Politik handlar om att vara tydlig, och ett parti som inte klarar av att vara tydliga förlorar väljare. Om Vänsterpartiet med Sjöstedt vid rodret lyckas att kommunicera en tydlig bild mot väljarna så sympatisörer och motståndare vet vad de står då maxar de sin potential. Detta gör att de kommer att i första hand locka över sosseväljare och miljöpartister till deras sida om de lyckas. Vänsternpartiets tydlighet om den händer är inget hot mot sossarna men de tvingar sossarna att vara tydliga tillbaka, det tvingar sossarna att komma upp på tårna och kämpa för väljarnas gunst istället för den passivitet som funnits innan när man stundtals slagit sig till ro och rullat tummarna.
Skulle jag kunna rösta på Vänsterpartiet ?
Jag har aldrig gjort det för att jag anser att de är dåliga på att stå på sina egna ben, samtidigt är de ganska politiskt isolerade, med det menar jag att de endast kan göra uppgörelser med sossarna och miljöpartiet, högerkanten är stängd för vänsterpartiet, både från vänsterpartiet själva och de borgerliga partierna på högersidan. Principiellt tycker jag att denna låsning är fel, för har man mot förmodan samsyn i någon fråga så borde man kunna förhandla även om det inte handlar om första vals partnern. Men ok jag pratar om saker som de flesta tycker är orimliga och vi har alliansen som bara pratar med sig själva och agerar som de var ett parti. Mitt resonemang står långt bort från blocktänkandet.
Det enda skälet som skulle göra att jag skulle kunna rösta vänster handlar om att sossarna svänger för mycket till höger och då känner jag att jag blir tvungen att ta ett steg till vänster, inte för att det är en ideallösning men det är det bästa jag kan komma på. Men då är det en röst mer som ett missnöje mot att sossarna svänger för mycket till höger.
Är jag en politisk nörd ? Jag frågar mig själv detta efter att ha läst Schlaugs postning om valet av Sjöstedt som är väldigt övergripande och bra. Jag funderade på att skriva någon liknande post, om medias syn och hur de slipar knivarna, men efter att ha läst Schlaugs bloggpost tycker jag att jag skippar det och länkar till honom istället.
Sjöstedt väcker respekt som Ohly aldrig haft och med hans internationella erfarenhet och sin framtoning så lämnar han en sympatiskt intryck hos sina egna och hos sina motståndare även om man kanske inte tycker om det han säger. Jag ser Juholt som en tävlingsmänniska ut i fingertopparna och med Sjöstedts framtoning kommer detta att förhoppningsvis locka fram det bästa som Juholt kan prestera som politiker, så enligt mitt sätt att se det är Sjöstedt ett välkommet tillskott till vänstersidan av politiken. Han har också en annan fördel mot nästan alla andra partiledarna förrutom Annie Lööf, han bloggar och kan göra detta lätt och ledigt utan problem. Den kommunikationsvägen kan bli väldigt viktig när borgerliga media slipar sina knivar för att skriva saker om Sjöstedt och Vänsterpartiet som är felaktiga.
essbeck 
Jag tycker också låsningen i politiken är fel. Glädjande nog så ser vi att t.ex Mp inte har gamla ideologiska kappsäckar utan lite mera fritt kan plocka de körsbär de vill och rösta lite mer fritt. Om jag kommer ihåg rätt så röstade faktiskt Mp / S i nästan 90% av alla omröstningar med alliansen, eller lade ner sina röster, bara ett par procent färre än Sd vilket tyder på att i praktiken finns det en rätt stor enighet, där endast V är offside,
Vänsterpartiet kan antingen svinga sig ännu mer åt vänster och därmed bli ännu mer insignifikant och ointressant för svenska väljare eller fortsätta sin vandring mot mitten. Om de fortsätter sin vandring mot mitten är de ett reellt hot mot socialdemokraternas storlek och kan lätt växa på S bekostnad och öka sin storlek upp mot 12-15% ..
S å sin sida har inte mycket att tjäna på att gå vänsterut eftersom det finns så få väljare att plocka på vänsterkanten. Tar de 1-2 procentenheter av V så riskerar V att ramla ur riksdagen och därmed skulle S förlora sitt stödparti. Ett dilemma minst sagt. För S gäller det att hålla ställningen vänsterut men att inte tappa något och inte vinna något.
Vill S vara stort måste de vara breda vilket blir allt svårare.Spänningarna inom partiet är nära bristningsgränsen.
Mp är sakta på väg att inse att ska de få mer inflytande så måste de öppna upp sig mer mot alliansen vilket vi redan ser tecken på.
Det stora hotet mot socialdemokratin är att det blivit oerhört trångt i politiken. S har inte längre en trovärdig politik / ledning. Jag är övertygad om att de kommer att göra en comeback i framtiden på något sätt. Kanske genom att släppa loss sin socialistiska fraktion vänsterut och formera sig som ett socialliberalt parti som kan ta upp kampen om de som idag röstar på alliansen samt bilda regeringar tillsammans med hela eller delar av nuvarande alliansen i framtiden.
Jag har svårt att se att de små C + Kd + Fp på sikt kan överleva. Ett eller flera av dessa partier kommer att dö svältdöden och väljarna kommer att gå till andra partier. Där har också ett socialliberalt parti chansen.
Kd på högersidan är en spegel av V när det gäller vilka de kan samarbeta med. Det gör dem svaga på samma sätt som V och kanske inte något attraktivt alternativ att välja om det inte vore att de är en del av alliansen. I princip har borgerliga väljarna bara fått ett bud från politikerna och det är alliansens valmanifest, detta gör att på lång sikt kommer C, Kd och Fp dö svältdöden.
Jag vet inte om Mp har den gamla ideologiska kappsäcken som du beskriver. Det är bitvis de borgerliga som är väldigt nitiska mot Mp och det är dem som stängt dörren för samarbete. S har varit vid makten och detta har gjort att Mp har blivit de vågmästarna som S blivit tvungna att luta sig mot. Mp ger sig inte innan de fått igenom politik som de driver så enkelt är de. Personligen är jag inte så förtjust att de vänder sig åt höger men samtidigt vet jag att de inte viker ner sig om de sitter och pratar med Reinfeldt. De blockerade till exempel jobbskatteavdraget som Reinfeldt ville genomföra utan att Reinfeldt ville ge någon politik till Mp.
När det gäller spänningarna inom partiet så måste någonting hända. Det är lätt att skylla allt på Juholt, och det löser ingenting att flytta bort honom. Om han kritiserar av folk som suttit i partitoppen väldigt länge och de inte har något tålamod för 5 % tappen han gjort som ledare då kan man titta på deras eget resultat.
Problemet är dem som suttit med i de socialdemokratiska finrummen som varit med på den resan som socialdemokraterna gjort från ett 45 % parti till ett 25 % parti. Dessa måste bytas ut. Jag kan inte tänka mig att ett parti med så många medlemmar som S har, har så lite kompetens i leden att de som sitter i toppen av hierarkin måste sitta där så länge som de gjort.
Om sossarna tar fram en tydlig politik på alla områden där de berättar exakt vad de vill göra , vilka lagar de vill förändra på alla politiska områden då kan de inte göra mer. Om Väljarna uppfattar det som höger eller vänster det kanske något man inte skall tänka på i första hand, utan mer ha en klar bild över vilka personer som de vill gynna.
Kloka tankar . Förutom det jag kallar Juholt problematik och ska inte läsas som en tillgång för partiet så saknar jag i Sverige ett socialliberalt parti. Som förstår dess innebörd. S skulle kunna gå till den planhalvan, men med de låsningar som finns inom partiet, och de är värrre än vad som kommuniceras ut via media, så är det inte troligt. Problemet inom S är att den idépolitiska debatten är död och så pass fossiliserad att även socialiberalism med viss automatik räknas som moderat och nyliberalism, vilket det inte alls bör vara.
Slutsatsen som Disenfeldt gör är också den jag gör. Den socialistiska fraktionen är mycket envis och det är inom dessa grupper S kärnväljare finns. Här finns det jag kallar fundamentalisterna där det mesta handlar om att gå tillbaka till en tid som inte finns llängre. Ett modernt socilademokratiskt parti med en socialliberal inriktning, men med bibehållna grundideologiska ideer om solidaritet skulle definitivt vara en utmanare mot alliansen.
Sedan är det tyvärr så, att hur mycket S tror på JUholt och hans omkringliggande stab så finns bara ett problem. Väljarna vill inte ha Juholt. Dessutom har väljarna sagt nej till S två val i rad och landar idag på 25%.
I den ide´politiska debatten, inom programkommissionen befolkas debatten av gamla socialdemokrater. Även om det finns de som applåderar Lars Engkvist återtåg till politiken som programsekreterare så räcker det som signal för mig. Har vi ingen annan, NY socialdemokrat som inte är präglad av det förflutna som hade kunnat axla det ansvaret?
När jag ser debatterna på S-bloggar så befolkas detta forum av socialdemokratiska åldermän med mer eller mindre fundamentalistiska åsikter. Var är de NYA debatörrerna inom S?
Om tex Jonas Morian tar sig ton, så ses han som en förrädare. Så illa ställt är det inom S.
Nå, kommer V att kunna hota S? Till skillnad från dig, essbeck, så ja det tror jag definitivt. I det sammanhanget är personbytet från Ohly till Sjöstedt bra. S kommer inte ha det lätt framöver.
I valanalysen från 2010 års val visar det att 15 % röstade på sossarna för att de tyckte att Mona var en bra partiledare. Jag är helt övertygad om att Juholt kommer få bättre siffror än så i 2014 års val.
Den viktigaste anledning till att folk röstar på sossarna handlar om att de har bra politisk ideologi (53%) och bra politik i frågor som de tycker är viktiga (50%).
I valet gav de sossarna underkänt så tillvida att folk inte tyckte att de som ledde partiet hade kompetenta personer att sköta landets politik (42%, att jämföra med moderaternas 77%).
Min slutsats är att om sossarna förlorar valet 2014 så beror det inte på Juholt personligen i första hand utan att de inkompetenta personerna i väljarnas ögon har varit med på resan ännu en gång och sänkt sossarna, jag talar om folk på ledande positioner som varit talespersoner under Görans tid och Monas tid, men också att socialdemokraterna misslyckats med att förklara sin politik till väljarna.
Väljarna belönar dem som ger dem en politik som gynnar deras livssituation, varannan väljare ser det som den viktigaste orsaken till att de väljer ett parti.
Notera att Juholt har inte varit i ledande position under Göran eller Monas tid så hans personliga ansvar för nederlagen är begränsade. Om personer som suttit kanske 10 eller 20 år på ledande platser inom socialdemokratin har mage att skyffla ansvaret på Juholt som inte ens suttit ett år då kan man börja fundera hur dessa personer är funtade. Sitter det personer där som alltid tror att det är någon annans fel när siffrorna pekar neråt då är inte de rätt personer att sitta där.
Säg att detta fraktionskrig fortsätter, dvs att de inte pratar politik så kommer fler att se socialdemokraterna som inkompetenta att leda landet och om samma personer skyller Juholt för detta då blir det bara konstigt.
Moderaterna är nästan sämst av alla partier när det gäller att locka folk att rösta på dem på grund av politisk ideologi (39 % att jämföra med sossarnas 53%), orsaken till att folk röstat på moderaterna handlar om att de givit dem politik som gynnar dem i den livssituation som de är i just då (60 %) men många har valt moderaterna på grund av Reinfeldt som viktigaste orsaken (51%), frågan är om Socialdemokraterna vill bli ett parti som man röstar på för att man tycker om partiledaren och man tycker inte att partiets ideologi är särskilt bra.
Vi går in i sämre tider och arbetslöshet nalkas och många som gynnats av Moderaternas politik ser att de inte gynnas längre om de blir sjuka eller arbetslösa. Om de väljer parti på grund av att det gynnar deras livssitatuation så kommer många på moderata sidan bli hopplöst förlorade för att de inte längre kan lyfta lönen och få jobbskatteavdraget.
Moderaterna kan inte göra någonting för att vinna över dessa personer som gör denna resa.
Jag mäter inte Juholts kapacitet i procent. Jag mäter det utifrån min erfarenhet av att arbeta med ledarskap och med politik. Vad jag ser är en person som inte har de ledaregenskaper som krävs, extern och minst lika viktigt internt. Hur han bygger sin stab, hur han responderar på förändring och hur nyorienterad han är. Mitt svar är Juholt är fel person för S av den enkla anledningen att han saknar spetsledaregenskaper. Han kanske kan med goda rådgivare kompensera det, men att se Juholt som statsminister är för mig, trots att jag är sosse, helt otänkbart.
Mer allvarligt är att den förnyelse som programkommisisonen startar med utgörs av det gamla gardet. Juholt KAN ändra sin laguppställning om han vill. Men även Juholt tillhör det gamla gardet. Att han inte satt i det förlorade laget operativt under de senaste valen är att inte förstå hur socialdemokratins väsen formerar sig. Juholt är ingen nytänkare och kommer aldrig att bli. Dessutom, de senaste turerna internt kring budgetmotion och annat tyder på allavrliga problem kring Juholt och de han omger sig med. Juholt ÄR viktig, oavsett om vi inte har personval i Sverige så har han tillsammans med VU och partistyrelsen det yttersta ansvaret för förnyelse och framtid. Bara för att man startar program och idepolitisk debatt betyder inte det att förnyelsen kommer. Det förnyas bara så mycket som Juholt och de han har tillsatt tillåter. Kommer de från de nya gardet? Nej, det gör de inte.
Man kan inte alltid hänvisa till statistik och siffror i synnerhet inte i den turbulenta politiska tid vi befinner oss i. Det finns inga givna sanningar. Vem kunde tro att Miljöpartiet skulle spränga 15 % vallen och att S fortfarande sjunker sakta men säkert ner mot 20%.
Krisen för S sträcker sig långt bortom vad går att läsa i media och det kommer att hända saker internt i partiet när vi närmar oss 20%. Tyvärr, för det är inte med glädje jag konstaterar det.
Ja, men det positiva med det negativa är ju att det gamla gardet lämnar in om de sossarna blir ett 20 % parti i nästa val.
Som sagt, jag är inte alls förvånad att Mp tar sig över 15 %. De ligger trots allt runt 17-18 % hos åldersgruppen som är under 35.
M kommer tvingas att täcka upp för C och Kd med stödröster eftersom C och Kds demografiska kurvor pekar neråt.