Tankar om det partiledarlösa partiet. #drev68

Med anledning av att Juholt avgått så har jag lite tankar och funderingar som jag kommer att vädra.

Frivillighet ?

Det sägs från officiellt håll att Juholt avgick frivilligt. Enligt mitt sätt att se det så har VU avsatt honom genom att övertyga honom att han borde avgå frivilligt för att annars ser de till att de lyfter bort honom från ämbetet. Jag tror att när ställs inför ett sådant ultimatum där man riskerar en öppen och blödande process i offentligheten där man genom att skapa en form av förtroendeomröstning där man samlar kongressen och avhandlar frågan om hans framtid där det kanske inte är säkert att den processen leder till att han avsätts. En sådan offentlig buktvättning av partiet undergräver partiet ännu mer och om VU var beredda att sätta igång en sådan process då är det bättre att gå åt sidan för att man bryr sig om partiet och vill skada det så lite som möjligt i den svåra situation som partiet är i. Jag köper inte de falska krokodiltårarna där många inom partiet som uttalat sig kritiskt mot Juholt och sagt att de vill att han skall avgå, att de plötsligt när det hänt är ledsna över att det hände. De fick precis som de ville och de borde fira istället, inklusive dem i VU som drivit denna frågan länge.

Media

Jag fattar inte att Socialdemokraterna själva bjuder in media att bli en part i processer som borde vara en dialog mellan partitoppen och deras medlemmar. Ett media som också själva medger att de gjort en del övertramp när det gäller jakten på Juholt. Att de själva tycker att det finns personer som gått över gränsen, den uppfattningen fick jag när inbjudna journalister satt och kommenterade avgången i Svt. Det så kallade krypskyttet där anonyma källor inom partiet läcker information till media. Jag vet inte vad jag skall säga om detta egentligen för jag tycker yttrandefriheten är betydelsefull men det borde vara så att partiet och deras officiella representanter har en policy att de aldrig kommenterar uppgifter som kommer från anonyma källor. Samtidigt om det är vissa typer av möten av känslig karaktär eller att man vill sitta och prata där det är högt till tak då borde man meddela pressen innan mötet att alla mobiler och andra kommunikationsverktyg kommer att vara otillgängliga för mötesdeltagarna. Detta är ett effektivt sätt att plocka bort alla ”direktsändningar” från det slutna mötet. Jag säger ingenting om att personer som är i partiet själva träder fram i egen person och kommenterar olika skeenden om man anser att det kan behövas, om man tycker att det inte kan tas i en dialog inom partiet. Jag upplever det som att media har haft stort inflytande över processen inom socialdemokratin, det är en blandning av Juholts egna öppenhet mot media där han själv bjudit in media att prata med honom om saker som inte handlar om politik vilket har bjudit in till att skapa det täcke som hindrade honom från att prata politik när han själv önskade göra detta.

Demokratin i partiet

För mig ser jag det som att VU har avsatt den kongressvalda partiledaren Juholt enligt det resonemang som jag nämner ovan. Konsekvensen blir att VU helt enkelt har skjutit hela den demokratiska processen i sank även om det inte officellt anses vara på det sättet. Att åsidosätta kongressens beslut och vilja är väldigt allvarligt och jag anser att ansvaret för att ha skapat denna situation vilar tungt på de personer i VU som övertalade Juholt att avgå ”frivilligt”. Personligen anser jag att samtliga 7 ordinarie ledamöter i VU skall avgå med omedelbar verkan och de 7 suppluanterna träder in i deras ställe fram till ordinarie kongress nästa år 2013. Det råder ett systemfel i socialdemokratiska demokratistrukturen, de har inga verktyg för att avsätta en partiledare utan de måste tydligen övertala en partiledare att ”frivilligt” gå åt sidan. Det råder också en konservatism där man försöker att värna om traditioner i partiet till ett absurdum. Tider förändras och med den kommer teknologisk utveckling som man måste hitta ett fullgott förhållningssätt till. Som exemplet ovan så kanske det inte är så bra att vid ”känsliga möten” ha mötesdeltagare som har direktkontakt med media och kanske använder detta som ett påtryckningsmedel för att påverka diskussionen i just det mötet.

Modellträningprincipen

Istället för att bara klaga över vad som är fel i socialdemokratin ur demokratisynpunkt anser jag att det inte är mer än rätt att presentera en lösning enligt mitt sätt att se det. Modellträningsprincipen innebär att man ett år innan ordinarie val kan ha ett öppet provval där alla som är medlemmar i partiet har rätt att lägga en röst enligt samma struktur som används när man röstar i val. Listorna ser likadana ut som de skulle göra i ett val med skillnaden att det är en lista för varje viktigt ämbete i Partiet. Varje medlem i socialdemokraterna har samma röststyrka dvs en medlem en röst. Man kan välja till exempel ”statsministerkandidat” där man kan ha en lista med folk som vill axla det ansvaret och där partiledningen har bestämt ordningen på listan men kryssar man för folk längre ner på listan så kan de flyttas upp eller ner alternativt att det är fritt att kryssa hur man än önskar och det blir så att den som får mest kryss är den som blir vald till statsministerkandidat för socialdemokraterna. Fördelen är att alla som är på listan är beredda att leda partiet i 4 år frammåt om de får mest röster av medlemmarna och en finess i det hela kan vara att även om man axlar rollen som statsminister efter valet så måste man få förnyat förtroende i en likadan omröstning 4 år senare. Det finns inga begränsningar för vilka personer som kan väljas på detta sätt och utan tvivel för de som blir valda på detta sätt kan svart på vitt visa att man har stödet i partiet. Det blir också ett sätt för att justera de lokala listorna för val till kommun, landsting och riksdag inför valet om ett år. Man kan välja ”skuggministrar” talespersoner för partiet i olika frågor där man officiellt blir ansvarig för att föra partiets talan inom vissa områden. Detta system innebär i princip ett avskaffande av partiledaren som position inom partiet. Partiet har en partisekreterare som meddelar om partiet beslutar om nya politiska policys medans ”statsministerkandidaten” blir mer av rollen som talar om övergripande ideologiska frågor men kan samtidigt hänvisa journalister med frågor angående till exempel miljö till en vald talesperson för miljöfrågor som också blivit vald eller utsedd av statsministerkandidaten. Är man i opposition anpassar man så att man har en uppsättning med personer som blir ”skuggministrar” enligt samma ordning som regeringen väljer att dela upp ansvaren. Det tråkiga här sett ut journalisternas synvinkel är att Socialdemokraterna har då en massa valda personer som är talespersoner för olika frågor och allting som handlar om saker som kommer från journalisternas anonyma källor eller frågor som handlar om privat karaktär , dessa frågor kommer inte svaras på eftersom de talespersonerna med ett specifikt område representerar inte sig själva i kontakten med journalisterna eller andra utan de representerar partiet och har till uppgift att föra fram partiets ståndpunkter i olika frågor.

Det blir en mer strikt hållning från partiet och det kommer bli fruktansvärt tråkigt sett ur journalisternas synvinkel om de är intresserade av saker som inte handlar om politik. Kanske väljarna själva kommer uppfatta det som otroligt tråkigt men hellre det än en kommunikation mellan partiets företrädare och media som handlar om allt annat är politik och sakfrågor.

Ett parti som är så stort måste ha representanter för partiet som kan visa att man har ett tydligt stöd i ryggen av sina medlemmar och detta får de genom modellträningsprincipen. Det blir också så att partiet får representanter som är där med ett tydligt mandat från sina partikamrater som vill att de skall vara där och toppen av partiet blir inte ett gäng med kompisar som har det svårt att flytta på sina gamla partikompisar för att man har en personlig relation till dem. Det blir ett urval där personerna är valda för att de har varit duktiga att kommunicera med sina medlemmar och kunnat övertyga dem varför de är rätt person att företräda dem. Precis samma förehavande som de skall vara duktiga på i en situation ett år senare när de skall försöka övertyga icke medlemmar att rösta på socialdemokratin.

Jag försöker inte leka någon besserwisser med att skriva detta, jag försöker bara hjälpa till och kanske bidra till att skapa lösningar så att partiet blir funktionellt och representativt för sina egna partimedlemmar och detta är det sätt som jag anser skulle ”fixa” just detta. Syftet är att flytta makten till medlemmarna och detta innebär att man flyttar makten från partitoppen ner till gräsrötterna så att representaterna för partiet tvingas hela tiden att ha en god och sund relation till gräsrötterna. Om de inte klarar av att upprätthålla denna sunda relation med gräsrötterna innebär detta att de kanske tvingas bort från sin position efter nästa kongressval som är då ett år innan valet, kanske att man skapar en tradition att man har provvalet tredje söndagen i september, med allt vad det innebär med kampanjer som om det vore ett riktigt riksdagsval.

Mina funderingar på Ylvas svar.

Först berättar hon att hon bloggar mycket, sedan beskriver hon reaktionerna på sin förra bloggpost.

Dessa ord skrivna av henne fastnar i mitt medvetande.

”Vi har själva skapat den och det är vi själva, ingen annan, som kan vända utvecklingen. Men om vi inte utgår från en korrekt beskrivning av verkligheten, och anstränger oss att förstå vår roll i dagens politiska landskap, så kommer vi inte att lyckas.”

Med risk att jag väger hennes ord på guldvåg och tar texten ur sitt sammanhang så försöker jag fundera över vad den djupare meningen är i de orden. Vi (socialdemokraterna) har skapat den situationen vi sitter i och vi är de ända som kan ta oss ur det. Jag vet, inte hennes ord utan min tolkning nu. Jag reagerar på ordet ”vi” för att det kan vara ett väldigt stort omfattande område. Att socialdemokraterna skall ta sig ur den situationen de själva skapat och fastnat i eller att de toppolitiker som styrt sossarnas utveckling de senaste 20-30 åren också är ett ”vi” inom socialdemokratin skall ta socialdemokratin ur den situationen som de själva varit med och skapat.

Nästa mening ”Om vi inte utgår från en korrekt beskrivning av verkligheten”, där kan man undra om vi är toppen av socialdemokratin som haft avgörande ansvar för att ha skapat krisen eller de som är medlemmar i partiet som lever i en verklighet som ”högdjuren” inom partiet lämnat för länge sedan. Ta Ylvas exempel som varit i politiken från slutet av 80 talet på ledande positioner, säkert duktig på många sätt och i en position där hon haft makt att besluta. Hon har haft god möjlighet att pröva de idéer som stått henne närmast och jag antar att partiet har lyft fram henne på grund av de idéer hon haft.

Jag tror inte att politiker som suttit lika länge som Ylva i det politiska topprummet har kvar förmågan att sätta sig in i en verklighet som deras väljarbas lever i. Det kanske inte samma skada skedd för en borgerlig politiker att sitta länge för att de lever oftast ett liv som motsvarar det av deras väljarbas. En del av problemet är just den dåliga rörligheten i toppskiktet av partiet. Folk som kommer utifrån en vardag, med jobb och vardagsproblem som har i sitt eget huvud tankar och idéer som är så färska som möjligt om hur verkligheten ser ut.

Hursomhelst så tror jag att det knappast blir ett nerköp att få in detta friska blod i socialdemokratiska toppskiktet för att vädra ut den lilla klubb som nästan drabbats av intellektuell inavel. Bättre rörlighet där man har en tidbegränsning där man sitter som riksdagsledamot, förtroendevald, minister, statsminister är en nödvändighet för att understryka att socialdemokraterna är ett parti som bärs fram av idéerna och inte av personerna.

Att ha en begränsad tid som man sitter på ett mandat beskrivet några rader ovan skapar också en kultur där man lockar in folk i politiken som är bara där på besök och aldrig siktat på att vara politiker i hela sitt liv. Personer som kommer från en verklighet där de sett problem och har idéer som de vill pröva i politiken. Då får man det partiet som Ylva efterlyser.

Att göra analysen av den korrekta beskrivningen av verkligheten är ingenting som skall göras av de personer som varit med på den resan i början av 90 talet till idag och krympt partiet rejält. Om de hade haft lösningar, om de hade haft en korrekt beskrivning av verkligheten så hade inte socialdemokraterna suttit i opposition som de gör idag. Det är ju inte så att ifall Djurgården Ohlys och Reinfeldts favoritlag skulle ha samma tränare och ledarstab och det gick riktigt illa för dem och de åker ur allsvenskan, de åker ur superettan, de åker ur division 2 och i division 3 har de samma tränare och ledarstab som tagit dem hela resan ner i träsket och de sitter där och säger. Vi har lösningarna för hur vi skall ta oss upp i allsvenskan igen.

I verkligheten hade Djurgården i detta fall sparkat tränaren ifall de trillat ur allsvenskan. Man fortsätter inte med samma manskap förutom om man är socialdemokrater och tror att folk som bidragit till socialdemokraternas fall skall ha förmågan att lyfta socialdemokraterna ur träsket.

Idrottsmetaforen är kanske lite haltande men det gäller samma sak i näringsliv eller inom andra platser där man mäter resultat. Man sätter upp ett mål, siktar på det och når man inte ens i närheten av detta mål då bör man lämna plats för någon annan att ta vid och försöka.

Nog sågat för mig.

Det är bra det Ylva skriver om de områdena som hon anser att socialdemokratin måste vara tydliga inom, svagheten i detta är att det egentligen inte är konkret men samtidigt får man vara lite rättvis att peka på att det kanske inte är hennes uppgift att vara konkret för att förekomma den process som jag antar att socialdemokraterna håller på med just nu. Att snickra ihop en politik som håller måttet.

Det känns lite konstigt att hon efterlyser en tydlighet i politiken men själv bara presenterar de områden där hon anser att socialdemokratin skall vara skarpa. Hon skriver inte som hon predikar.

Trots all den negativa kritik som förhoppningsvis är konkret från en som efterfrågar konkretisering så tycker jag det är bra att hon bloggar, det är generöst att ha kommentatorsfältet öppet även om det inte alltid är de snällaste saker som skrivs där. Vad jag gillar är att det är på hennes blogg som politiken händer just nu och alla tidningar får spela andra fiolen. Det blir hennes ord, på gott eller ont som man kan läsa utan förvanskningar och tolkningar. Jag tror att det är framtidens melodi att göra så.

Jag vill ha en bloggande statsministerkandidat i Juholt som varvar egna texter med länkningar till alla debattartiklar som han skriver men också har ett och annat youtube klipp där han med egna ord beskriver sina idéer och tankar. Men jag tror inte detta kommer hända även om det borde hända. Man kan ha full kontroll över kommentatorsfältet om man så önskar. Man kan bygga upp en FAQ baserat på alla frågor och funderingar som kommer i kommentatorsfältet. Bygger man upp den kontaktytan nu så kan den vara väldigt användbar i valet.

Man kan faktakolla tidningarnas påståenden och man kan lägga till saker som de undviker att ta med i sammanhanget. Det finns mycket man kan göra med en blogg och man vore en dum socialdemokratisk statsministerkandidat om man struntade i att öppna en sådan kanal mot väljarna.

Har Ylva Johansson sagt A får hon gärna säga B också.

Det känns så billigt på något sätt att Ylva Johansson kommer till slutsatsen att det är Juholts fel att socialdemokratin är där de är just nu när det gäller förtroende från väljarna. Det är knappast så att Juholt tog över ett Socialdemokraterna i gott skick utan det var ganska sargat och skadat långt innan Juholt blev vald till partiordförande.

Problemen har börjat mycket tidigare och man kan gå tillbaka mitten av 90 talet för att se att som politisk parti har de minskat varje val fram till 2010, under den tiden har Ylva Johansson själv varit minister när socialdemokraterna haft makten och hon är mer ansvarig för den riktning som socialdemokratin har tagit och hon är mer ansvarig för den situationen som socialdemokraterna sitter i idag. Vid samma tid har Juholt sedan 1994 suttit i riksdagen men utan att ha fått förtroendeposter i Göran Perssons regering eller varit bland Mona Sahlins tilltänkta ministrar .

Men hur ser då Ylva Johanssons kritik ut ? Tittar man på hennes blogg så handlar det om att Juholt har 16 % förtroende i opinionsmätningarna och det är helt hans eget fel, och det är partiledaren som försatt partiet i den allvarliga situation som partiet är i just nu. Som jag skrev innan så började det inte med Juholt utan så mycket tidigare. Under dessa år har få reaktioner blivit från socialdemokraterna själva trots att de tappat från 45 % och minskat cirka 5 % per val. Under Göran och Monas ledning (med Ylva som minister).

Ylva lägger kritiken på bordet, hon pekar på att det är Juholts fel och sedan stannar det där. Inga lösningar presenteras. Inga förslag där hon lanserar sig själv som en utmanare till Juholt eller ger stöd till någon hon önskade skulle leda Socialdemokratin. Bara peka på ledaren och konstatera att där ligger felet. Det kanske är dags att öppet deklarera att man är redo att utmana Juholt i kampen om partiledarposten vid den ordinarie kongressen 2013. Då kan Ylva säga att hon står till förfogande, kanske Mona vill pröva en gång till eller kanske till och med Göran känner att det är dags att göra comeback i politiken. Thomas Bodström kanske vill kandidera eller firma Ö och Ö.

Saken är den att någon av dessa personer förutom Mona och Göran kan ha fått förfrågan att leda socialdemokraterna men de kanske tackade nej ? Vad jag fattat det så har det funnits personer som fick frågan före Håkan Juholt att bli partiledare i den slutna processen men de skall ha tackat nej. Varför tackar man nej? Jag menar är man i ledande position i partiet men man vill inte leda partiet vad har man då där att göra ? Men det kanske är lättare att sitta lite vid sidan av och kritisera på sin topposition i partiet istället för att axla ansvaret att ta partiet in i framtiden.

Ylva Johansson pratar gärna om att Sverige behöver en vass och tydlig opposition men själv vill hon inte vara vass och tydlig och säga B efter A för att sätta ut riktningen och berätta vad hon vill göra för Socialdemokratin för att nå dessa mål. Mona Sahlin påstod att hon var för en öppen process i partiet men gjorde aldrig någonting för att skapa den öppna process så hennes kritik är direkt orättvis med tanke på vad hon hade kunnat göra när hon hade makten i sin hand. Att socialdemokratin är där de är handlar mycket om denna slutna kultur som finns i väggarna, och under de regler som styr partiet har Juholt blivit vald.

Hur man än ser på Juholt så blir det att varje gång som ledande socialdemokrater kritiserar valet av honom så underkänner man också strukturen av demokrati som valde fram honom till ledare, kanske det är samma ledande socialdemokrater som själva blivit valda av samma demokratiska struktur och till och med varit dem som pushat för Juholt som partiledarkandidat. Vad säger det om de ledande socialdemokraterna som bitvis riktar hård kritik mot Juholt ?

När jag tittar på socialdemokraterna så kanske det till och med kan vara till nytta för socialdemokraterna att krasha och brinna rejält så att man kan lyfta ut de personerna som varit med och tagit socialdemokraterna från ett 45 % parti till ett 30 % parti. Människor som suttit på förtroendeposter i kanske mer än 20 år. Man kan ju lätt säga att de fått chansen att forma socialdemokratin och vi lever med resultatet idag.

Kritik är inte särskilt farligt men den borde innefatta två ingredienser, beskrivning av det man anser är fel, men också en presentantion av en lösning på problemet. Ylva Johansson är duktig när det gäller den första biten av detta men missar helt den andra biten och svävar in i vackra ord om socialdemokratin och hur det borde se ut i ren allmänhet. Mer eller mindre floskler utan preciseringar. Skall man vara riktigt elak så kanske detta helt enkelt handlar om att Juholt sparkade ut henne ur verkställande utskottet och nu när saker ser purt ut så tar hon chansen och ger igen ? Jag hoppas verkligen att det inte att det ligger på en sådan egoistisk och personlig nivå. För då handlar det mer att ge igen för gammal ost och man kanske inte bryr sig om ifall det skadar partiet eller inte.

Personligen är det inte saker som ligger politikerns personliga plan som betyder någonting när jag väljer att rösta så jag bryr mig föga om de icke politiska argumenten, men jag väljer parti efter ideologi som tilltalar. Eftersom jag ligger politiskt till vänster så ger jag lite makt till socialdemokraterna oavsätt om jag röstar direkt på dem eller på V eller Mp. Om man tittar på valundersökningen från 2010 års val så är det väldigt få som väljer ett parti beroende på ledaren utan de flesta väljer på politiskt sakliga grunder vilket ger mig gott hopp att sådana saker som inte handlar om politik som är knutet till partiledarna blåser bort och har minimal betydelse när folk skall lägga sin röst i val.

 

Finns en tydlig kritik mot Mona Sahlins uttalande.

Mona Sahlin vill ha en öppen process när det handla om att ta fram en ny partiledare. Det känns lite för sent för henne att framföra detta nu, hon borde satt detta förslag i sjön från dag 1 under sitt eget partiledarskap. Varför kunde hon inte eller ville hon inte göra dessa förändringar när hon var partiledare ?

Jag håller inte med Kent Persson (M) om att detta är en kritik riktad mot Juholt, jag håller inte med Jinge som tycker att (S) skall säga åt Sahlin att hålla tyst, men jag tror att tokis är på rätt väg när han pekar på att partiet är ur tiden.

Det skall vara en öppen och livlig debatt där även Mona Sahlin kan delta utan att någon skall säga åt henne att hålla tyst, om förslagen riktar sig mot punkter som fyller en problematik som måste lösas då skall alla förslagen upp på bordet så att man kan se vilka vägar som man kan gå mot för att hitta en lösning. Hon pekar på en systematik i partiet som inte är bra och det är inte detsamma som att rikta kritik direkt mot Juholt som person.

Jag tycker inte att Sahlin andas bitterhet, klart att det inte kan vara kul att tappa partiledarskapet på det sättet som hon gjorde det men nu ser det ut som det gör och det finns en distans till detta tror jag. Jag tror Sahlin bryr sig om sitt parti och att hon vill göra saker för att hjälpa till även om hon inte sitter vid partiledarrodret, och oavsätt vad hon gjort innan så är den kritiken mot hur man väljer sina företrädare mycket bra och helt rätt i detta fallet.

Hur skall Socialdemokraterna bli det öppna och demokratiska parti som är fas med tiden ? Jag tänker inte göra några detaljerade funderingar eller ens peka med hela handen när det gäller vad som skall förändras, jag är inte medlem i socialdemokraterna och jag lämnar det till dem att bestämma vilken riktning de skall ta.

Det finns en grundstämning i partiet som måste infinna sig. Det handlar om en grundläggande tes som gäller för vilket parti som helst stort som litet. En som är medlem i ett politiskt parti skall bli lyssnad på, de frågor, de idéer och funderingar som någon kommer med till partiet skall tas tillvara på, och de idéer som det väcks gehör för bland andra medlemmar skall utvecklas så att slutligen blir konkret politik av det.

Tankar och idéer som man har som inte blir av skall kunna förklaras varför just dessa förslag inte är aktuella att driva för socialdemokratin. När det gäller företrädarna på förtroendeposterna i partiet så skall medlemmarna känna att denna personen är en bra företrädare även om man kanske inte personligen håller med om varje idé och tanke som företrädaren står för.

Kort sagt, man skall kunna känna som aktiv medlem i partiet att man är med och att man blir lyssnad på, och man skall kunna veta att om man har goda förslag då tas dessa förslagen tillvara och man ser till att de bidrar till att förändrar poltiken.

Jag tycker det är viktigt att det finns någon form av rotation när det gäller ledande företrädares engagemang som förtroendeval. Dvs att det finns en tidbegränsning som gör att man sitter en viss tid på ett ämbete, sedan får man ta ett steg tillbaka. Nu kanske inte miljöpartiets rotationsprinciper är aktuellt som lösning för socialdemokraterna men man kan kan inspireras av deras lösning men förändra detta så att det passar socialdemokratin.

Problemet som man måste komma åt är den idépolititiska stagnationen som uppstår när det bara är samma människor som sitter som sitter på förtroendeposterna. Det är stor risk att man tappar förmågan att tänka nytt och hitta nya vägar som partiet kan vandra på när det är samma personer som sitter på samma platser mandatperiod efter mandatperiod.

Jag kan se riktningar som jag tycker socialdemokratin tagit som varit fel väg, och enligt mig börjar det någonstans i mitten av 90 talet när Göran Persson tar över makten. Även om han som person är ganska kunnig så blir det en tid under socialdemokratin där makten koncentreras hos honom, en typ av kontrollbehov där han verkar sakna viljan eller förmågan att delegera ansvar och förlita sig på andra personer. Det är ingenting att skryta med för Göran Persson att vara en person som tog över ett 45 % parti och när han lämnade var partiet nere vid 35 %. Hans ledarskapsstil skapade strukturer inom socialdemokratin där det verkade viktigare att stå på god fot med Göran Persson än att ha stora idéologiska tankar. En princip som han tillämpade när han rekruterade Thomas Bodström till nu justitieminister, när han går utanför partiet för att handplocka en person så handlar det om att hitta en person med lojalitet till Göran Persson själv samtidigt som han underkänner hela sitt eget parti och avstår från att ta fram personer från det egna partiet för att ta plats i regeringen.

När Göran Persson lämnar partiledar- och statsministerposten efter det dåliga valet 2006 så lämnar han efter sig en härskarstruktur som är bunden till honom som person. Det finns alltså någon form av vaccum i toppskiktet av partiet när han försvinner. Om man nu skall tala om Sahlins färska förslag där mer öppenhet skall råda i processen för att välja ny partiledare, om detta hade funnits vid tiden då Sahlin valdes då tror inte jag att hon hade blivit partiledare. Hon var inte en person som hade djupt stöd i höger och vänstersidan i partiet utan hon hade sin starka väljarbas på högersidan i socialdemokratin. En högersida som är mycket mindre i ett parti som betraktas ligga till vänster på den politiska skalan.

När hon sedan blir vald och tar socialdemokratin i en riktning som hon tror är bra dvs åt höger då sätter hon en riktning på partiet som inte är traditionell, folk känner inte igen sig och de distansierar sig från partiet. Att sedan lita så lite på de grundtankarna som socialdemokratin står för och knuta partiet fast i ett Rödgrönt samarbete eller alliansen light är som att flytta initiativet till de politiska motståndarna. Vi fick ett val 2010 som handlade om att ta ställning till två politiska bud och det var alliansens och rödgrönas bud till väljarna. Ett dramatiskt steg bort från den politiska mångfalden och ett av partierna självvalt initiativ.

När förlusten är ett faktum efter valet 2010 är det konstigt att Sahlin inte avgår. Har man satt upp ett mål och missat detta då borde man ödmjukt stiga ner och låta någon annan pröva. Nu tvingas hon istället bort från partiledarposten på ett sätt som knappast rosar rosornas parti utan att hon infört den demokratiprocess i partiet som hon nu anser att partiet behöver.

Jag ser framför mig ett parti i socialdemokratin som helt enkelt inte tror på sin egen ideologi, de tror inte att de politiska grundtankarna i socialdemokraterna fungerar. Jag för min del tror att grundtankarna i socialdemokratin är bra och den tilltalar folk. Förhoppningsvis kan man skapa en politisk tydlighet som man hinner kommunicera till väljarna i god tid innan valet står för dörren.

Det sämsta man kan göra är att bli en kopia av alliansen eller moderaterna för att man tänker att det är vad människor vill ha. Man måste hitta sin egen väg och hitta en tydlighet som sticker ut och attraherar väljaren. Hur detta ser ut i detalj, ja förhoppningsvis kan man se detta snart.

 

 

Image är viktigare än ideologi för Liza Marklund.

Tänk om alla väljer parti beroende på hur man uppfattar att partiledaren är istället för att välja ett parti beroende på vilken ideologi och vilka idéer de vill driva. Men ok hon säger att hon inte skall rösta på Juholt eftersom hon inte förstår vad han säger. När jag tänker på Liza Marklund så kommer jag att tänka på de böcker som hon skrivit som är riktigt bra men också om turbulensen runt boken ”Gömda” där hon fick efter mycket om och men komma fram i medialjuset och medge att mycket i boken var uppdiktat.

Skall man vara petig så blir det nog svårt för henne att rösta på Juholt i vilket fall om hon är skriven i Stockholm och han kandiderar till riksdagen i Kalmar läns valkrets så det blir nog ganska svårt för henne att rösta på Juholt även ifall hon skulle vilja. Men ok jag fattar vad hon menar, hon väljer bort socialdemokratin på grund av Håkan Juholt.

Jag hoppas verkligen det är mer än så, jag menar att det är något i socialdemokratiska partiets program och ideér som gör att hon väljer bort det och inte bara för att hon tittar på ytan på politikern och väljer bort någon av den anledningen.

Kanske mer intressant vilken hon skulle rösta på baserat på samma ytliga premisser.

 

Jag kan aldrig rösta på socialdemokraterna om de anser att det är ok att mörka partibidragen.

Det handlar om att visa sina händer och säga, ”jag har ingenting att dölja”. Det handlar också om att välja vem som är den viktigaste personen för ett politiskt parti. Är det pengarna som är det viktiga och att dölja identiteten av de företag, lobbyister, PR grupper och alla andra som inte har rätt att rösta?

Detta handlar om Sverige och om det skall vara ett land som styrs av de invånarna som röstar på dem istället för att styras av intressenter som sponsrar partierna. Min uppfattning är väldigt tydlig på den punkten. Man skall inte kunna köpa sig makt. Socialdemokraterna verkar inte ha sin ideologiska kompass i ordning och en inställning att man inte önskar transparens .

Jag kommer aldrig kasta bort min röst på ett gäng idioter som håller de privata intressenterna bakom ryggen. Att vika ner sig och tillåta en mörkning av partibidragen är ett svek mot varje person som vill att makten skall komma från folket och ingen annan.

 

”Business as usual” för Juholt.

Jag läser att Juholt skall delta i ett seminarium i morgon som handlar om hur man behåller lusten som chef även under tuffa perioder. Det är ett synnerligen aktuellt ämne och det kan antas att det blir extremt välbesökt. Jag minns när för detta fotbollsspelaren Henrik Larsson sommarpratade och han talade om presskonferencer med landslaget där Zlatan var med. Journalisterna var bara intresserade av att prata med Zlatan och när han var klar brukade journalisterna lämna presskonferensen utan att lämna de övriga personerna på podiet någon uppmärksamhet.

Kanske man kan gissa ett liknande scenario imorgon, det kommer nog bli en plats där journalisterna knör sig in i seminariet och väntar på frågestunden som om det handlade om en presskonferens. Om nu sossarna skall köra vidare med Juholt då måste han lämna Stockholm och ta sig tid att prata med sina partikompisar ute i landet, stänga dörren och ta ris och ros från dem och ta med sig tankar och idéer som kan användas till att förändra politiken om det är det som behövs.

Politiskt sätt identifierar jag mig själv som vänster dvs jag kan tänka mig att rösta på något av de tre partierna som jag anser ligger till vänster i politiken. Jag säger detta för att poängtera att jag är en av dem som kanske kan tänka mig att rösta sosse men de kommer aldrig att få min röst per automatik och jag kommer aldrig innan ett val säga vem jag valt av de tre för jag anser att alla människor skall välja sitt parti efter eget huvud inte efter vad någon annan sagt.

Jag tycker om att prata om politiska frågor, om idéerna så när sådan här dynga som jag tycker att allting är runt Juholt och hans bidragsangelägenheter blockerar en sådan diskussion. Jag skriver lite djupare om mitt resonemang om detta i bloggposten med namnet ”antipolitik”.

Så alla som är intresserade av att prata politik vilket ämne det än må vara är hjärtligt välkommen, mer än välkommen att gör det här på min blogg eller att jag dyker upp på er blogg och snackar sakpolitik. Jag tror att Johan, Martin, Peter, Högberg, Peter, och andra vill snacka politik istället för att prata antipolitik.

Om jag själv skall blogga på det sättet så måste jag sopa framför min egen dörr och hålla rent där. Dvs att hela tiden fokusera på sakfrågorna och reflektera över detta efter mitt eget politiska tycke. Och sedan är det upp till mig att försöka lyfta fram bloggare och andra som för sakpolitiska argument oavsätt om de står mig politiskt nära eller långt ifrån. Det räcker inte med att man står och är kritiskt mot någons förslag men också att man lägger till egna funderingar om hur det borde fungera istället, med alla de fel och brister som andra kanske ser i de fundringarna.

I grund och botten har inte Juholts personliga klavertramp någonting med själva sakpolitiken att göra. Det är irriterande att det händer och det känns så klumpigt gjort av detta, men det går inte att ta denna fjäder och göra en höna av det medans man tittar på SvD, DN, Expressen och Aftonbladet som har gjort en hönsfarm av det där man säljer hönornas ägg och drar in pengar. Dramat med alla möjliga och omöjliga vinklar, man behöver inte bli en del av detta. Speciellt expressen och aftonbladet har ett egenintresse i att sälja lösnummer, det betyder att när järnet är varm då måste man smida och hålla liv i ämnet. Det handlar inte om vem som gör rätt eller fel utan vilka vinklar som man kan skriva om ämnet för att hålla intresset uppe.

Jag vill inte vara en del av detta så tillvida att jag länkar till artiklar som inte handlar om sakpolitik men skriver någon på DN, SvD, Expressen eller Aftonbladet tänkvärda och seriösa artiklar så tar jag gärna och länkar dem till min sida.

Jag har varit på tokis när det gäller hans skapande av nidbilden av Juholt där han knuter an honom med massmördaren och diktatorn Stalin. Det finns ingen förväntning att en person som röstar på moderaterna skall tycka särskilt bra om socialdemokraternas ledare men man kan argumentera mot socialdemokratin på ett sakpolitiskt sätt, eller fungerar inte det ?

Hursomhelst. Vad som än händer med Juholt så har inte sakpolitiken förändrats under dessa dagar. Dvs vad socialdemokraterna står för och vad de inte står för. Om det finns folk som är så ytliga att de bara väljer ledaren och väljer bort ett parti på grund av ledaren och struntar fullständigt i vad partierna står för då är det bara för dem att välja på det sättet. Vill man ha sådana sympatisörer som bara väljer ett parti baserat på ytliga premisser ? Det är mer förödande för ett parti om man bara kan locka sådana personer till partiet.

Vid sidan av allt detta så måste jag lyfta fram United Minds initiativ där man inför en löpande väljarbarometer något som jag tror skapar en bättre bild av opinionsläget för att man mäter lite varje dag och lägger ihop resultatet för de senaste 30 dagarna. Jag tycker fortfarande inte att det är helt bra med webpanelerna för jag anser att de inte når alla grupper av det svenska folket men det är ett steg i rätt riktning.

 

Tankar från sossetidningar 26 maj 2011.

Gör ett litet svep bland sossetidningarna som finns ute i landet för att lyfta fram dem och hjälpa till att försöka bryta mediadominansen som lutar höger i rikspressen.

Vägval i vården

Från texten.

”I dag håller vi på att bygga upp två parallella sjukvårdssystem.”

”Så, det är förståeligt (dock inte så klokt i ett längre perspektiv) att arbetsgivare och fackförbund tecknar avtal med de privata sjukvårdsföretagen. Problemet är att det innebär att vi drar undan benen för den offentliga vården, att vi riskerar ett samhälle där rätt till vård styrs av plånboken, inte av behov.”

Juholt spelar högt

från texten

”Medan regeringen sägs vara positiv till en förlängd insats ställer sig Socialdemokraternas Håkan Juholt avvisande; behovet av en flygförbudszon är slut, hävdar S-ledaren, Gaddafis stridsflyg har slagits ut.”

”Ja, det är förmodligen som S-ledaren säger, att FN frågar endast efter de resurser som respektive land är beredd att ställa upp med. Erbjuder svenska regeringen Jasplan, då blir det Jasplan som efterfrågas. Borgerligheten sitter därmed med trumf på hand.”

”Och regeringen ges möjlighet att anklaga social demokratin för att svika när FN kallar. Och traditionen att i riksdagen nå breda överenskommelser inför internationella operationer bryts.”

Riktiga och oriktiga sossar

Från texten

””Jag hatar likriktning och cirkulärledare”, sa Juholt. Partimegafoner är enfald. Fri och rak debatt byggd på ( i detta fall) Socialdemokratiska värderingar är mångfald. Håkan Juholts attityd är helt äkta. Han har själv bråkat, diskuterat, talat (och möjligen småmyglat) sig fram till ordförandeposten i sitt parti. Juholt är allt annat än inskränkt. Det är hans största tillgång.”

Fas 3 sjunker

från texten

”Har då inte Moderaterna förvandlats till ett ”bevarande bidragsparti”? Där bevarandet av den moderata politiken till varje pris är viktigare än att inse att man är fel ute? Där moderaterna ger bidrag till företagen för att de ska ta emot arbetslösa? Där socialbidragen ökar lavinartat när utförsäkrade inte längre har någon inkomst?”

”De Rödgröna i Göteborg erbjuder de i Fas 3, med kommunalt försörjningsstöd och med placering inom kommunen, en anställning med 18  000 kronor i månadslön i ett år.”

”I Rödgröna Malmö finns det en annan variant. Under ett år ska de i Fas 3 få olika typer av stödjande insatser och utbildning. Arbetsförmedlingen bidrar med 5  000 kronor för varje person. Om de ännu är arbetslösa ska deltagarna garanteras jobb i två år inom kommunen. Om någon ännu då är arbetslös har denne åtminstone kvalificerat sig för en ny a-kasseperiod.”

Tunga tider för regeringen

från texten

”Regeringens motgångar har haglat tätt den senaste tiden. I förra veckan fick han backa från misslyckandet med Fas 3. En åtgärd som slår blint och fel.”

”Regering har tidigare lagt fram en rad förändringar vad gäller fackliga medlemmars rätt att gå fackliga utbildningar för att lära sig mer om sina rättigheter, skyldigheter, arbetsmiljö och så vidare. Ett galet men strategiskt förslag som ett led i att försvaga fackföreningsrörelsen.”

”Även sjukförsäkringen har fått reviderats då de drastiska förändringarna lett till inhumana effekter för exempelvis cancersjuka som tvingats till arbetsförmedlingen.”

Sätt stopp för hyrläkarna

från texten

”Den som har störst behov av vård får inte längre företräde. I stället är det de rika, friska och röststarka som går först.”

”Landstingen får extra pengar för nybesök, men inte för en återkommande patient. Det betyder att det är mer lönsamt att behandla en enkel åkomma i stället för att ta sig an en svårt sjuk MS-patient. Med ett tjusigt ord kallas det för undanträngningseffekter. I klarspråk handlar det om att ge mer vård till rika och friska, i stället för till dem som behöver den mest.”

”En av de värsta företeelserna är stafettläkarsystemet, som kostar landstingen miljarder kronor varje år. I stället för att ha fast anställda läkare snurrar stafettläkarna in och ut. Det är förödande för landstingens ekonomi, eftersom en hyrläkare kostar nästan dubbelt så mycket som en ordinarie läkare. Det är förödande för de äldre och kroniskt sjuka patienterna, som inte får den kontinuitet och trygghet de så väl behöver.”

@Moberg, @Högberg,  @Röda Berget, @Peter, @Westerholm, @Alliansfritt, @Sebastian,

Omöjligt för Bodström att göra någon som helst djupanalys av Juholt i sin bok.

Gudmundson ”glömmer” en sak i sin subjektivitet. Juholt hade ingen vald position i kretsen runt Persson eller Sahlin så det finns inga djupa analyser som kan komma från Bodström när det gäller Juholt.

De enda som ”kuppade” mot socialdemokratin och Sahlins gäng var väljarna som valde bort socialdemokraterna så att de fick deras sämsta notering så länge man kan minnas. Det var fel av henne att hålla sig kvar vid makten och hon borde gått på valnatten men tydligen ställde hon frågan till sina förtrogna ifall hon skulle stiga ner men fick stöd. Hon borde varit mer realistisk. Tittat på valresultatet och stigit ner direkt.

Att Bodström odlar en dolkstötslegend är någonting som SvD, DN och Expressen kommer göra allt för att mynta fast det i människors medvetande. Fattas annat från politiska ledare som är till höger och håller Alliansen bakom ryggen.

Hur kan Borg säga att sossarna slarvar när de bara planerar att spendera en tiondel av reformutrymmet ?

Tydligen anser Borg att sossarna slarvar med ekonomin men det kan inte handla om att de spenderar pengar som inte finns utan kanske mer att sossarna vill satsa på andra saker än vad moderaterna vill satsa på.

Vad sossarna vill satsa på är att få bukt på missmatchningen på arbetsmarknaden.

Detta vill de göra genom att öppna en dialog med näringslivet, myndigheter och fackföreningar för att skräddarsy utbildningar inom bristyrken.

Det är mer av en arbetslinje än alliansens förslag som handlar om att sänka skatterna. Att aktivt använda skattepengar till att serva företagen med utbildade personer inom bristyrken är en vinst för samhället att bara sänka skatterna får inga sådana effekter.

Kan notera att SJs budget för att underhålla järnvägen minskar med 400 miljoner i år och detta trots att Alliansen under stora fanfarer basunerade ut 800 miljoner extra till underhåll. Jag tror inte att Alliansen önskar att järnvägen skall fungera utan det handlar om att köra det i botten så att man kan breda väg för privata alternativ.

Peter skriver om äldre multisjuka.  Högberg skriver om opposition som inte får vara opposition, Johan skriver om ett folkpartistiskt förslag som han anser att sossarna bör stödja. SvD struntar som vanligt i att lyfta fram sossarnas budgetförslag istället sysslar de med språkanalys. Röda Berget Peter skriver om regeringen som har noll koll på skattepengarna.