller det att försöka kontrollera nivån av stress som jag knappast är bra på.Känslan att alltid vara steget efter, att inte hänga med och hela tiden känna den känslan av misslyckande kommer att spetsas till det kritiska punkter.
Det gäller att inte tappa huvudet utan bara springa in i den ränna som blir hänvisad mig, om jag inte springer blir jag straffad så det är bara att ge sig iväg tills man stupar på marken helt nerplattad. Hur ser målen ut? Just nu vet jag inte det, mycket har hänt, när jag växte upp som blev värre när jag blev äldre. Att se sina föräldrar dö innan man fyllt 28 år den ena efter en djup förkovring i alkohol och den andra med ett hejdå till livet som togs med förälderns egen hand så lämnas man kvar med mycket tomhet och funderingar på vad livet egentligen handlar om. Var finns drömmarna, var finns lyckan ? De göms som solen bakom molnet och molnet är den ångest och depression som gör mig så tung och långsam.
Dag för dag, vecka för vecka, helg som vardag blandas ihop för att nästan se likadana ut. I mitt inre tittar jag på himlen en natt vid stranden vid Orewa, jag tittar upp och ser en himmel jag inte är van vid, så mycket stjärnor och jag stannar hela natten där till ljudet av brusande vågor och tittar på undret, eller så är det en nattpromenad genom ett sommarvarmt Sydney när man vet att hemma är det snöstorm, en promenad hela vägen ner till det berömda operahuset vid hamnen där jag sätter mig och väntar på de första solstålarna att titta fram. På utsidan i verkligheten , idag, blåser det upp till storm och jag får försöka att hålla mig i stormens öga och hoppas att saker och ting blåser över, kanske blåser över så att till och med solen tittar fram.
Om jag ramlar, finns det någon där och hjälper mig upp ? Jag vet inte. Om inte, orkar jag själv ta mig upp ? Jag kommer få reda på det. Det är svårt att se allt i sin rätta propotion när allting ofta blir svart eller vitt. Även ifall jag känner till att saker blir på det sättet så kan inte tankarna bli otänkta utan de finns där och man reagerar på det och sedan kommer man på att det inte var så farligt, men då är det redan för sent, då har man redan fått oron, ångesten och alla andra tankar serverade i sina egna innandömen. En inre storm där ens eget hus skakar i grunden.
Med minnen som tar mig till Varberg en natt mitt sommaren där fullmånen är uppe och och månskenet förvandlar havet till silver så har jag den som stod mig nära då vid min sida, de korta stunder av lycka som nu endast finns kvar i minnet, även om den som stod mig nära då inte gör det längre så finns känslan kvar, inte som längtan efter den som försvann utan bara som en känsla som en pusselbit till den tiden och den platsen, en känsla som inte går att beskriva men som smakar lite salt från havet, som ser ut som silvret på havet och där luften är sval en sommarnatt. En bild av ett skådespel som sedan inte finns några timmar senare då natten blev till dag.
Var jag än går, vad som än händer så kan jag i tanken bege mig till dessa platser, platser för att vila när det stormar på utsidan. Om inget annat fungerar just då och allt snurrar för snabbt då blir det min lilla tillflyktsort. Platsen där jag kanske kan slicka såren och stoppa blodflödet om det riktiga på utsidan ger mig djupa sår. Är jag positiv eller negativ ? Jag vet inte, att vilja räcker inte om man blir låst och kan inte komma över hindren, när stressen blir för hög och man förvandlas från en tänkande och förnuftig individ till någon som knappt kan svara för sig. Den besvikelse som kommer i följdvattnet av att inte kunna komma rätt i situationen förvandlas till ännu en sten som tynger ner en. Att vilja för mycket kan göra att man bränner sig för man blir låst på vägen.
Så dag för dag och inte tänka för mycket inte vilja för mycket gör att man håller sig flytande. En närvaro i ett tidlöst rum där det känns som alla andra är på väg någonstans.
Jag fattar inte riktigt detta. Så fort någonting ter sig att vara lite positivt då dyker Lena Mellin upp och serverar den negativa vinkeln.
Först konstaterar hon att rödgröna blocket är störst för att Centern ligger på 3,9 % i mätningen och hon bortser helt och hållet från felmarginaler och hon har aldrig tidigare räknat på detta sättet när Kd legat rejält under 4 % strecket i mätningarna månad efter månad efter månad.
Hon konstaterar sedan att det inte finns en rödgrönt alternativ därför att partierna inte ämnar att ta fram ett bud till väljarna så rödgröna uppstår igen som alliansen light.
Politik handlar om att vara tydlig och förklara saker på ett sätt så att folk förstår och tycker det är en bra politik. Det stora problemet som de tre dvärgarna på allianssidan lider av är att de kan inte profilera sig, de kan inte nå ut till väljarna och säga att vår politik står för vissa saker utan det handlar om att propagera för ett partiprogram som gäller för alla fyra partierna.
Ett parti måste våga stå på sina egna ben och våga tro att väljarna anser att det går att rösta på partiet. Röstar man då på ett parti som inte är bundet i allianser betyder detta att de har fritt mandat att förhandla med vilken part som helst på den politiska skalan om de får igenom egen politik.
Jag tycker det är bättre att partier som skall bilda regering kommer till förhandlingsbordet med sitt eget mandat från valet och med den utgångspunkten sätter man sig ner och förhandlar med andra partier om hur makten skall fördelas.
Det skapar en helt annan dynamik i det politiska klimatet om alla tre partier på rödgröna sidan har rätt att göra uppgörelser med alla partier i riksdagen beroende på vilken fråga det handlar om. Man sitter inte fast i ett politiskt block där man kompromissar till absurdum bara för att man skall vara överrens. Då kommer man inte i situationer där ett litet parti som Kd kan blockera beslut som egentligen har majoritetsstöd i riksdagen, exempelvis detta med tvångssteriliseringar vid könsbyte.
Att vara i ett politiskt block skapar enighet men det skapar också anonymitet där partiets egen profilering blir helt åsidosatt av väljaren därför att det kommer aldrig gälla i en valsituation. Då är det bättre att få vara sitt eget parti och ha sina egna idéer om politiken på gott och ont.
Det verkar som att det är många som reagerar på att en ”röd” tidning är så kritisk mot socialdemokratin, men då måste man komma ihåg att det finns en ledarsida på aftonbladet som skall vara S märkt har jag hört, Lena Mellin är inte en av de skribenterna utan hon är lite frifräsare vid sidan av så att säga.
Så man kan nästan säga att den S-märkta ledarsidan är inbäddade journalister på en tidning vars färg är svår att tolka politiskt.
essbeck 