Steget efter för moderaterna.

Politik är vilja och när viljan artar sig i att man försöker punktmarkera motståndraren då blir det bara fånigt.

Sossarna ville ha en presskonferens klockan 9,30 , då vill också moderaterna ha presskonferens klockan 9,30.

Då byter Sossarna tid till klockan 12,00 och då vill moderaterna också flytta sin presskonferens till klockan 12,00.

Sista budet blev att Sossarna flyttade tiden igen till klockan 11,00.

 

Moderaterna kommer inte att tjäna någonting på att följa efter sossarna. Om de sätter det som standard inför valrörelsen då kommer de alltid att ligga kölvattnet.

Förslaget från socialdemokraterna att lagstifta om öppen redovisning av partibidrag är direkt dräpande och om detta införs före valet då måste moderaterna rita om hela sin strategi inför valet.

Jag tycker att det är en demokratisk rättighet att få veta vilka som donerar pengar till ett politiskt parti. Moderaterna gillar inte det och det hänvisar till valhemligheten som de anses röjs i så fall.

Valhemligheten handlar om hur du röstar på valdagen rätten att få rösta utan att behöva vida det, om du har rätt att rösta, den handlar inte om juridiska personer som saknar rösträtt där man kanske använder individer som målvakter för att dölja vilka bolag som skjuter in pengar.

Sverige är ett av två länder i Europa som inte har någon lagstiftning som reglerar hur man får skänka pengar till de politiska partierna utan det handlar om frivilliga uppgörelser mellan partierna.

Om jag minns rätt så är det 3 partier i riksdagen som är hårdnackat motståndrare till att öppet redovisa partibidragen, det är moderaterna, kristdemokraterna och Sverigedemokraterna.

Folkpartiet är jag inte riktigt säker på i denna fråga , inte heller centerpartiet, innan har sossarna gått med på den frivilliga överrenskommelsen men nu skärps tonen och det skall bli intressant att se hur moderaterna kommer försöka att begrava denna fråga.

Säg som så här. Införs det inte före valet så införs det efter valet om alliansen förlorar valet. Det är det enda slutsatsen jag kan dra av detta.

 

Man röstar inte på sossarna på grund av deras miljöpolitik.

Det har varit väldigt mycket fokus på socialdemokratin med tanke på att de haft kongress där de beslutat om riktlinjerna inför valet 2014. Med anledning av detta tar naturskyddsföreningen till orda och påpekar att 67 % av sossarna anser att partiet borde ha en högre ambitionsnivå i frågan om miljö och klimatarbetet.

Antagligen är det så att de personer som anser att miljön är den absolut viktigaste valfrågan, de väljer miljöpartiet. Så ser det iallafall ut om man tittar på vilket förtroende som olika partier har i olika frågor. Miljöpartiet har det absolut högsta förtroendet när det gäller den frågan och detta är en åsikt som även kommer från politiska motståndare till miljöpartiet. De har byggt denna profilering för miljön och det går tillbaka till 80 talet så det är i princip omöjligt för något annat parti att knuffa undan miljöpartiet från förtroendetronen.

Det skulle vara fel för socialdemokraterna att plötsligt överge de frågorna där de är starka och där väljaren känner igen socialdemokratin för att bli ett nytt miljöparti. Det är antagligen en väg som senare skulle beskrivas som en felsatsning när det gäller att vinna nya väljare.

Men ok, sett från naturskyddsföreningens håll så kanske inte sossarna satsar så mycket på miljön som de skulle önska. Tittar man på sammanställningen som ligger till grund för naturskyddsföreningens uttalanden så kan man se att från de svarsalternativ som ges till de sossar som deltar i undersökningen så ligger två frågor i topp som naturkyddsföreningen visar mindre intresse för. 86 % oroar sig för högre arbetslöshet, 83 % oroar sig för ökade sociala klyftor och på tredje plats på den oroslista kommer oron för miljöförstöring på 77 % .

Ny ligger det inte i naturskyddsföreningens primära intresse att lyfta fram socialdemokraterns oro för högre arbetslöshet eller ökade sociala klyftor för de är nichade för att prata endast om miljön. Jag antar att de var med i You Govs webpanelsundersökning för att maskera så att man inte kunde veta vilka frågor som var intressanta för frågeställaren.

Nu fick de en biprodukt som jag kan tycka är ganska intressant att lyfta fram. Tittar man också på Stefan Löfvéns betyg när det gäller miljöfrågor så är det bara 15 % som ger honom etta eller tvåa på en femgradig skala 48 % ger honom en trea och eftersom folk är skolade i betygstänkande borde det betyda godkänt och sedan är det 37 % som ger honom fyra eller femma. Jag kan tycka att det egentligen inte är så jättedåligt betyg.

Nu är detta en yougov undersökning som är en webpanelsundersökning där folk frivilligt har valt att bli en del av denna panelen så man skall vara försiktig med att säga att urvalet är representativt för sveriges befolkning. Utan att titta närmare på det så tror jag att det finns en underrepresentation av personer som är 65 år och äldre som kanske inte lever med vanor att vara uppkopplade ofta och delta i denna typ av aktivitet.

Man skall naturligtvis aldrig ta en opinionsmätning som en sanning och det finns god anledning att vara extra försiktig att tolka siffrorna i undersökningar som denna även om jag nu har refererat flitigt till deras undersökning. Så läs det med en stor nypa salt.

Om man återgår till naturskyddsföreningens ordförande och hans tolkning av sossarnas syn på miljön så pratar han om att sossarna tycks leva i Göran Perssons gröna folkhemstankar. Jag köper inte det resonemanget. Göran Perssons sorti från svensk politik har några år på nacken de som inte var myndiga då har knappast djupanalyserat Görans gröna folkhemsretorik. Sossen lever nog idag i tankarna om jobben , de sociala skyddsnätet och de ökade klyftorna. Har man inte grundläggande saker som jobb, inkomst, eget boende så blir frågan om miljön sekundär.

Bilden ovan kommer från den undersökningen som naturskyddsföreningens ordförande hänvisar till.

I aftonbladets artikel återfinns följande textrad:

”Senast Löfven stack ut hakan i frågan var, enligt Karlsson, i Almedalen förra året då han ­pratade om hur miljö och jobb ska förenas. Nästan 70 procent av S-väljarna efterfrågar en högre ambitions­nivå.”

Karlsson som är ordförande i naturskyddsföreningen har inte sett den egna undersökningen som han hänvisar till som säger att 56 % av det tillfrågade sossarna är nöjda med sossarnas arbete inom miljö och klimatfrågorna.

Ridå ner för ordförande Karlsson.

Mot slutet av den här mandatperioden, om det inte inträffar en ny kris, så bör det kunna finnas förutsättningar för att komma ner mot en fem procent eller så. (Anders Borg Februari 2011)

Citatet i rubriken ställer jag i bjärt kontrast till det utspel som samma Borg har där socialdemokraterna siktar på att driva arbetslösheten ner till den lägsta i EU till år 2020:

– Kommer de att komplettera det med ytterligare mål som gör att man inte driver ut människor från arbetsmarknaden för att nå målen? (Vad betyder detta luddiga citat från Anders Borg ?)

Han har inga problem att ge egna opimistiska prognoser när det gäller den egna regeringens förmåga att bekämpa arbetslösheten, en optimism som inte delades av många vid tiden som han yppade det 2011.

Nu skall han på något sätt bedöma socialdemokraternas förmåga att uppnå ett mål som de satt upp om de har regeringsmakten efter 2014 års val.

Egen politik – Optimism på

Andras politik – Optimism av

Permanent – Realism av.

Kent Persson (M) hjälper till och fyller i texten när det gäller målen som socialdemokraterna satt upp:

”Vi kan konstatera att Löfven i dag inte ger några besked om hur eller med vem han ska genomföra sin politik. Då saknar detta trovärdighet. Vi kan också konstatera att det här är ett siffertrixande. Nu sätter Socialdemokraterna luftmål för arbetslösheten”

Man får med hela den moderata ordboken i den korta meningen, inga besked, saknar trovärdighet, siffertrixande och luftmål.

Jag tror som så här. I en moderats ögon kommer sossarna alltid sakna trovärdighet och detta oavsätt hur trovärdiga sossarna är, de bitarna med siffertrixande och luftmål är paradgrenar där alliansen har presterat en topprestation under de åren som de suttit vid makten. Det är en väl dokumenterad resa där Anders Borgs utspel från 2011 om arbetslöshetsmålen 2014 passar väl in.

Alliansen politik ligger och folk ser hur den ser ut och hur den fungerar. Det är i princip omöjligt för regeringen och deras företrädare att påstå att politiken fungerar när folk ute i verkligheten ser att den inte fungerar så väl. Det är som att beskriva verkligheten som man själv ser det och sedan kommer någon alliansvän och bryter in och säger att man ser fel.

Ungefär 23% är sossar i demoskops mätning inför deras kongress.

Det finns all anledning att ifrågasätta att demoskops mätning inte är representativ för väljarkåren. Har man fått 2121 i en opinionsundersökning och 497 identifierar sig som sossar måste man ha ett markant bortfall av sossar som inte är intresserade av att svara i en sådan mätning. Det var väldigt länge sedan socialdemokraterna låg på 23% i opinionsmätningarna, kanske klockade demoskop socialdemokraterna runt denna siffra när Juholt höll på att avgå men idag snittar sossarna någonstans runt 33%.

Vad man kan säga grovt är att 3 utav 10 personer som säger att de stödjer sossarna väljer att inte delta i demoskops mätning inför kongressen.

KG Bergström skriver om en kalldush för sossarna. Det handlar tydligen om att demoskops mätning inte är en källa till glädje. Jag kan väl konstatera att om det skulle vara sant att sossarna låg opinionsmässigt runt 23 % inför deras kongress så skulle det verkligen inte vara en källa till glädje.

Det blir att skicka frågan vidare till allmänheten och Demoskop för att fråga dem om det verkligen kan vara rimligt att socialdemokraterna just nu har ett stöd runt 23 % från det svenska folket.

 

Vill Peter Wolodarski själv bli partiledare för socialdemokraterna ?

Jag vet det låter lite bizarrt att tänka sig in i resonemanget om Peter Wolodarski önska äntra partiledarplatsen i socialdemokraterna, speciellt med tanke på att han ligger nog politiskt ganska mycket till höger om socialdemokratin. Men anledningen till att jag ställer frågan handlar om det han skrev i DN där han har synpunkter på hur Stefan Löfvéns ledarstil ser ut.

Det handlar om vinst i vård och omsorg som är en fråga som behandlas i toppskiktet av socialdemokratin. Wolodarski efterlyser en Göran Person liknande ledarstil där Stefan Löfvén visar en tuffare attitud och går in och visar var han vill att skåpet skall stå. Jag kan konstatera som ett retoriskt grepp att just denna vecka är LO helt socialdemokraternas organisation. Andra veckor på året brukar argumentationen handla om att alla som är medlemmar i LO inte röstar sosse och det borde finnas en separation mellan LO och socialdemokraterna.

Jag nämner detta för att följa Wolodarskis retoriska grepp där LO blir socialdemokratisk opinion när det gäller vinstförbud inom vård och omsorg. När det gäller opinionen när det handlar om vinstförbud inom vård och omsorg så är det runt 80 % av väljarna som stödjer ett vinstförbud inom vård och omsorg. Så detta är inte en fråga som är höger vänster utan en fråga där en majoritet av väljarna till princip alla partier i riksdagen vill ta bort vinsten i vård och omsorg.

Wolodarski slänger ut en retorisk indian om man skall använda en handbollsterm, en indian är en spelare som försöker störa motståndaren och skära av deras passningsmöjligheter. Indianen blir i den artikeln resonemanget om kvinnligt företagande. Tydligen skall det slå hårt mot det kvinnliga företagandet om man förbjuder vinsuttag i vård och omsorg.

Att stoppa vinstuttag inom vård och omsorg är inte samma sak som att förbjuda privat företagande i den skattefinansierade sektorn. Det kan finnas en poäng i att attrahera företagare som driver en idéburen verksamhet där den viktigaste frågan handlar om att prestera så bra vård som möjligt där kvalitén är målet och inte vinsten.

Den andra biten om demokrati inom Socialdemokratin. Där har jag ganska starka åsikter om just hur Löfvén blev vald. Jag har inga synpunkter på han som ledare men jag kan konstatera att han är vald ovanför huvudena på medlemmarna i partiet. Det är min åsikt i frågan och jag vet att det är många som tycker på ett annat sätt. Men det finns en poäng i att förklara den ståndpunkten för enligt mitt sätt att se det så skulle en bufflig HSB ledarstil som Wolodarski efterlyser skapa en djup spricka mellan medlemmarna på gräsrotsnivå och toppskiktet i Socialdemokratin.

Stefan Löfvèn må vara hur duktig som helst och det som händer nu när sossarna skall bestämma sig när det gäller vinstförbud inom vården så måste beslutet komma från en majoritet av medlemmarna inom Socialdemokratin. Wolodarskis tes handlar om att inte vika sig för LOs ståndpunkt och stå på sig och medvetet kanske struntar han i att ta fram medlemmarna i ljuset för det är deras parti och partiet skall göra som medlemmarna vill om det finns en majoritet för det.

Tittar man på Stefan Löfvéns track record så verkar det som medlemmarna i Metall hade starkt stöd för honom för han uppfattades som en person där som företrädde dem, om han på samma sätt kan fånga upp och pusha för det som är majoritetens vilja bland medlemmarna i socialdemokraterna så kommer han aldrig att ha några större bekymmer att leda socialdemokratin.

Ingen skulle vara gladare än alliansen om en ny tappning av HSB äntrade scenen.

Andra bloggar där jag kommenterat detta ämne i kommentatorsfältet.

Den där jävla vinsten…

Demokrati? Hrmpf. Humbug.  (mer fokus på hur jag tycker att demokratin fungerar inom socialdemokraterna)

 

Är man trotskist för att man vill ha en non profit princip i vård, skola och omsorg.

När socialdemokraterna i Malmö samlas för att fatta beslut som innebär att man kommer stödja LOs linje där man vill ha en non-profit princip i vård, skola och omsorg så gör man detta för att medlemmarna i det distriktet vill att det skall vara på det sättet. När oberoende moderaten (SvD) skall gå till mothugg mot detta så gör man det genom att låta vårdföretagarna komma till tals med en nyskrivet blogginlägg. Där lyfts en debattartikel fram som publicerades i AB i slutet av maj i år, och när vårdföretagarna tittar på den artikeln så fokuserar de på personernas politiska tillhörighet och skriver att de är Trotskister.

Syftet är att lyfta fram den aspekten att de inte är representativa för gemene man.

Själva är vårdföretagarna representanter för en grupp som saknar rätt att rösta i val i Sverige, samtidigt finns det partier i Sverige som folk kan rösta på som är öppna för att ta emot pengar från intressenter som till exempel vårdföretagarna. Behöver inte nämna de partierna, de flesta vet vilka de är.

Vårdföretagarna företräder till exempel företag som Carema som sysslade med de vägda blöjornas politik innan folk fick veta om det och visade sin avsky.

Så när vårdföretagarna företräder intressenter som tillämpar de vägda blöjornas politik, så kallar de dem som vill införa non profit princip i vården för trotkister. Det måste innebära att socialdemokrater i Skåne hamnar i den kategorin tillsammans med LO till exempel där det finns LO arbetare som också röstar på alliansen och i alliansen finns det partier som stödjer vårdföretagarnas linje.

Vårdföretagarna tjänar inte någonting på att sätta klisterlappar på medborgare som som har rätt att rösta i allmäna val. Syftet med att skriva om ”trotskisternas” artikel (publicerad i maj) just nu måste handla om socialdemokraterna i Malmös ställningstagande.

Famna, en intresseorganisation som driver frågan om non profit i vård och social omsorg beställer årligen en opinionsmätning från Novus där man tar reda på vad människor tycker i frågan om att företag skall få tjäna pengar i sektorn som sysslar med vård och omsorg. Senaste gången som deras mätning redovisades så visade det sig att 78 % av de 1000 tillfrågade ansåg att de som bedriver vård och omsorg inte bör dela ut vinst utan istället skall överskottet gå tillbaka till verksamheten.

Av befolkningen så kan man kanske säga att ungefär 18 % tycker det är ok att företagens skall få dela ut vinst, dvs detta är det folkliga stödet som står på vårdföretagarnas sida. Vårdföretagarna försöker argumentera bort att om man vill förbjuda vinst i vården så är man inte representativ och antagligen är man trotskist.

Man behöver inte vara trotskist för att vara emot vinstuttag i vården, man behöver inte ens vara socialdemokrat i Malmö eller LO ansluten. Statistiskt sätt så kan man lika gärna vara alliansvän och till och med vara i majoritet bland röstande på alliansen om det stämmer att 78 % vill ta bort vinstuttaget i vården.

Det blir ett tråkigt debattklimat när högersidan av politiken har någon typ av kalla kriget fixering där de sitter fast i en världsbild där man målar sina politiska motståndare med klisterlappar där man blir trotskister eller som i ett annan färskt exempel målar ut ”Etiopien svenskarna” som marxister som om detta på något sätt har betydelse för sammanhanget eller diskussionen.

När Gudmundson spinner vidare på vårdföretagets resonemang och förstärker berättelsen om den debattartikeln och vilka som skrev under debattartikeln så handlar det om att försöka cementera bilden av var man står politiskt om man är för vinstförbud i vårdsektorn. När man har 78 % av befolkningen som är för vinstförbud i vården så innebär det att det inte är en åsikt som delas av några få som är politiskt ”trottar och stalinister” utan den antagligen delas av en majoritet av de borgerliga väljarna.

Det innebär också att Gudmunson hamnar bland de 18% av befolkningen som är för vinstuttag i vården på den sidan som man tillämpar de vägda blöjornas politik. Det kan tänkas att jag när jag detta anses sjunka ner lite på samma nivå som de jag kritiserar vinstivrarna i vårdsektorn för att sätta klisterlappar på deras meningsmotståndare, men samtidigt kan de inte protestera när jag gör samma sak som de gör. Det kommer finnas gott om skit att kasta om man står på ja sidan när det gäller att företräda de vägda blöjornas politik, men det blir tyvärr ett politiskt debattklimat som är ljusår ifrån saklighet och fakta.

Jag kan lugnt konstatera att de partier som stöder de vägda blöjornas politik kommer stadigt att förlora väljarnas stöd. Ligger motståndet mot vinst i vården på höga 78 % så kommer detta att innebära att förr eller senare kommer dessa lagar att förändras så att företagen förlorar rätten att tjäna pengar inom vårdsektorn. Vård och omsorg är en viktig fråga för väljaren så det kan vara så att alliansen kommer att få stortstryk i valet för att de står på vårdföretagarnas sida och har 78 % av befolkningen på den andra sidan.

Man kan väl också lugnt konstatera att om toppskiktet av socialdemokratin fortsätter att vara otydlig i frågan om vinstuttag i vård och omsorg så är det fullkomligt orimligt att toppen i socialdemokratin är representativ för partiet socialdemokraterna och alla deras 100.000 medlemmar drygt. Med tanke på att riksgenomsnittet av de som är för vinstuttag i vård och omsorg med största sannolikhet återfinns hos alliansen i större utsträckning än på rödgröna sidan, så är det mycket möjligt att siffran för de socialdemokrater som är medlemmar och som är för vinstförbudet är högre än 78 % kanske 80 – 85 % gissningsvis.

Det kan inte vara rimligt att en socialdemokrati representerar sina medlemmar om de håller fast vid lite vinstuttag för vårdföretagarna och kan socialdemokraterna hålla fast vid den linjen efter nästa kongress så kan det vara ett tecken på att partiet uppenbarligen är toppstyrt. I så fall sitter toppskiktet av socialdemokratin i samma båt som Gudmundson på Svd och vårdföretagarna som förespråkar de vägda blöjornas politik där man också återfinner det politiska toppskiktet i alliansen.

Jag undrar om VU i socialdemokraterna vill sitta i den båten.

Om LO vill klippa banden med Socialdemokraterna så kommer de att göra detta.

Jag såg att aftonbladet hade gjort en enkät när det gäller frågor om LO och framtiden. Alltså de är ju lite bombastiska i rubriken och snackar om att LO vill bli friare från socialdemokraterna. Man vet inte hur urvalet ser ut. Det var kongressombud och besökare på LO Kongressen. Sedan vet man inte hur många som struntade i att fylla i aftonbladets enkät.

Låt oss behandla det som en typ av fakta, att till exempel en tredjedel vill lätta på banden mellan LO och Socialdemokraterna, hade det varit den allmäna meningen i LO bland deras medlemmar att en tredjedel vill lätta på banden då är det ändå för få för att kunna skapa den förändringen.

Tittar man på VALU 2010 så kan man se att 51 % +/- felmarginaler röstade sosse av LO medlemmarna. Det är en siffra att beakta och jag tror inte att svängningarna har blivit så dramatiska på två år. Jag har större förtroende för VALU undersökningar jämfört med aftonbladets hemsnickeri.

Det skall bli intressant att se vad den nya PSUn för maj kommer att visa för maj 2012. De senaste 2 åren så pendlar stödet för socialdemokratin bland LO medlemmar runt 50 %.

Här kommer poängen med bloggposten.

Om LOs medlemmar önskar att klippa banden med Socialdemokraterna då kommer också detta att hända. Om man är en anhängare till att banden skall klippas så skulle jag rekommendera att inte låta LOs medlemmar bestämma detta med tanke på det 50 % stödet som finns bland deras medlemmar. Då kanske man får göra som Aftonbladet. Man gör hemmasnickrade enkäter och skriver artiklar om en fråga som verkar vara helt död bland LO medlemmarna.

Jag vet att alliansen och moderaterna har drivit på när det gäller denna frågan med argument som att medlemmarna inte skall tvingas att bli associerade med sossarna eller andra argument att majoriteten i LO inte skall behöva skjuta till pengar till socialdemokraterna när det är dags för val. Om detta är viktiga frågor från allianssidan kanske flerar av alliansvännerna borde bli medlemmar i LO så att de kan vara med och påverka deras organisation.

Man kan också lägga in i sammanhanget att Moderaterna skall inte snacka när det gäller bidrag till den egna partikassan. Det tycker inte om transparens när det gäller donationer till det egna partiet. Folk som röstar på Moderaterna får inte veta vilka personer, intresseorganistioner eller företag som donerar pengar till dem. Så den dörren måste det sopas framför innan man kan börja att ifrågasätta att LO helt öppet bidrar med pengar till Socialdemokraterna när det är dags med val till kommun, landting och riksdag.

Personligen så stör jag mig inte på det att LO stödjer Socialdemokraterna, det görs öppet och om jag som väljare inte tycker om att detta sker då kan jag alltid rösta på ett annat parti. LO har medlemmar och om medlemmarna bestämmer att det är dags att ta ett steg bort från Socialdemokraterna då har jag ingen egentlig åsikt om detta. Det är deras organisation och de får forma denna organisation så att den tjänar medlemmarna på ett sätt som de anser passar dem bäst.

 

 

 

Samtliga borgerliga partier ställde sig bakom vapenavtalet med saudiarabien 2005. #Saudivapen

Det verkar allting runt vapenavtalet med Saudiarabien bara växer och växer, Miljöpartiets Fridolin skriver att han reserverade sig mot detta avtal 2005, vad det betyder på politikspråk är att man inte stödjer detta förslag. Med tanke på det parliamentariska läget som var 2005 så hade det varit en omöjlighet för Socialdemokraterna att ensam få igen detta vapenavtal, men eftersom samtliga borgerliga partier backade upp sossarna så har man en bred majoritet för att få igenom förslaget.

Allan Widman från folkpartiet skrev en artikel för några dagar sedan där han påstod att Mp och V inte hade några synpunkter på avtalet 2005, det stämmer ju inte och utan att jag behöver dubbelkolla det som Fridolin skriver att han reserverade sig mot avtalet någonting som man kan hitta i protokollet och konstatera att så ligger det till.

Allan Widmans eget parti folkpartiet röstade för vapenavtalet 2005 så även om Widman hävdar att folkpartiet var emot förslaget så stämmer inte detta. I hans parti tillhör han en minoritet som inte är stark nog för att påverka Folkpartiet att ta avstånd från ett sådant här samarbete.

Tyvärr är Socialdemokraterna djupt insmetad i denna röra tillsammans med allianspartierna, jag läser en artikel från 2011 som får en helt ny innebörd i skenet av de avslöjanden som skett av Sveriges Radio. Mycket av det jag skriver nu återfinns i kommentatorsfältet hos Johan W. Jo så här ligger det till, i en artikel från 2011 som jag just nämde så skriver bla Lars Ångström med medförfattare en debattartikel där de beskriver att Socialdemokraterna har makt att stoppa exporten av vapen till diktaturer som Saudi Arabien, det kan låta konstigt med tanke på hur det parliamentariska läget ser ut idag men exportkontrollrådet fungerar inte riktigt som riksdagen gör där alliansen kan prata sig samman och rösta på samma sätt. I exportkontrollrådet så utgår de ledamöterna från hela det politiska spektrat från det egna partiets syn på export. Så Moderaterna har till exempel ingen partipiska som de kan slå Folkpartiet och Kristdemokraterna gul och blå så att de författar ett yttrande i exportkontrollrådet där de säger samma sak som Moderaterna (Centerpartisterna behöver inte partipiskas, de håller med om att export till diktaturer är nödvändigt).

Alla ledamöter i exportkontrollrådet är bundna av sekretess vilket betyder att de kan inte prata om den hemligstämplade informationen med ledningen i sitt eget parti för att fråga om råd om de så skulle önska för detta hade betytt att de hade begått ett allvarligt brott vilket också medför att de blir straffade.

Nu svävar jag ut litegrann men ok, om sossarnas roll, poängen här är att de har makten att stoppa planerna på att bygga vapenanläggningar i Saudi Arabien vilket påpekas i artikeln 2011, men de struntar i detta.

Det går inte för allianspartierna eller Socialdemokraterna att distansiera sig från denna röra för alla har haft makt i processen men valt att godkänna och gå vidare med projektet.

Det är denna biten som upprör mig mest. Som jag skrivit innan så har jag inte stora förväntningar på de borgerliga partierna men när det gäller socialdemokraterna så trodde jag att de vilade sin politiska ryggmärgsreflex på ett högre ideologiskt plan. Det är inte en svår fråga att svara på. Skall man exportera vapen till en diktatur ? Socialdemokraterna är tyvärr med och säger ja i denna fråga.

Jag stödjer inte diktaturer , och detta betyder att jag kommer aldrig rösta på partier som ger svenska vapen till förtryckande stater. Det får kosta vad det kostar vill när det gäller handelsavtal och allt det där som det påstås att man kommer missa för att man inte levererar vapen till diktaturer, jag tror inte att det blir så illa om man säger nej till att exportera vapen till diktaturer.

Det finns någon form av logik att sända in diplomaten när det råder fullt krig mellan olika falanger.

Jag ser att det skrivs mycket om Jan Eliasson och det verkar som många ställer sig bakom att han skall gå in på partiledarposten. Som person och med hans rutin och förmåga så skulle jag absolut inte klaga över ett sådant val. Vad jag bekymrar mig över är hur valet skall ”legitimeras” bland 100.000 medlemmar. När Juholt valdes så valdes han efter någon form av demokrati i de socialdemokratiska leden, där man fråga 100 pers och sedan säger någon ja. Även om Eliasson skulle vara ett bra val så bekymrar jag mig över att det blir toppen av partiet som gör valet av den nya partiledaren utan att medlemmarna får säga sitt. Den toppstyrningen är inte bra.

Jag tycker som jag skrivit innan att ”The party of no” men alla följare borde stanna upp lite, se till och pröva varje enskild person i partistyrelsen och VU genom att fråga medlemmarna om de har förtroende för dessa damer och herrar, samtidigt som man väljer ny partiledare.

Det är viktigt att de instanserna i partiet med riktig makt också har stödet från partimedlemmarna men det känns som att de som sitter i partistyrelsen och VU ser sig själva som dem som inte behövs att prövas. Med tanke på den djupa strukturella kris som socialdemokratin är i så måste man ta det lite lugnare och bygga upp en modern struktur som är transparent, demokratisk och djupt rotad nere hos gräsrötterna så deras tankar och funderingar mynnar ut i den riktningen som partiet tar i form av konkret politik.

Jag lämnade några rader hos Peter Andersson som var lite beska och jag vet inte riktigt om huvudlinjen i min kritik gick fram, men jag kan försöka utveckla det lite grann. Han skriver en bloggpost som handlar om att sjukvårdslandstingsrådet i Stockholm inte har några lösningar på hur sjukvården skall finansieras, efter att ha problemformulerat så skriver han själv att han inte har ”färdiga lösningar på vårdens stora finansieringsutmaning”. Inget fel på kritiken i sig men att sedan säga att man inte själv har några lösningar är för mig som att bjuda motståndarlaget på en staffspark. Och vem dyker då upp som gubben i lådan och slår straffen för det blåa laget. Jo Kent Persson som kontrar Peter Anderssons post med en bloggpost med namnet ”Val vinns på egna meriter, inte andras kriser”, sedan kan ju jag tycka att alliansen vunnit val inte för att de är särskilt bra men mer att socialdemokraterna varit dåliga.

Socialdemokraterna skall vara väldigt klara med att de inte kommer att få några straffsparkar av media från det blåa laget som till exempel SvD, DN, Expressen och Aftonbladet. Det är viktigt att ha det på det klara att man gullar inte med en hungrig vargflock som journalisterna kan bli när de vittrar blod i luften. Det kan man se när det gäller vad som hände med Juholt, han gav dem för många infallsvinklar och han bjöd in dem att samtala om massor av saker som inte hade med sakpolitik att göra. Media som är allierade med det blå laget struntar fullständigt i saker som detta,  och det hjälper inte att påpeka att de ger det blå laget fripass samtidigt som de hävdar plikt att granska makten när de jagar Juholt överralt, eller jagade.

En process för att hitta en ny ledare borde ta tid och kanske lite extra lång tid just nu med tanke på det underskott av förtroende som råder för partiet. Löser man strukturproblemen som jag skrivit mycket om i andra poster då kommer väljarna tillbaka. Jag såg någonstans att folk som ser på sossarna gillar politiken men de skräms bort av de som leder partiet. Jag vet att det finns mycket ilska och irritation mot det gamla gardet i partitoppen som varit där ibland så länge som tillbaka till Göran Perssons tid, och då menar jag mitten av 90 talet. Jag har svårt att se att partistyrelsen och VU frivilligt kommer att sätta igång processer inom partiet som kan medföra att de blir arbetslösa då är det lättare att övertala Juholt att avgå och sedan låtsas som det regnar. Blir de bromsklossar till förslagen på grund av att de är rädda för att förlora ett privilegium. Sådana personer tolkar jag som dem som är där för att de gillar makt och detta kan göra att de ställer sin egen vinning i första rummet och partiets bästa i andra rummet.

Hursomhelst, jag stannar där, det finns mycket mer att skriva om men det kan jag lika gärna göra senare.

 

 

 

Nästa partiledare måste väljas av medlemmarna själva.

Det spelar ingen roll vem som kommer efter Juholt, vem det än blir har inte sin förankring i partiet, personen har en mandat som har de har fått av partieliten. Så när det gäller förankringen i själva partiet så handlar detta om att det kommer vara svagt om man har en metodik att välja som går i gamla hjulspår. Man frågar den första, sedan den andra, kanske tredje, fjärde, femte ….

Partiledarkandidaterna borde vara synliga, och som parti borde man förbereda en omröstning där alla medlemmar är välkomna att vara med och välja nästa partiledare. Det är ju ändå den process som partiledaren kommer att få gå igenom när det gäller att prövas av det Svenska folket i nästa val 2014. Jag har skrivit en bloggpost innan där jag anser att alla ämbeten som är viktiga i partiet borde väljas på samma sätt som man väljer i allmäna val. Det är det enda riktiga som bör göras.

Enkelt

Alla som vill bli partiledare, de annonserar att det är tillgängliga och man frågar medlemmarna vem de vill ha. Den som får mest röster leder partiet fram till nästa kongress. Ett parti som påstås vara demokratiskt skall också styras av demokratiska principer som genomsyrar hela partiets agerande, alla andra förfaranden är fel.

Tydligen blev det fel i förfarandet med valet av Juholt. Trots att han valdes av en kongress som sas vara enhällig så glömdes det att pröva den nya ledaren mot VU, eftersom de avsatt den kongressvalda ledaren så har de i princip tagit på sig rollen som en instans i partiet som utövar veto rätt. Så när kongressen har fel då går de bättre vetande VU in och rättar till saker och ting. Alla medlemmar i VU borde avgå med omedelbar verkan eftersom de ser sig ha rätten att avsätta en kongressvald partiledare.

Det vore konstigt att ett VU som varit med om att avsätta en kongressvald ledare också skall vara dem som är involverad i processen att välja en ny ledare för att kongressen tydligen inte kan välja rätt.

Det är skarpt läge nu, socialdemokratin står inför ett vägval, man måste riva upp gamla metodiker när det gäller hur man väljer dem som skall företräda partiet. Man måste skapa ett nytt förfarande som är så bra att människor anser att de personer som blir valda efter den nya metodiken mycket väl representerar partiets väljare så att medlemmarna mycket väl kan identifiera sig med de personer som företräder partiet.

De som är i toppen, jag ser dem som ett kompisgäng som har problem med att flytta sin kompis åt sidan så enligt min uppfatting så finns det folk som sitter i partitoppen därför att de har de rätta kontakterna. Ibland kan det vara så att de både är kompetenta och har de rätta kontakterna, men det betyder inte att det alltid ligger till på det sättet.

Detta kompisgäng med kompetenta och inkompetenta personer skall hitta en lösning som på något sätt skall lyfta socialdemokratin. Lösningar där man inte ens funderar över om det är dem själva som kanske borde stiga åt sidan. Åtskilliga av dem som sitter i detta kompisgäng är personer som varit med på hela resan från ett 45 % parti till ett 25 % parti.

Är det någon som tror att denna grupp med människor plötsligt får en kollektiv Lidnersk knäpp och hittar rätt. Hittar rätt strategi, rätt medicin för partiet när de kommer från en politisk gärning där de varit delansvariga att ta partiet från 45 % till 25 % ?

Hade de haft alla de smarta idéerna så hade dessa redan kommit fram för 10, 15 , 20 år sedan och detta har inte skett. Det är inte grundidéerna i socialdemokratin det är fel på, utan strukturen i själva partiet det är fel på, det locka till sig individer som ser på politiken som ett yrke som de tydligen skall hålla på med resten av sitt liv.