Kanske låter lite andefattigt att sätta en sådan rubrik men jag skall förklara vad det är som är nytt.
Vi har haft en era som egentligen tog slut redan 2006 där ett parti som inte har egen majoritet har alla ministerposter och regeringsposter. Sedan kom alliansens seger 2006 som helt förändrade den politiska kartan. Fyra partier som delade upp makten mellan sig så alla partier fick ministrar.
Nu är det en självklarhet att om de rödgröna vinner makten 2010 så kommer de att ta efter en del av alliansens sätt att fördela ministerposter. Sossarna kommer att bli en i gänget på den rödgröna sidan , naturligtvis den största på rödgröna sidan och förhoppningsvis så blir det ett sammarbete mellan tre parter som kommer att mynna ut i politik där väljarna tydligt kan förstå att alla partier har fått med sina hjärtefrågor.
Jag tycker det saknas på allianssidan. Jag försöker fundera vilka beslut som de enskilda partierna har fått igenom på allianssidan och se vilka hjärtefrågor som Kd, Centern och folkpartiet har drivit. Det är ju faktist en ganska central och viktig fråga som folk som röstade på dessa tre sitter och funderar på.
Vilka nya lagar under senaste mandatperioden kommer från Centerpartiets, Kristdemokraternas och Folkpartiets ideologi ? Jag kan inte se vilka nya lagar som är specifikt från någon av dessa partier men mina ögon kanske inte är rättvisa heller eftersom det är politiskt sätt partier jag inte väljer att rösta på.
Det finns faktist väljare därute som valde Centern, Kristdemokraterna och Folkpartiet som opinionsmässigt har flyttat sina sympatier bort från dessa partier. Tycker dessa väljare att Moderaterna har fått för mycket inflytande på bekostnad av de som blivit tre små dvärgar opinionsmässigt ?
Min poäng här är att om Sossarna tar en för dominant ställning mot de samarbetspartners som de behöver för att få majoritet betyder det att de faller i samma fälla som alliansen gjort under denna mandatperioden. Jag tycker det är intressant att se hur kritiken haglar från allianssidan när de rödgröna bestämmer att flytta frågan om Stockholms framtida infrastruktursatsning till en folkomröstning.
Det är nya tider och Sossarna måste hitta lösningar så alla blir nöjda och alla vet att detta är ett krav från Vänstern och Miljöpartiet att skippa förbifart bygget. Nu vet ingen av dem vem som kommer att vinna och vad det kommer att bli, men de har hittat en beslutsväg i just den frågan som betraktas som ett svaghetstecken från alliansen.
När man tittar på allianssidans retorik och speciellt moderaternas retorik så påminns man ofta om att Reinfeldt är poppis, han har ledarförmåga och allt vad de nu spär på med. Jag tycker verkligen inte att det är en styrka för alliansen. Uppfattas han som en starkt lysande stjärna på allianssidan så bidrar det till en förflyttning av väljarstöd från de tre andra partierna i alliansen till Moderaterna. Moderaterna blir så starka på allianssidan att de förlorar ett av sina tre stödjeben under 4% spärren.
Vi har inte ett system som de har i USA eller Storbrittanien där man väljer personen före partiet. Hade vi haft ett sådant system är jag övertygad om att Reinfeldt hade gynnats av det medans de små partierna hade fått det väldigt svårt på grund av sin storlek.
Jag tror de fattar på Rödgröna sidan att det är laget som gäller och Mona Sahlin har mer en framtoning som en lagledare än den starkt lysande stjärnan på allianssidan. Förhoppningsvis glöms det inte av på rödgröna sidan efter valet om de vinner, missar de den läxan är det risk att de trillar dit på samma missar som alliansen gjort nu.
Andra bloggar
essbeck 